"Med en socialdemokratisk ledning får välfärden mer resurser", skriver Socialdemokraternas Carin Jämtin. Foto: Klas Sjöberg
"Med en socialdemokratisk ledning får välfärden mer resurser", skriver Socialdemokraternas Carin Jämtin. Foto: Klas Sjöberg

Anhöriga får sköta vården i M-Sverige

Publicerad

Den offentligt finansierade vården och omsorgen fungerar inte som den ska. I Riksrevisionens rapport "Stödet till anhöriga omsorgsgivare", som släpptes i går, konstateras att allt mer av ansvaret för omsorgen vilar på de anhörigas axlar, tvärtemot hur det är tänkt.

 Sverige står nu inför ett vägval. Antingen satsar vi på en fungerande gemensamt finansierad vård och omsorg som äldre och andra hjälpbehövande och deras anhöriga kan lita på eller så fortsätter vi på den moderatledda regeringens väg att skjuta över allt mer av ansvaret för omsorgen på anhöriga.

För mig som socialdemokrat är det tydligt att vi behöver en gemensamt finansierad vård och omsorg som vi alla kan lita på den dag vi behöver den.

En annan ny studie från Stockholms universitet Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? visar att 140 000 personer i åldern 45-66 år har minskat sin arbetstid eller helt slutat arbeta för att ta hand om en anhörig.

 

Att välfärden brister påverkar främst kvinnors möjlighet att arbeta heltid, kunna försörja sig själv och arbeta ihop en pension som det går att leva på. En bristande välfärd är därför också ett hinder för jämställdhet.

 

Enligt Riksrevisionen kan det vara så många som 1,3 miljoner anhöriga i Sverige som ger vård och omsorg till närstående. Att ge omsorg är vanligast i åldrarna 45-64 år, det vill säga vuxna barn som ger omsorg till sina föräldrar. Det är betydligt vanligare bland kvinnor än män.

Enligt lagen ska anhörig-omsorg vara frivillig och ett stöd till det offentligas insatser. Riksrevisionen menar dock att det i praktiken är tvärtom. Utifrån de intervjuer som genomförts bedömer Riksrevisionen att anhöriga tar på sig ett större ansvar än de egentligen vill på grund av brister i vården och omsorgen. Det offentliga har blivit ett komplement till de anhörigas insatser. Riksrevisor Jan Landahl sa till Ekot att det allra bästa stödet till anhöriga vore att den offentligt finansierade vården och omsorgen om den som är hjälpbehövande och sjuk fungerade bättre.

Utvecklingen inom vård och omsorg visar att den moderatledda regeringen har prioriterat skattesänkningar före satsningar på välfärden. Tydligast är det i äldreomsorgen där en alltmer slimmad verksamhet skjuter över en ökande del av ansvaret och kostnaden för omsorgen till den äldre själv och till de äldres medelålders barn.

Riksrevisionen skriver att 900 000, alltså majoriteten, av de som vårdar anhöriga har ett vanligt jobb att sköta, och det kan göra det extra svårt att få ihop vardagen att fungera. Många anhörigvårdare drabbas själva av hälsoproblem och kan få ekonomiska svårigheter om de tvingas gå ner i arbetstid för att hinna med att vårda sin familjemedlem.

 

Vi Socialdemokrater står upp för gemensam finansiering av vård och omsorg av hög kvalitet som ges efter behov. Äldreomsorgen är en social infrastruktur. Den är en trygghet för både den äldre och för de anhöriga.

 

En fungerande offentligt finansierad vård och omsorg är jämställdhetsfråga. Socialdemokraternas mål är att både män och kvinnor ska kunna förvärvarbeta i lika stor utsträckning, även om de har skröpliga föräldrar. Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män ska försvinna. Här finns en stor potential för ökat arbetsutbud, som kan bidra till framtida tillväxt och välstånd.

Vägvalet är tydligt. Med en socialdemokratisk ledd regering får välfärden mer resurser och ett nytt regelverk som sätter människa framför vinst. Välfärden ska vara generell och omfatta alla. Nya resurser till välfärden går före skattesänkningar. Anhöriga till personer som behöver vård och omsorg ska kunna förvärvsarbeta och känna sig trygga med den offentligt finansierade välfärden fungerar.

 

Carin Jämtin är Socialdemokraternas partisekreterare

 

Se debatten mellan Carin Jämtin, S, och Kent Persson, M i Bar & Politik kl 19.00-20.30.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag