Storlek på text:
Skriv ut text
KRÄVER ERKÄNNANDE. Forskningen har kommit fram till att massakrerna på kristna minoriteter i det Osmanska riket 
1915–1923 var ett folkmord. Nu är det vårt ansvar att erkänna det, skriver Annelie Enochson. Foto: Claudio Bresciani / Scanpix KRÄVER ERKÄNNANDE. Forskningen har kommit fram till att massakrerna på kristna minoriteter i det Osmanska riket 1915–1923 var ett folkmord. Nu är det vårt ansvar att erkänna det, skriver Annelie Enochson. Foto: Claudio Bresciani / Scanpix

Annelie Enochson (KD): Folkmord måste kallas folkmord

Annons:
FAKTA

ANNELIE ENOCHSON
Riksdagsledamot för Kristdemokraterna. I går
avbröt hon sitt besök på FN- högkvarteret i New York för
att hinna till Armeniendebatten i riksdagen.

Sommaren 1915. Sveriges ambassadör Anckarsvärd rapporterar från Konstantinopel, dagens Istanbul, hem till Sverige. "Förföljelserna mot armenierna hafva antagit hårresande proportioner", skriver han. Anckarsvärd beskrev det han med egna ögon bevittnade såsom "den armeniska nationens utrotande". Det välkända och systematiska folkmord som startade 1915 kom att skörda miljontals offer fram till 1923. I dag ska frågan om Sverige ska erkänna folkmordet debatteras i riksdagen.

Folkmordet 1915, Armeniska folkmordet och Seyfo är beteckningar som används på den planerade utrensningen av kristna minoriteter i det Osmanska riket 1915- 1923. Den svåra tiden av massakrer, flykt och förföljelser kallar assyrier-kaldéer-syrianer för "svärdets år", Seyfo. Mer än en miljon armenier, 250000 till 500 000 assyrier/syrianer/kaldéer och cirka 350000 pontiska greker mördades eller försvann genom folkmordet i dagens östra Turkiet. Regimen ville turkifiera östra Turkiet och det Osmanska riket tömdes nästan helt på sin kristna befolkning.
Sverige måste erkänna att det som hände i det dåvarande Osmanska riket var ett folkmord. Så länge som ett land inte gör upp med sin historia lever den kvar och förhindrar att landet kan gå vidare, med goda internationella relationer, upprättelse för minoriteterna och en god grund för framtiden.
Liksom det i Österrike och Ungern, som fortfarande inte har erkänt sin del i Förintelsen, finns en utbredd antisemitism, innebär ett uteblivet erkännande av folkmordet en grogrund för fortsatta problem i Turkiet av respekten för mänskliga rättigheter och minoritetsskyddet.
Frankrikes nationalförsamling antog 2001 en lag som slår fast att Frankrike erkänner det armeniska folkmordet år 1915. Runt om i världen har 20 andra länder följt i Frankrikes fotspår. Tio av dessa länder är EU-länder. I förra veckan även USA:s utrikesutskott. Dessa länder har i en anda av demokrati, solidaritet och värnande om mänskliga rättigheter ansett det prioriterat att markera vikten av ett erkännande av de fruktansvärda kränkningar som skedde 1915- 1923. I dag är det Sveriges tur. Då ska riksdagen fatta beslut om vi ska erkänna folkmordet eller inte. Självklart kan och ska även Sverige göra det. Det är det enda moraliska valet av beslut.

Dessutom är ett erkännande väl underbyggt av forskning kring det som skedde i östra Turkiet under denna tid. Från världens alla hörn har 68 framstående forskare med expertkunskap inom området samlats och undertecknat ett upprop under titeln "Erkänn folkmordet 1915 för vad det är". I uppropet skriver forskarna följande: "Undertecknarna av detta dokument anser inte att det finns någon tvekan om att massakrerna på de kristna och andra minoriteterna i det osmanska imperiet under första världskriget var ett folkmord. Även om forskningen måste och kommer att fortsätta, är den befintliga informationen övertygande och tillräcklig och måste erkännas som sådan."

Forskningen är tydlig
och jag håller helt med uppropets slutsats: "Forskarna har gjort sitt jobb. Nu är det de politiska ledarnas tur att ta sitt ansvar genom att erkänna katastrofen för vad den är, nämligen folkmord."
Det som skedde i östra Turkiet är en fruktansvärd tragedi. Det är mitt och alla politikers ansvar att erkänna detta och att det som skedde är ett folkmord. Jag tänker ta mitt ansvar och yrka för ett sådant erkännande i riksdagen i dag.


ANNELIE ENOCHSON
Annons:
Mest lästa om debatt
Annons:
Fler mest lästa om debatt
Annons:
Sidan 4: Debatt
Senaste nytt
Annons:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Din rättelse:
Ajax loader