Henry Bronett. Foto: Jan DüsingHenry Bronett. Foto: Jan Düsing

Henry Bronett.

 Foto: Jan Düsing
Under natten mellan den 9 och 10 november 1938, den så kallade kristallnatten, vandaliseras mer än 7 500 butiker och 287 synagogor sätts i brand. Foto: GAMMA-KEYSTONE/GETTY IMAGESUnder natten mellan den 9 och 10 november 1938, den så kallade kristallnatten, vandaliseras mer än 7 500 butiker och 287 synagogor sätts i brand. Foto: GAMMA-KEYSTONE/GETTY IMAGES

Under natten mellan den 9 och 10 november 1938, den så kallade kristallnatten, vandaliseras mer än 7 500 butiker och 287 synagogor sätts i brand.

 Foto: GAMMA-KEYSTONE/GETTY IMAGES

Antisemitism att "glömma bort" judar

Publicerad

Den som medverkar till att göra om Novemberpogromen till en allmän antirasistisk manifestation, den som väljer att "glömma bort" det judiska centrala temat denna dag, kan i bästa fall kallas för "naiv", skriver Henry Bronett.

Novemberpogromen pågick under flera dagar, men framför allt under natten mellan den 9:e och 10:e november 1938. 1 400 synagogor och bönehus i Österrike och Tyskland sattes i brand.

7 500 judiska butiker plundrades, vandaliserades och fick fönster krossade. Många mördades och 30 000 judiska män arresterades och skickades till koncentrationsläger.

Det var ett fruktansvärt dåd riktat specifikt mot den judiska befolkningen – av ingen annan anledning än att de var judar. Minnesdagen för vad som även kallas ”Kristallnatten”, är också avstampet till Förintelsen då sex miljoner judar mördades.

I Sverige uppvisar man nu, sedan flera år tillbaka, exempel på näst intill enfaldig okunskap, eller vad som till slut måste betecknas som en vilja att förringa denna fruktansvärda händelse i Europas historia generellt, och hur den drabbade judar specifikt.

 

I Uppsala och Umeå ska Novemberpogromen i år högtidlighållas utan att judar knappt omnämnts, än mindre blivit inbjudna att närvara vid planerade manifestationer. Det bör här tilläggas att det här i Sverige ännu finns judar vid liv, som genomlevt Novemberpogromen.

På frågan om varför inga judiska representanter inbjudits i Umeå svarar Arbetarpartiets Jan Hägglund, tillika arrangör och kommunstyrelseledamot: ”Det kan upplevas som en ovälkomnande eller otrygg situation för dem”. Med ”dem” avses här alltså judar. Novemberpogromen görs i stället till en allmän manifestation mot nazism och eller rasism.

Så långt det är möjligt söker man undvika att nämna eller inbjuda judar och i stället osynliggörs de. Att inte stödja sina judiska medborgare, hedra minnet av de offer som utan undantag var judar och i stället göra om dagen till en generell antirasistisk manifestation, är högst olämpligt i en tid då judar åter blir mördade på öppen gata i Europa. Det skulle vara lämpligt en sådan här dag att visa medkänsla, och solidaritet med sina judiska medborgare.

 

Den som medverkar till att göra om Novemberpogromen till en allmän antirasistisk manifestation, den som väljer att "glömma bort" det judiska centrala temat denna dag, kan i bästa fall kallas för "naiv", fastän vi lever i en tid där vi kan och får ta till oss information (googla vet jag!). Till slut ska vi väl ändå kalla detta fenomen för vad det är, nämligen antirasism som i stället blir rasism just mot judar. Det är en gammal vämjelig tradition detta att förringa, avhumanisera eller helt osynliggöra judar. Och vare sig det görs medvetet eller inte, är det motbjudande och det finns ett ord för detta – antisemitism.

Den 9:e november är en dag att minnas hur människor 1938 bestämde sig för att ge sig på en minoritet, sina egna medborgare av ingen annan anledning än att de var judar. Minns gärna vad mänsklig ondska kan åstadkomma i allmänhet, men under högtidlighållandet av Novemberpogromens offer, är det judarna i synnerhet vi bör hedra och visa vårt stöd.

 

Henry Bronett

Författare och debattör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag