HQ Bank AB ska, enligt beslut från Finansinspektionen, likvideras. Detta efter att styrelsen, enligt Finansinspektionen, inte har tagit sitt ansvar och begränsat bankens risker på det sätt som lagen säger. Det är naturligtvis omöjligt att som utomstående ha insyn i exakt vad som har hänt. Det cirkulerar en del uppgifter i media, fritt för alla att läsa och ta del av. Några av uppgifterna är på olika sätt bestickande för bankens styrelse.

En av de mer iögonfallande uppgifterna handlar om hur en kvinnlig tidigare styrelseledamot varnade för att bankens tillgångar var kraftigt övervärderade. Hon menade också att värderingen måste omprövas men hennes synpunkter viftades bort och så småningom avgick hon. Mats Qviberg lär ha kommenterat hennes avgång med orden att "hon inte hade nerver" för uppgiften. Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan om Qviberg hade satt samma etikett på någon av de manliga styrelseledamöterna. Det är möjligt att HQ:s historia inte varit annorlunda med fler kvinnor i styrelsen, det kan ingen med säkerhet veta, men visst är det en intressant tankelek.

Det är inte första gången som Mats Qviberg uttalar sig ogenomtänkt. Han har tidigare sagt att det är bra att man släpper in tjejer i styrelser så att de får se att det kanske inte är deras grej. Finansmannen har också tidigare uttalat att det ligger i kvinnors gener att bli försörjda av deras män och att inkomsten inte är lika viktig för en kvinna som för en man. Själv blir jag bara arg och ledsen av att höra honom.
För vad är det här för Alfahanesyndrom? Att män med makt som Qviberg gång på gång slänger ur sig klumpigheter och skyller på sin spontanitet.
Ursäkta mig, men det håller bara inte. Kanske är det just denna spontanitet som gjort att vi drabbats av en girighetskultur där det varit viktigare med snabba cash för investerarna än långsiktiga och hållbara investeringar som gynnat aktieägarna?
När Islands ekonomi kollapsade var det förövrigt ett företag som stod kvar starkt - Audur Capital - ett finansföretag grundat av två kvinnor som hade tröttat på branschens pojkkultur.
Det är så uppenbart att personer som Mats Qviberg odlat en manschauvinistisk kultur som antyder att kvinnor bör hålla sig så långt ifrån styrelserummet som möjligt medan männen odlar kontakter och byter uppdrag i herrklubben. Till dessa vill jag säga - det räcker nu.

Jag är övertygad om att både styrelser och valberedningar skulle må bra av fler kvinnor. När jag lät Riksdagens utredningsinstitut granska börsbolagens valberedningar visade det sig att i mer än hälften av de granskade bolagens valberedningar fanns det inte en enda kvinna representerad. Inte en enda. Det är tydligt att män väljer män före kvinnor. Staten å sin sida har en uttalad jämställdhetspolicy för sina helägda bolag och där har man nått längre. Kvinnor och män har i det närmaste exakt lika stor representation av bägge könen i bolagsstyrelserna.

Ett vanligt argument för låg representation i ledande befattningar och styrelser är att "kvinnor är svåra att hitta". Det är ett osakligt argument. Kvinnor är överrepresenterade som studenter på universitet och högskolor. En undersökning som Folksam gjorde för något år sedan visade att 93 procent av kvinnorna och 87 procent av männen i svenska bolagsstyrelser hade universitetsexamen.

Svenska företag behöver jobba med flera parallella insatser för att förbättra den kvinnliga representationen i bolagen. Fler kvinnor måste släppas fram till chefsposter och det behövs en förnyelse och förbättrad rekryteringskompetens i valberedningarna. Om ingenting görs kommer allt fler röster att höjas för att vi lagstiftare ska gå in och kvotera. Jag är visserligen motståndare till kvotering, men fler riksdagsledamöter lär definitivt känna hur det kliar i fingrarna efter Qvibergs uttalanden.


ANNA KÖNIG JERLMYR

Anna König Jerlmyr är riksdagsledamot för Moderaterna. Hon är ledamot i
arbetsmarknadsutskottet och debattbloggar tillsammans Luciano Astudillo, S, på expressen.se.