Hunden var sannolikt vårt allra första husdjur - antagligen en liten moderlös vargunge någonstans som någon förbarmade sig över. Man tror att dessa första hundar tämjdes långt innan våra förfäder blev bofasta bönder som höll andra husdjur som nöt, häst, get och får.
Trots tiden, trots att ingen hund i dag ser precis ut som en varg, så får vi aldrig glömma att hundens hjärna och själ är nästintill exakt den samma som hos denna första lilla vargvalp!
Hunden är ett väldigt strikt inordnat flockdjur - flocken är viktigare än individen. Hunden är programmerad att följa och lyda sin ledare. Vi kan utgå ifrån att varje hund upplever ett ansvar för att försvara sin "flock", kanske att valla dem, det vill säga: Hålla ihop flocken. Hunden har också kvar sina jaktinstinkter - både den enskilde hunden och flocken måste ju få mat för att överleva.

Alla de djur som människan har tämjt har vi avlat intensivt så att de bättre passar våra behov. Våra förfäder valde den kossan som gav mycket mjölk, friska kalvar och som var snäll. Tänk efter hur viktigt det har varit att avla fram djur som har varit lätthanterliga! En ko eller en häst är stor och stark, de kan vara väldigt svåra att hantera om de är argsinta. Fyrfotade djur springer otroligt mycket snabbare än vi kan med våra två fötter, så ett djur eller en flock som vore rädda för människor, skulle snabbt försvinna bortom horisonten.
Resultatet av människans avel har givetvis lyckats till stor del, men har av och till lett till förfärliga konsekvenser för det enskilda djuret. Absolut värst av alla djuren som människan har manipulerat är de arma sällskapshundarna! Det allra värsta som drabbat våra hundvänner är att de inte avlas för att göra nytta, utan för tillfredsställa människors behov av levande leksaker.
Jakthundar ska vara starka och uthålliga, vallhundar snabba och extremt lydiga, vakthundar varsamma och icke kärvänliga mot sådana som inte tillhör den egna flocken. Draghundar gillar att springa fort tillsammans med sin egen hundflock, lavin och servicehunden älskar att göra sin flockledare glad.

Alla dessa egenskaper finns ju i den ursprungliga vargvalpens själ - helt naturligt. Så vi kan nog - med viss försiktighet - säga att dessa hundraser, som får jobba så nära hundens naturliga förutsättningar, lever ett gott hundliv.
Men för engelsk bulldogg, mastino napoletano, shar pei, chow chow, basset hound, fransk bulldogg och pekingeser har läget blivit så allvarligt att Svenska kennelklubben efterlyser särskilda åtgärder i sin domaranvisning.
Hur ser livet ut för en vargsjäl som tvingas leva i en liten förkrympt kropp?
Hur är det för den springande hunden att inte kunna andas, för att människan fått för sig att den ska ha en intryckt nos så andningsvägarna täpps till?
Hur är det att vara så inavlad, att höfterna inte vill vara med?
Hur känns det för en varg att bli buren runt i en handväska?

Alla dessa förkrympta kroppar rymmer faktiskt en varghunds alla egenskaper och behov. Men vi människor har tvingat dem att leva i kropp och i en miljö som absolut inte är en hunds!
Hunden orienterar sig i huvudsak genom sin nos - sitt luktsinne. Denna fantastiska nos måste leva med att badas med parfymerat schampo. Vår primitiva näsa tycker kanske att det luktar gott - men hur tror ni stanken av kemikalierna känns i den lilla pudelns näsa?
Det sägs att vi ska vara försiktiga med att leka skapande Gud. Men varför tar vi oss sådana enorma friheter när vi "skapar" oss en hund att ha till glädje, sällskap och kärlek? Varför lyser kärleken med sin frånvaro bland alla dessa som säger sig "ääälska" sin vovve?

Det finns faktiskt friska, vettigt formade hundar - för alla de ändamål människan kan begära!
Vi borde i anständighetens namn sluta avla fram missbildningar och skriva stamtavlor för dessa illa vanskapta hundar.
Alla som kallar sig för hundvänner måste nu tillsammans stoppa äcklet och djurmisshandeln!

MARIT PAULSEN
Marit Paulsen är Folkpartiets toppkandidat
till Europaparlamentet.