Det fuskas tydligen rejält också i EU-kommissionen. Nyheten går att läsa i den brittiska tidningen Sunday Times under rubriken "Eurocrats kept brothels".
Enligt interna dokument som tidningen tagit del av, har höga tjänstemän undsluppit grova lagöverträdelser med små reprimander, när de brott man gjort sig skyldig till egentligen motiverar uppsägning. Under en femårsperiod är 69 fall registrerade.
Uppseendeväckande? Absolut. Korrupt? Självklart. En ny företeelse? Nej, varken för kommissionen eller mänskligheten. Sedan vår världs begynnelse har det alltid funnits felsteg och moraliska tillkortakommanden. Och det som nu har framkommit från EU-kommissionen är inte det sista.

I de dokument som Sunday Times hänvisar till framkommer det att tjänstemän i EU-kommissionen gjort sig skyldiga till allt från årslånga olovliga frånvaroperioder, snatteri, slagsmål och rattonykterhet till att bedriva bordelliknande verksamhet. Det är klart att vreden infinner sig. Med rätta.

Det är enkelt att i Sverige vredgas över det som sker i Bryssel och fälla en definitiv dom. Men tänk efter en gång hur det ser ut i det svenska samhället, i din närhet... Ty det är ingen skillnad på människorna i Borås och Bryssel eller Stockholm och Strasbourg.
Alla är vi ofullkomliga och trots de bästa ansträngningar når vi inte alltid fram. Vi har alla krängt ur oss något som vi sedan ångrat och gjort något som vi önskar vore ogjort. Hur sann och tänkvärd är då inte Bibelns uppmaning: Den som är utan synd, kaste den första stenen.

Denna insikt är essensen i den kristna människosynen. Vår egen svaghet och vårt behov av nåden - förlåtelse och att få börja om. Ett budskap som borde förkunnas mer i vår i samtid. Samtidigt är det ingen - och kan aldrig bli en - ursäkt för att med berått mod begå den ena dumheten efter den andra. Det måste finnas en tydlig skiljelinje mellan vad som är rätt och vad som är fel i varje sammanhang, i varje samhälle. Annars vill vi inte vara delaktiga.

Vårt moraliska medvetande är sprunget ur en etik. "Det sätt på vilket vi upplever och tolkar världen beror i mycket hög grad på det slags idéer som fyller våra sinnen", skrev filosofen E F Schumacher. Tidningsspalterna i denna avisa - eller någon annan - visar snabbt att girigheten och våldets tankar tagit sin boning i mångas sinnen. Var finns alternativen? En debatt om idéerna borde vara centralt i allt samhällsengagemang.
Bekymret är att varje diskussion blir till en meningslöshet, om det inte hos dem som för samtalet finns ett gemensamt etiskt minimum, en gemensam uppsättning värden och värderingar - ett fundament för dialogen. Om vi inte bryr oss om att utkristallisera och diskutera och förklara detta minimum är risken uppenbar att det faller i glömska och ersätts av ett moraliskt gungfly.

Författaren Stig Claesson "Slas" skrev att dekalogen troligen är vårt viktigaste kulturarv. Om de tio budorden är givna av en gud eller ej, är troslära, men de finns. Som kristdemokrat tror jag att det är på denna värdegrund vi måste bygga vårt samhälle. Och det är min ärliga övertygelse att den kristna etiken gör livet lättare att leva. För oss alla.
Kristdemokraterna vill gärna se något som en europeisk värdekommission för att föra ut en bred samhällsetisk diskussion om vilka värden som är omistliga för EU:s framtid.
Det är av yttersta vikt att motverka likgiltighet och att främja det personliga ansvaret. Om politiker och tjänstemän inom EU uppträder kriminellt, oetiskt eller emot vedertagna normer så skadas medborgarnas respekt för normer och regler. Och förstås för hela Europagemenskapen!

ALF SVENSSON
Alf Svensson, KD, är Europaparlamentariker.
Förutom sitt politiska engagemang är Alf
Svensson förtjust i friluftsliv,
poesi och prosa