Informationsplikten är kontraproduktiv och bidrar till att stigmatisera personer som lever med hiv, skriver Christian Antoni Möllerop, RFSL, Kristina Ljungros, RFSU och Christina Franzén, Hiv-Sverige.
Informationsplikten är kontraproduktiv och bidrar till att stigmatisera personer som lever med hiv, skriver Christian Antoni Möllerop, RFSL, Kristina Ljungros, RFSU och Christina Franzén, Hiv-Sverige.

Avskaffa hiv-positivas informationsplikt

Publicerad

Den nya kunskap vi i dag har om överföringsrisker, bör bidra till en förändring av smittskyddslagstiftningens utformning.

Informationsplikten för personer som lever med hiv bör avskaffas snarast, skriver representanter från RFSL, RFSU och Hiv-Sverige.

1985 inkluderades hiv i den svenska smittskyddslagstiftningen. Syftet var att ge stöd till de åtgärder man ansåg nödvändiga för att bromsa överföringarna av hiv, en infektion man då var övertygad om att kunde bli en epidemi utom all kontroll.

Trots den begränsade kunskap som då fanns om hiv konstaterade regeringen i förarbetena till lagen att: ”Om något botemedel upptäcks som innebär att den smittade kan bli smittfri, kommer detta självklart att ändra synen på när smittsamhet föreligger. Detsamma blir förhållandet om man skulle finna att infektionen, oavsett om något botemedel finns att tillgå eller ej, inte är smittsam i vissa perioder” (Prop. 1985/86:13).

I oktober 2013 lanserade Folkhälsomyndigheten kunskapsunderlaget "Smittsamhet vid behandlad hivinfektion”. Där slår myndigheten fast att risken för att överföra hiv genom sexuell kontakt vid välfungerande behandling, när kondom används, är närmast obefintlig.

Risken bedöms även som mycket liten om kondom inte används.

I Sverige har över 90 procent av de som fått en hivdiagnos en välfungerande behandling i dag. I enlighet med de intentioner som fanns i förarbetena till smittskyddslagstiftningen från 1985, måste därför den kunskap vi nu har om överföringsrisker, bidra till en förändring av smittskyddslagstiftningens utformning.

 

Ett av de ställningstaganden som RFSL, RFSU och Hiv-Sverige oftast får förklara är just varför vi anser att den så kallade informationsplikten borde tas bort för personer som lever med hiv.

Informationsplikten är en av flera förhållningsregler som personer som lever med hiv måste följa enligt den gällande smittskyddslagstiftningen. Informationsplikten kräver att den som lever med hiv ska informera sina sexpartners om sin hiv.

Informationsplikten tar bort fokus från det som är hivpreventionens mest centrala budskap: att samtliga personer i det sexuella mötet bär ansvaret för att skydda sig själv och sin partner.

Så som lagstiftningen är utformad vilar ansvaret på den av parterna som vet om sin hiv att informera. Detta trots att över 90 procent av dem som i dag lever med hiv har en välfungerande behandling och därmed utsätter sexpartners för en närmast obefintlig risk för hivöverföring.

Det står i stark kontrast till det faktum att det är de som inte vet om att de bär på hiv som överför viruset i de flesta fall till andra. Det är alltså dessa odiagnostiserade det finns en stor risk att få viruset överfört från.

För denna grupp gäller förstås ingen informationsplikt då de inget vet och därför heller inte har något att berätta. Informationsplikten är därför kontraproduktiv och den bidrar till att stigmatisera personer som lever med hiv och vet om sin status.

 

RFSL, RFSU och Hiv-Sverige har sedan informationsplikten lagreglerades 2004 jobbat för en översyn av smittskyddslagen och ett avskaffande av informationsplikten.

Vi har stött på patrull inom myndigheter, smittskyddsläkare, deras jurister och bland beslutsfattare. Ofta bemöts vi av en uppfattning om att vi inte helt har förstått hur lagen fungerar eller en övertygelse om att vi vill ta hiv ut ur smittskyddslagen. Så är inte fallet.

Vi anser att hiv måste ingå i smittskyddslagen ur ett preventions- och behandlingsperspektiv. Men vi anser att lagen enkelt kan utformas på så sätt att hiv, och eventuellt andra relevanta sjukdomar, undantas från de förhållningsregler som är kontraproduktiva, som frångår det som är preventionens centrala budskap, som stigmatiserar personer som lever med hiv, och som inte ligger i linje med den kunskap vi numera har om överföringsrisker.

För att underlätta för beslutsfattare och tjänstemän har vi i samarbete med jurister tagit fram ett exempel på hur smittskyddslagen kan formuleras för att råda bot på de missuppfattningar om vårt ställningstagande som kan synas finnas. Exemplet kan laddas ner här.

Det är nu vår förhoppning att regeringen ser till att en översyn av smittskyddslagen sker skyndsamt och att informationsplikten för personer som lever med hiv därmed kan avskaffas inom en nära framtid.

 

Christian Antoni Möllerop

Vice förbundsordförande

RFSL

 

Kristina Ljungros

Förbundsordförande

RFSU

 

Christina Franzén

Ordförande

Hiv-Sverige

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag