Kajsa Ekis Ekman målar upp en mörk bild av Sverige, med stora klyftor och risk för fattigdom. Men svartmålningen fyller inga matkassar utan sprider oro och pessimism.

Sverige är ett av världens rikaste, mest jämställda och ekonomiskt mest jämlika länder. Enligt Eurostat tillhör vi de länder som har allra lägst inkomstspridning av alla OECD-länder. Trots den ekonomiska oron kan vi fortsätta med en stark och jobbskapande politik.

Sverige ska fortsätta vara både jämställt och jämlikt. Det kräver för det första offentliga finanser i balans. Det har vi. För det andra krävs jobb. I dag är 194 000 fler personer sysselsatta än 2006.

För det tredje behöver de som tjänar minst, få bättre utrymme. Jobbskatteavdraget är inte svaret på alla frågor, men har gett en ensamstående kvinna i offentlig sektor närmare 800 kronor mer i månaden efter skatt. Det gör skillnad för dem som undrar om man har råd med nya kängor till sina barn.

Men det räcker inte. Vi behöver fortsätta förbättra, särskilt för ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Därför har vi höjt flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget. Vi vill förbättra för dem som behöver det mest, såsom bättre möjlighet att jobba om man har försörjningsstöd.

Våra redskap mot fattigdom är en tydlig arbetslinje och en ansvarsfull ekonomisk politik. Så tar vi ansvar för Sverige och tryggar den gemensamma välfärden. Ekman ropar högt, men löser inga problem. Och hon ger inga svar på hur vänstern skulle vara bättre på att bemöta dem.

Anna Kinberg Batra, M, är ordförande i riksdagens finansutskott.