Anders W Jonsson kandiderar till partiledarposten i Centerpartiet. Det är möjligt att desperata situationer kräver desperata åtgärder, men när Jonsson skriver om Kristdemokraternas ministrar och HBT-frågorna, vevar han på lite väl friskt (Expressen, 5/8).
Huvudspåret i Anders W Jonssons artikel är ändå intressant att diskutera vidare, och samtidigt lite skrämmande. Historiskt har nämligen kristdemokrater och centerpartister stått på samma sida i kampen för ett starkt och fritt civilt samhälle. Något måste uppenbart ha hänt i centerrörelsen, när Jonsson går till storms mot civila samhällets organisationer i ett försök att profilera sig i en partiledarstrid.
Anders W Jonsson menar att de samfund som, av religiös övertygelse, inte vill acceptera samkönade äktenskap bör förlora sitt statsbidrag, liksom får man förmoda andra offentliga medel som kanaliseras via kommuner och Sida genom samfundens olika associerade verksamheter.
Man kan förstås ha olika uppfattningar i sakfrågan. När förslaget om samkönade äktenskap diskuterades föreslog kristdemokraterna en civilrättslig lösning där trossamfunden avstod vigselrätten till staten. På så sätt skulle alla par, hetro- eller homosexuella, blivit lika inför lagen. Centerpartiet var emot en lösning som skulle respektera både samfunden och gruppen homosexuella. I samma spår fortsätter det nu. Den som inte tror och tycker som Anders W Jonsson och Centerpartiet ska inte få några bidrag från staten.
Ingen människa ska i vårt land behöva uppleva kränkande behandling på grund av sin sexuella läggning. Därför har vi i Sverige infört lagstiftning som förbjuder sådant, vilket är utmärkt. Men detta kan inte tas till intäkt för att inskränka människors rätt att ha och praktisera en religiös övertygelse. Det får heller inte fresta politiker att använda statens maktmedel för att tvinga det civila samhället att tycka, handla eller tro i den ena eller andra riktningen.
Anders W Jonsson och Centerpartiet ser tydligen annorlunda på relationerna mellan staten och trossamfunden. Politikens gränser ska passeras, med pekpinnar och tvångsmedel i högsta hugg – allt i syfte att tvinga andra att ändra ståndpunkt. Det resonemanget saknar alla former av respekt, och bidrar inte till ett pluralistiskt samhälle. Framför allt saknar det en förståelse för att samhället kantrar när staten försöker kväsa civilsamhällets institutioner.
När staten inte förstår skillnaden mellan det som är offentligt och generellt, och det som är specifikt och självvalda gemenskaper, leder det till enfald, likriktning och förtryck.
Det är sorgligt att Anders W Jonsson tycks ha glömt detta.
STEFAN ATTEFALL
Stefan Attefall (KD), civil- och bostadsminister