Axel Lilja, föreläser om hur det är att vara ung och leva med hiv. Foto: PrivatAxel Lilja, föreläser om hur det är att vara ung och leva med hiv. Foto: Privat
Axel Lilja, föreläser om hur det är att vara ung och leva med hiv. Foto: Privat
Axel Lilja, föreläser om hur det är att vara ung och leva med hiv. Foto: PrivatAxel Lilja, föreläser om hur det är att vara ung och leva med hiv. Foto: Privat
Axel Lilja, föreläser om hur det är att vara ung och leva med hiv. Foto: Privat

Avskaffa informationsplikten för oss med hiv

Publicerad

Sedan den försumbara risken för överföring konstaterades är  det  möjligt att be sin läkare att få informationsplikten borttagen.

Jag är övertygad om att plikten bidrar till att hiv förblir en stigmatiserad sjukdom, skriver Axel Lilja.

Varje år får runt 450 personer diagnosen hiv i Sverige. För tre år sedan blev jag en av dem. 

Men beskedet innebar inte jordens undergång. För i dag så förväntas en nydiagnostiserad person som är på behandling, kunna leva lika länge som om den inte haft hiv. Personen kan även, oavsett kön, skaffa barn utan att viruset överförs till barnet. Hösten år 2013 så gav Folkhälsomyndigheten ut kunskapsunderlaget “Smittsamhet vid behandlad hivinfektion" som fastställde att vid sex är risken för överföring försumbar. Detta gäller även för sex utan kondom. Jag har en välfungerande behandling och känner mig trygg med att jag lever med hiv som är oöverförbart när jag har sex.

Enligt smittskyddslagen kan en läkare ge förhållningsregler till den som lever med hiv. En förhållningsregel är den så kallade informationsplikten som innebär att du måste informera en ny sexpartner om att du har hiv. Sedan den försumbara risken för överföring konstaterades vid vällyckad behandling är det möjligt att be sin läkare att få informationsplikten borttagen.

 

Jag själv kände mig halvkriminell

 

Informationsplikten är starkt knuten till hur vi talar om hiv. Jag är övertygad om att den bidrar till att hiv förblir en stigmatiserad sjukdom. Jag själv kände mig halvkriminell över en natt efter att jag läst på om plikten. När jag berättar för människor att alla som lever med hiv inte längre behöver berätta att de har hiv innan de har sex ser de ofta på mig med stora ögon.  Jag kan höra vad de tänker. ”Olagligt.” ”Farligt.” ”Smittsamt.” ”Omoraliskt.” Dessa reaktioner kan skrämma den som lever med hiv, leda till tystnad och motverka öppenhet. Bara en av tio är helt öppna med att de lever med hiv och en majoritet hade önskat att de hade kunna vara mer öppna med sin hivstatus.

När informationsplikten infogades i smittskyddslagen var syftet att minska antalet fall av hiv. Mycket tyder på att den är kontraproduktiv och har motsatt effekt. Risken för att människor vaggas in en falsk trygghet ska inte förringas. Man kan inbilla sig att tro att om ingen säger något så kan man känna sig trygg. Men den som inte vet om att den har hiv kan inget berätta. Forskning visar på att den stora majoriteten av överföringar sker just när den som har viruset är ovetandes om det själv.

 

 Nu är det dags

 

Det finns ingen data på hur många personer i Sverige som lever med hiv och som inte längre omfattas av plikten. Sannolikt är att tillgången på information kring denna möjlighet skiljer sig åt i landet. Även rättsläget är beroende av den kunskap som finns hos de olika domstolarna vad gäller den låga smittsamheten. Därför är det glädjande att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att se över hur sjukvården och domstolarna agerar utifrån den kunskap vi i dag har om hiv.

Den 1 juli trädde en reformerad straffrätt i kraft i Norge, som bland annat innebär att en vällyckad hivbehandling fritar från straff. Sverige borde följa efter och låta straffrätt och lagstiftning gå i takt med sin samtid. I dagsläget finns troligen en majoritet i riksdagen för att avskaffa informationsplikten. Redan 2014 kunde man läsa i Sydsvenskan att regeringen väntas föreslå en översyn av smittskyddslagen. Året därpå lät Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra meddela att hon är öppen för att lyfta informationsplikten för hivpositiva. Nu är det knappt ett år kvar till nästa val. Jag uppmanar regeringen och oppositionen att före nästa val förändra smittskyddslagen så att den är i linje med vad vetenskap och beprövad erfarenhet säger. Nu är det dags.

 

Axel Lilja

Föreläser om hur det är att vara ung och leva med hiv

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag