Usama bin Ladin förde ett krig inte bara mot USA utan också mot alla muslimer som inte delar al-Qaidas ideologi. De folkliga revolutionerna i arabvärlden har visat oss att bin Ladins extremistiska tolkning av islam och hans antidemokratiska vålds-ideologi inte har någon betydande plats i den muslimska världen. bin Ladins död är ännu ett steg i slutet på tyranniets och våldets era i Mellanöstern.
De första reaktionerna på händelsen från läsarna på al-Jazeeras hemsida var visserligen blandade. Vissa önskade bin Ladin en plats i historien soptunna, andra i himlen som en martyr. En läsare menade att han gillade vad bin Ladin gjorde mot USA men inte hans attacker mot muslimerna i Irak. Opinion är onekligen delad.
I västvärlden har många allt sedan 11 september 2001 ställt sig frågan: Vad är det som gör bin Ladin till en hjältefigur i den muslimska världen?

Det har gjorts flera försök att skapa förståelse för terrororganisationer som al-Qaida genom att skylla terrorismen på västvärlden och beskriva den enbart som en konsekvens av USA:s orättvisa politik i Mellanöstern. Detta perspektiv är både naivt och ytterst bristfälligt. Det utelämnar ett viktigt faktum: bin Ladins egna intentioner.
För att förstå bin Ladins plats i den muslimska världens historia och det arv han lämnar efter sin död, måste man också förstå vad bin Ladins mål var, vilken värld han skulle ha skapat om han hade tillräckligt med makt samt vad flertalet muslimer tycker om hans ideologi och dröm.
bin Ladins ideologi hade sina rötter i en extrem tolkning av islam som delar världen i två läger: goda och onda. Två grundelement i denna ideologi är anti-demokrati och våld. bin Ladin trodde att det bara finns ett sätt att styra världen och det är under Koranens lagar, enligt den tolkning som al-Qaida förespråkar.

Eftersom demokrati är ett styrelsesätt vars lagar är skapad av människan och inte Gud, är demokrati lika med kätteri och bör bekämpas med alla medel. Våld är en annan grundprincip som al-Qaida flitigt har använt för att skapa skräck.
Judar och kristna men också de muslimer som inte tror på al-Qaida är onda enligt denna tolkning och målet är att med våld rensa världen från de "otrogna" och skapa ett "Gudsrike" på jorden. Detta mål var för bin Ladin och är fortfarande för hans anhängare heligt och ej förhandlingsbart. Därför skulle bin Ladin inte ha slutat spränga människor, muslimer som ickemuslimer, i luften förrän han hade uppnått sitt mål.
Hur mycket resonans och acceptans har då bin Ladins antidemokratiska och våldsbenägna ideologi haft i den muslimska världen sedan 11 september?

bin Ladins antiamerikanska retorik fick säkerligen många anhängare, på grund av den utbredda vreden mot USA:s stöd till arabvärldens diktatorer. Men trots bin Ladins retorik är USA - och har alltid varit - en källa även till inspiration i regionen. Det är i USA många av arabvärldens främsta intellektuella har hittat sitt hem undan förtrycket i arabvärlden och USA är fort-farande drömlandet för många utbildade och arbetslösa ungdomar i arabvärlden.
Vad gäller bin Ladins antidemokratiska våldsideologi, står det i alla fall klart i dag att denna extremism inte har någon betydande plats i folkets hjärtan och intellekt. De folkliga revolterna i bland annat Tunisien och Egypten är ett bevis på detta. Ett ord som klingade högre än något annat under dessa revolutioner var "Karaamah" som betyder "värdighet" på arabiska. I ordet Karaamah inryms människans rättigheter och värde.

Rätten till ett värdigt liv, utbildning, arbete, politiskt deltagande, frihet och demokrati. Medan bin Ladin hyllar våld, död och martyrskap har folket i arabvärlden visat att de önskar frihet, demokratiska val och ett slut på våldets och tyranniets ideologi.
Medan bin Ladin pratar om kampen mot USA och de "otrogna" strider folket i arabvärlden mot korruption, mot arbetslöshet och för skapandet av en stat under civila demokratiska lagar.
bin Ladins ideologi finner säkerligen fortfarande attraktion bland extrema krafter. Vi kommer kanske se våldsamma reaktioner på hans död. Men i det långa loppet kommer bin Ladins plats vara i historiens soptunna bland Mellan-österns andra våldsförespråkare och antidemokrater. För oss i västvärlden gäller det i dag att noga lyssna på de unga frihetssökande rösterna i Mellan-östern och inte ignorera dem. Framtiden kommer skapas av dessa ungdomar och inte av al-Qaida och bin Ladins anhängare.








Salam Karam