Patrik Holmkvist, matte- och NO-lärare. Foto: Privat

Patrik Holmkvist, matte- och NO-lärare.

 Foto: Privat
Patrik Holmkvist, matte- och NO-lärare. Foto: Privat

Patrik Holmkvist, matte- och NO-lärare.

 Foto: Privat

Är NO-lärare ett utdöende släkte?

Publicerad

Inget slår en skicklig ämneslärare, det vet vi alla.

Men när jag går där i korridoren till min lektion funderar jag på hur det blir om några år? Kommer jag att ha några ämneskollegor då? skriver läraren Patrik Holmkvist.

De mörka molnen hopar sig läsår efter läsår, termin för termin. Missnöjda elever följs av föräldrars oro och klagan. En oro som bottnar i frågor som ”varför undervisas mitt barn inte av en behörig ämneslärare?” eller ”hur ska mitt barn få förutsättningar att nå så långt som hen kan?”

Frustrationen och oron är uppenbar samt tydligt märkbar i vardagsarbetet inte bara för elever och föräldrar utan även bland kollegor och skolledningar. Problematiken är komplex och ändå så banal. Det behövs tid och pengar.

För mig som ämneslärare i matematik och NO-ämnena blir den direkta konsekvensen att min arbetsbelastning ökar. Hur då, kan man ju undra? Obehöriga lärare ska sättas in i pedagogiska planeringar, bedömningsmatriser, lektionsplaneringar och betygsunderlag. De behöver handledning och stöd i det dagliga arbetet på bekostnad av lärarnas egen knappa planerings- och reflektionstid.

Det behövs ingen Einstein för att räkna ut att kvalitetssäkringen av undervisningen och säkerställandet av elevernas kunskapsutveckling äventyras, inte bara för eleverna i den obehöriges klass utan även för de legitimerade lärarnas egna klasser.

 

Man ser elever som tappar motivationen i ämnena och som känner uppgivenhet över att läraren inte har förmågan att leverera förklaringar, ta upp ämnesrelaterade diskussioner som berör där ämnesinnehåll krymper till ett allmängiltig och ytlig nivå. Men eleverna har rätt till en kvalitativ undervisning, de har rätt till behöriga ämneslärare. Annars kommer den redan snabbt sjunkande skol-skutan att fortsätta ta in vatten. Tiden att rädda skeppet är knapp, mycket knapp.

Inget slår en skicklig ämneslärare, det vet vi alla som under vår egen skoltid haft lyckan att ha den där biologiläraren som utmanade oss, inspirerade oss, gav oss utrymme att utvecklas, ställde krav och hjälpte oss att komma framåt! Vi minns självfallet även de lärare som inte gav oss dessa möjligheter. Jag drabbades själv av en sådan lärare under min skoltid. Läraren fick mig att tappa lusten till skolan och lusten att lära. Den lust som under hela min grundskoletid varit så stark.

För att studenter ska söka sig till lärarutbildningen krävs det studier i 4,5 år för att bli lärare i NO-ämnena, vilket medför en rätt rejäl studieskuld. Den student som kanske väljer mellan att utbilda sig till ingenjör eller NO-lärare tittar på olika valmöjligheter. Utbildningens längd, arbetsmöjligheter och lön för att nämna några.

 

Rent krasst kan man konstatera att lönen är en av de viktigare faktorerna och här skiljer sig de här två karriärsvalen åt rätt ordentligt. Elever som väljer olika ingenjörsutbildningar skulle lika gärna kunna valt att utbilda sig till NO-lärare. De flesta av dessa studenter är drivna, engagerade och har gedigna kunskaper inom NO-ämnena. Hur ska vi få dessa elever att välja att bli NO-lärare? Hur ska vi locka dem att utbilda sig till ett av världens viktigaste och mest betydelsefulla ämbeten, att utbilda, forma och utveckla framtidens arbetskraft?

Varje antagningsperiod läser man att antalet sökande till lärarutbildningarna för NO-lärare ständigt blir färre och färre. En del utbildningar har så lågt antal sökanda att utbildningarna inte kan genomföras. Jag går där i korridoren till min lektion och funderar på hur det blir om några år? Kommer jag att ha några ämneskollegor? Det är då, på väg till lektionen i fysik för år 9 som jag börja känna mig som dinosaurierna skulle ha känt sig. Som ett släkte på väg att dö ut.

 

Patrik Holmkvist

Lärare i matematik och NO-ämnena, Höganäs

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida