Sedan någon vecka njuter Anitra Steen av livet som lyxpensionär med 110 000 kronor i månaden tillsammans med Göran Persson på deras herrgård i Sörmland. Vi unnar dem all lycka och kärlek i framtiden!
Precis som Anitra Steen och Göran Persson träffades vi på jobbet, Systemets butik på Gullmarsplan i Stockholm, sommaren 2006.
Emil var fast anställd och Johanna var säsongsarbetare där på somrar och storhelger. Vi jobbade som kolleger på dagarna och var ett par på fritiden. Våra arbetskamrater var bara glada för vår skull, men en dag fick butikschefen reda på vårt förhållande. Johanna var inte längre välkommen tillbaka att vikariera.
Det var ingenting personligt, sade chefen. Det var bara det att Systembolaget inte anställer närstående till medarbetare.
Visst, i många fall kan det vara rimligt med förbud mot kärleksrelationer på arbetet. Ingen vill ha en arbetsplats där det förekommer jäv och nepotism. Men det förutsätter ju rimligen att någon av parterna har ett visst mått av inflytande och makt. Vi jobbade inte som statsekretare eller ministrar utan butiksförsäljare på Systembolaget. Vårt arbete består av kassaarbete, lagerarbete och att ge kunder råd om valet av alkoholdrycker.

Kärleksförbudet är bara ett exempel på hur Systembolagets personalpolitik utvecklats till en allt mer avancerad och öststatslik social kontroll.
Förutom att vi inte får blir kära i varandra är vi förbjudna att använda internet för privat bruk, att nämna vissa samtalsämnen och att sprida facklig information. De flesta restriktionerna infördes under Anitra Steens tio år som vd.
Förra sommaren förklarade Systembolagets ledning i ett brev att de äger "förfoganderätten till all information" inom företagets lokaler. I praktiken innebär det att ledningen bestämmer vad personalen får skriva, läsa, surfa och tala om på arbetsgolvet och i lunchrummet. Det betyder att alla lappar, anslag, tidningar och hemsidor som vi tar del av under vår arbetsdag först ska godkännas av ledningen. Det kan verka rimligt i vissa fall. Ingen vill ju att fikarummen skall innehålla rasistisk, sexistisk och annat kränkande material, men gäller det även lappar om arbetsmiljö, inbjudningar till fackliga kurser, muntliga inbjudningar till fester, dina familjefoton på omklädesskåpet?

Hur stämmer Systembolagets anspråk på rätten att kontrollera all information på arbetsplatsen med grundläggande mänskliga rättigheter, som frihet att tänka och uttrycka sig fritt?
Tyvärr, det är inga problem. Svenska företag har rätt att kontrollera informationsspridning i sina lokaler. Men det är ovanligt att ett företag drar det till sin spets, av hänsyn till yttrandefriheten och de anställdas personliga integritet.

Är det kränkande för den personliga integriteten att Systembolaget förbjuder sina anställda att tala om vissa ämnen på rasterna, att man förbjuder informationsmaterial om till exempel arbetsmiljöverkets riktlinjer? Är det rimligt att ett företag hotar anställda med varningar och uppsägningar om de sätter upp tidningsartiklar om Systembolaget på sina klädskåp?
Det tycker i alla fall inte vi!
I veckan talade Systembolagets nya vd Magdalena Gerger om att hon såg en utmaning i att modernisera Systembolaget. Vi tror och hoppas att Magdalena Gerger kommer att modernisera Systembolagets personalpolitik, i riktning bort från övervakning och social kontroll. För vem tjänar på att medarbetare måste ljuga om sina relationer för att behålla jobbet eller att kritiska röster tystas?
Vi hoppas att Magdalena låter oss jobba tillsammans igen, kanske redan i jul.

JOHANNA FJAESTAD
Johanna Fjaestad studerar vid Malmö konsthögskola och har tidigare jobbat
extra på Systembolaget.

EMIL BOSS
Emil Boss arbetar på Systembolaget och är
aktiv i syndikalisternas fackklubb på Systembolaget.

Kolla in Driftsektion för systembolagsanställdas blogg här.