Långt innan barnen vaknat åker Annelii Andersson, 34, till jobbet och hon kommer hem när de har somnat. Hon är vårdbiträde i hemtjänsten i Vindeln i Västerbotten. Under flera dagar i rad kan hon gå på delade turer - jobb på morgonen, sedan ledig tid utan lön ett par timmar och sedan jobb igen på kvällen.
De delade turerna har jämförts med arbetsfusket på McDonalds som SVT:s Dokument inifrån avslöjade, där anställda pressas till obetalda raster när det är lite kunder.
- Det blir ju väldigt begränsande. Jag hinner inte åka hem fram och tillbaks, så det blir så att man stannar på jobbet ändå, säger Annelii Andersson.
När hon sedan jobbar är det ofta så stressigt att hon inte hinner gå på toaletten.
Camilla Björkman, 26, är egenföretagare inom magasinsbranschen och frilansjournalist. Hon har jobbet i fickan, alltid uppkopplad och anträffbar. Även om hon tappar greppet om hur mycket hon jobbar och ibland vänder på dygnet, föredrar hon att styra över sin egen tid.
- Varför ska man bara vara kreativ mellan nio och fem? Man borde utgå från vad som presteras och inte räkna "facetime", säger hon.

Det obegränsade arbetet och det begränsande är två tendenser som trots motsatsförhållandet pekar mot en förändring i samma riktning. Någonting har hänt i arbetslivet.
- Det har blivit gränslöst, med krav på ständig flexibilitet skjuter över alltmer ansvar på den enskilda individen, säger Michael Allvin, docent i sociologi vid Uppsala universitet.
Både det begränsade arbetet med delade turer och det obegränsade arbetet med flytande tider är ett resultat av en tilltagande "flexploatering" - ökat krav på flexibilitet.
- Arbetslivet har förändrats och anpassats till en allt snabbare marknad, säger Michael Allvin. Michael Alvin, Uppsala universitet.
Sedan 30-talet har vår produktivitet mer än femdubblats, utan att arbetstiden minskat nämnvärt. Och sedan 70-talet har BNP per arbetstimme fördubblats. Ändå arbetar vi i dag hundra timmar mer per år och person än då. Det hävdar Roland Paulsen, sociolog vid Uppsala universitet. Men mer arbete är i dag tomt på innehåll. På grund av effektiv organisation och ny teknologi skapas fler jobb som egentligen inte behövs.
- Mycket arbete har blivit överflödigt. Det är arbetsgivarens marknad i dag, och fackförbunden har försvagats, säger han.

I en undersökning som tidningen Kommunalarbetaren gjort uppger 75 procent av Kommunals medlemssektioner att delade arbetspass förekommer. Sju av tio anser dessutom att de delade turerna ökar.
- Delade turer var vanliga på 70-80-talen, och då ofta på helger. Men under det senaste året har de kommit tillbaka i väldigt stor utsträckning, säger Annelie Nordström, ordförande för Kommunal. Annelie Nordström, Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Arbetsdagen delas upp, och personal sätts in under de perioder då arbetet är som mest intensivt. Under de lugnare perioderna får personalen ledigt. Men många känner sig ändå låsta under dessa håltimmar.
- Vår tids "daglönare" finns i dessa verksamheter, säger Annelie Nordström.
Fackförbundet Unionen har samma problem, och främst är det då incheckningspersonal på flygplatser och färjeterminaler som drabbas. Buss- och taxichaufförer har också delade turer.
Personal kostar, och arbetsgivarna måste anpassa arbetskraften efter de behov som finns. Och det kan variera över dagen. Agneta Jöhnk, direktör på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges kommuner och Landsting, SKL, tror att ökningen av de delade turerna är ett resultat av arbetet med att göra fler heltidstjänster av deltidstjänster.
- Delade turer kan öka på grund av dålig ekonomi. Det kommer fler och fler privata utövare och avkastningskraven ökar. Och det har helt klart blivit en större kamp om jobben, säger Agneta Jöhnk.
Kommunalordföranden Annelie Nordström menar att sänkta ersättningsnivåer i a-kassan tvingar folk att ta sämre betalda arbeten med sämre villkor. Till slut är man som arbetstagare så angelägen att man tar vad som helst.
- Vi är på väg mot det amerikanska systemet där man måste ha två heltidsjobb för att klara sig, säger hon.
Att Arbetsmiljöinstitutet lades ner för drygt fyra år sedan ser hon som ett tecken i tiden.
Sociologen Roland Paulsen är inne på samma spår och menar att det skett en enorm reträtt ur arbetsmiljösynpunkt.
- Det handlar om ett paradigmskifte, säger han.

Eftersom arbetet ligger till grund för hur samhället är uppbyggt får det stora konsekvenser.
Det gränslösa arbetet suddar ut gränserna mellan arbete och privatliv. Det kan innebära friare villkor och att man själv får definiera sitt arbete, enligt sociologidocenten Michael Allvin.
- Den traditionella styrningen har förändrats, det har skett en uppluckring av tidigare fasta ordningar, men det blir inte fritt för det. Det blir nya typer av styrningar i stället, säger han.
Styrningar som kan handla om att alltid vara redo att rycka in och jobba för ett bemanningsföretag. Eller i form av alltmer standardiserade rutiner för läkare, exempelvis. Arbetet ska kunna utvärderas och mätas för att konkurrera på marknaden.
Både mycket reglerade och helt oreglerade arbetstider kan ge upphov till stress. Töres Theorell, professor i stressforskning, menar att stress fortfarande är något som många inte tar på allvar. Från de första fysiska tecknen med dålig sömn, oregelbunden hjärtverksamhet och problem med minnet, kan stress leda till att trycka ner återhämtningsmekanismer och försämra återuppbyggnaden av celler. Töres Theorell, professor i stressforskning. Foto: Cornelia Nordström
Är man stressad under en längre period stelnar åderväggarna, på ett liknande sätt som hos en rökare. Ju längre tid som går desto svårare blir det att återställa.
Stress har blivit en folksjukdom. Kanske handlar det om att vi ännu inte ställt om och anpassat oss till arbetslivets nya form.

Det handlar om inställning menar David Eberhard, psykiater och författare.
- Det är väl bra om man har ett jobb. Det beror på hur man förhåller sig till det. Hur jobbar man i Frankrike när man har lunch i tre timmar? Det är ett annat sätt att leva, säger han.
Enligt Roland Paulsen är problemet att vi har byggt samhället kring arbetet som det centrala. Vi är aldrig lediga, kan aldrig slappna av. Vi får svårt att göra oss av med den roll vi bär i arbetet. Det genuina i oss försvinner lite grann.
- Arbetslogiken tenderar att sprida sig, vi värderar varandra som produkter på en marknad och det arbete man har konstituerar den man är, säger han.
Forskning visar att det skett en snabb förskjutning i det postindustriella samhället - från överlevnad till självförverkligande. Arbetet definierar oss i dag som individer. Men det fyller inte längre samma funktion för den gemensamma identiteten. Det är ett resultat av den rådande individualiseringen som sker i hela västvärlden.
- Tidigare var arbetet en gemensam nämnare, något alla kunde känna igen sig i. Det var en grund och gemensam bas. Nu sker det en heterogenisering av arbetet, det är inte sammanhållande längre utan fungerar snarare som en centrifug som slungar isär oss, säger Michael Allvin.

I en tid då arbetslivet förändras är det symptomatiskt att Moderaterna slåss med Socialdemokraterna om att vara Sveriges arbetarparti.
- Moderaternas arbetslinje skiljer sig från den traditionella arbetarrörelsens syn, som byggde på identitetsbildning. I den nya arbetslinjen finns ingen klassmässig bas, det handlar i stället om ett eget ansvar att försörja sig och inte belasta statskassan som går ner till individen, säger Michael Allvin.