Barn måste få adopteras bort mot föräldrars vilja, skriver Jenny Sonesson. Foto: Barbro Wickström
Barn måste få adopteras bort mot föräldrars vilja, skriver Jenny Sonesson. Foto: Barbro Wickström

Barn måste adopteras mot föräldrarnas vilja

Publicerad

Om regeringen menar allvar med FN:s barnkonvention bör adoption möjliggöras utan vårdnadshavares samtycke, skriver Jenny Sonesson.

Expressens artikelserie som kritiskt granskat diagnosen skakvåld är välbehövlig. Men vi får aldrig blunda för att det finns föräldrar som skadar sina barn.

Socialtjänsten i Svalöv gjorde 2012 ett oanmält hembesök i en villa efter att anmälan från BVC inkommit. De hittar ett fyra månader gammalt spädbarn som är blekt och apatiskt. Socialsekreterarna tror först att flickan är död. På akuten upptäcks att barnet har blåmärken och ett brutet lårben. Vid polisförhör framkommer det att flickan, som vi kan kalla Johanna, blivit misshandlad av sin pappa sedan födseln. Han har nupit, bitit och vid upprepade tillfällen slagit flickan. En kväll la fadern det nakna spädbarnet på klinkergolvet i badrummet och slog med knuten näve rakt i dotterns mage. Modern stod i dörröppningen utan att ingripa. Vid ett annat tillfälle böjer fadern ett av Johannas ben.

Modern märker att barnet har ont. På dagarna är hon ensam i bostaden med Johanna då maken arbetar. Hon har tillgång till mobiltelefon och busskort. Enligt förundersökningen ligger villan hundrafemtio meter från en busstation. Ändå gör modern inget för att dottern ska få vård och skydd.

I Lunds tingsrätt dömdes fadern till två år och sex månaders fängelse och modern till ett års fängelse för grov misshandel. Rätten finner inga förmildrande omständigheter för moderns passivitet. I en dom från Förvaltningsrätten kan man läsa "Vid omhändertagandet tydde J:s tillstånd på att hon utöver fysiskt våld också varit utsatt för stora försummelser i omvårdnaden. När J kom till familjehemmet var hon både fysiskt och känslomässigt undernärd och knappt kontaktbar. J utvecklade efter hand en trygg och känslomässig anknytning till familjehemsföräldrarna och hon ser dem i dag som sina föräldrar."

Barnets bästa ska vara avgörande vid myndighetsåtgärder som rör barn. Men svensk praxis utgår ifrån att omhändertagna barn nästan alltid ska återförenas med sin biologiska förälder. Johannas mor har därför fått vårdnaden. Förvaltningsrätten i Malmö beslöt i januari att brottsoffret Johanna, snart tre år, regelbundet ska träffa sin dömda mor. Syftet är att de ska leva tillsammans. Socialnämnden i Svalöv är kritisk. De gör bedömningen att Johannas hälsa och utveckling skadas om hon skiljs från familjehemmet och att modern saknar omsorgsförmåga.

Biologiska föräldrar i Sverige ges ständigt nya chanser fast vi vet att en barndom aldrig går i repris. I Danmark och Norge resonerar man annorlunda. Där ger lagen möjlighet till adoption utan vårdnadshavarens samtycke om barnet tar skada av att separeras från familjehemsföräldrarna.

I Danmark, Finland och England kan domstol besluta om så kallad öppen adoption som ger biologiska föräldrar umgängesrätt. Banden klipps därmed inte till barnets ursprung.

Jenny Sonesson

I regeringsförklaringen deklarerade statsminister Stefan Löfven stolt att FN:s barnkonvention ska göras till svensk lag. En utredning om barnperspektivet vid familjehemsplaceringar ska vara klar till sommaren. Om regeringen menar allvar med FN:s barnkonvention bör ett tilläggsdirektiv ges om hur öppen adoption utan vårdnadshavarens samtycke ska genomföras i Sverige.

Enligt Socialstyrelsen bodde 9 181 barn i familjehem i Sverige år 2012.

2 469 av dem hade varit omhändertagna fem år eller mer och av dessa var 904 yngre än ett år när de placerades. Samma år genomfördes endast 14 adoptioner i hela gruppen.

Internationell forskning visar att adopterade barn har färre beteendemässiga och mentala problem än jämnåriga som växt upp i familjehem. Barn som adopteras tidigt, före sex månaders ålder, mår bättre som tonåringar än barn som adopteras senare. Resultaten är knappast förvånande. Små barn och deras hjärnor är känsliga för uppbrott. En otrygg barndom kan sätta livslånga spår.

Svenskt rättsväsende måste upphöra med att experimentera med barns anknytning och inspireras av våra grannländer. Statsministern, som själv vuxit upp i ett fosterhem, bör driva att fler familjehemsplacerade barn får en familj för livet. Barn är människor och inte bihang till vuxna de delar DNA med.

 

Jenny Sonesson

socionom och tidigare socialsekreterare och politiskt sakkunnig i regeringskansliet (FP)

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida