Det räcker inte med att ge polis och åklagare rätt att utreda bötesbrott på nätet - alla måste ta sitt ansvar för stoppa kränkningarna på nätet, skriver Anton Abele.
Bloggar, sociala medier och internet generellt har fundamentalt förändrat sättet vi kommunicerar med varandra på. Det är fantastiskt att se vad dessa demokrativerktyg gjort för frihetssträvare världen över. Dessa har skapat en revolution där alla, utan inskränkningar, numera har möjligheten att göra sin röst hörd. Denna fantastiska utveckling har tyvärr också medfört en rad utmaningar att hantera. Det är inte enbart dem som vill förbättra samhället som nu har fått en ny plattform där de fritt kan uttrycka sig, utan även alla dem som i sin vardag mobbar, förtrycker och förtalar andra människor.
I dag tar många sig större friheter på internet än vad de gör i verkligheten. På senare tid har allt fler vittnat om en oroväckande utveckling där näthatet ökar. Jag själv är en av de drabbade. Dagligen möts jag av kränkande kommentarer, förtal och hot. Twittermaffian som jag kallar dem hårdbevakar mig, vantolkar allt jag säger samt gör sig roliga över mitt utseende. Men deras försök att knäcka mig är förgäves - jag bjuder på det.
Alltför ofta leder polisanmälningar av kränkningar på internet till att förundersökningen läggs ner. Ingen gärningsman kan spåras till brottet eftersom polisen saknar befogenhet att spåra förövarna. Lagen medger inte att abonnemangsuppgifter lämnas ut för brott som straffas på bötesnivå.
Nu ska polisen ges möjlighet att begära ut abonnemangsuppgifter - även för brott med böter på straffskalan. Det är en konkret åtgärd som är precis den reform som behövs för att de brottsbekämpande myndigheterna effektivt ska kunna spåra personerna bakom näthatet.
Vissa hävdar att yttrandefriheten därmed inskränks. Men i realiteten blir det inte någon skillnad när det handlar om friheten att yttra sig. Det som alltid varit olagligt att säga eller skriva i verkligheten blir det nu också på internet.
Samtidigt får inte kampen mot trakasserier på internet göras till en fråga enbart för lagstiftare. Nya lagar och regler är viktiga men det viktigaste är nog vårt gemensamma ansvar att respektera våra medmänniskor. Det vi inte kan acceptera på vår egen arbetsplats eller hemmet ska heller inte accepteras på nätet.
Jag välkomnar att allt fler tongivande internetföretag, som Apple och Facebook, inför etiska riktlinjer för vilket material de kan acceptera på sina sidor eller i sina produkter. Många företag som har bloggavdelningar hävdar att de har fungerande system som verkar mot näthat, men detta verkar vara mer prat än verklighet. Mer måste göras! Leverantörer av sådana tjänster måste agera och markera att deras plattformar inte ska användas för att kränka andra människor.
Efter att polis och åklagare nu får befogenhet att utreda nätbrott på bötesnivå är det dags att samhället som helhet tar sitt ansvar. Detta är sista utvägen för att behålla friheten på internet.