Att äta rätt kött kan vara bra för klimatet

Publicerad

I veckan har köttkonsumtionen åter diskuterats. Denna gång efter att LRF:s lokalavdelning i Nyköping beslutade sig för att dela ut hamburgare i protest mot köttfria onsdagar i skolorna. Konsensus i debatten tycks vara att kött är skadligt för klimatet, speciellt kött från idisslare som kor och får. Men det stämmer faktiskt inte. Väljer man rätt sorts kött i mataffären kan man rentav hjälpa till att binda koldioxid i marken.

Det första felet som många gör är att jämföra ett kilo av olika råvaror och visa på hur stor klimatbelastning detta kilo har. Hur fel det blir är lätt att se om man tittar på ytterligheterna nötkött och gurka. Givetvis måste alla matvaror viktas så att de ger samma "nytta" för kroppen vad gäller energi och näring.

Ett annat vanligt fel är att man även räknar in klimatgaser som ingår i naturens korta kretslopp. Det som höjer atmosfärens halt av klimatgaser är endast det som är långtidsbundet. Störst påverkan har vår användning av fossil energi.

För vår matproduktion så är det fyra stora faktorer som orsakar utsläpp av klimatgaser som inte ingår i kolets korta kretslopp. Diesel för att driva jordbruksredskap och transportera maten, olja eller el för att torka spannmål, fossilgas och utsläpp av lustgas vid tillverkning av konstgödning samt att jorden friläggs vid plöjning med utsläpp av lustgas och koldioxid som följd.

Det är alltså inte relevant om kor rapar metan eller grisar skiter, djuren ingår i ett kretslopp. Fritt betande idisslare har levt på jorden under väldigt lång tid och historiskt har de varit betydligt fler än i dag utan att de har bidragit till global uppvärmning.

Jonas Wangsten.
Vid köttproduktion är det mest väsentliga ur klimatsynpunkt hur djuren får sin mat. I dag får de dessvärre i allt mindre utsträckning söka sin egen föda. Vi matar dem i stället med sådant vi odlar. Det trots att det alltså är främst genom odling som jordbruket frigör klimatgaser.

Så hur bör vi föda upp får och kor? Jo, genom att låta dem beta gräs och löv så länge säsongen tillåter och ge dem hö eller ensilage under den kalla årstiden. Den enda bundna klimatgasen som frigörs då är den som kommer från diesel som krävs för att hantera ensilaget. För ett kilo naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla ett kilo bönor.

Naturbete har dessutom en annan fördel. Betet gör att gräset växer mer och därmed binds mer kol i marken. Betad hagmark kan binda upp till ett ton kol (och därmed betydligt mer koldioxid) per hektar och år. Därmed kan faktiskt mer kol bindas upp än vad som släpps ut via traktorns diesel vid köttproduktion. I torrare länder kan bete dessutom motverka ökenspridning och öka den gräsbevuxna ytan.

Betesdjuren håller också landskapet öppet och ger en rik mångfald av växter, fåglar, insekter och andra småkryp. Djurens bete, tramp och spillning är viktiga förutsättningar för artrikedomen i naturbetesmarkerna. En rik biologisk mångfald är också en förutsättning för att styra över odling av vegetabilier mot ekologiskt och hållbart. Utan pollinerare och skadedjursbekämpare blir odling mycket svårare.

Vi ser i dag att vår billiga fossila energi har börjat minska och då framför allt oljan. För att vi skall få en hållbar matproduktion som klarar en betydligt lägre insats av fossil energi behöver vi kraftigt öka andelen mindre jordbruk med djur av olika slag och egen växtodling. Först då går det att sluta kretsloppet av näringsämnen hyfsat bra och utnyttja samspelet mellan djur och odling.

Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda är en väldigt viktig del i framtidens jordbruk. Då får vi nyttigare kött, friskare djur och människor, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, större yta för matproduktion, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.

Så vill du göra en insats för klimatet och miljön bör du laga mat från ekologiska råvaror, slänga så lite mat som möjligt, minska ditt resande med bil och aldrig flyga. Och när du äter kött nästa gång bör du välja får eller nöt som har fått beta i det svenska landskapet. Gärna på en gård i din närmiljö.

 

Jonas Wangsten

Småbrukare i södra Värmland

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida