VI BLIR ÄLDRE. Befolkningsprognoserna visar på en mycket kraftig ökning av antalet personer över 80 år under de kommande 20 åren. Vården måste anpassas därefter. Foto: Colourbox
VI BLIR ÄLDRE. Befolkningsprognoserna visar på en mycket kraftig ökning av antalet personer över 80 år under de kommande 20 åren. Vården måste anpassas därefter.  Foto: Colourbox

Äldre slarvas bort i svensk sjukvård

Publicerad

Åldrande är den viktigaste riskfaktorn för att utveckla hälsoproblem och därför har äldre personer ofta flera samtidiga kroniska sjukdomar och tillstånd efter skador.

 En färsk utredning från myndigheten Vårdanalys visar att kronisk sjukdom är vanligt förkommande hos äldre:

85 procent av personer över 65 har minst en kronisk sjukdom, och 66 procent har två eller flera. Personer med kommunala omsorgsinsatser har i ännu högre grad (90 procent) kronisk sjukdom. Äldre personer dominerar därför inom alla delar av vårdsektorn; inom primärvården, på akutsjukhus och i kommunernas äldreomsorg.

Sjukvårdssystemet är dock inte utformat för personer med multisjuklighet och detta får särskilt negativa konsekvenser för äldre personer. Här är några exempel:

Fragmentering: En lång rad utredningar i Sverige och många andra länder har lyft fram problem med fragmenterad och osammanhängande vård över tid för äldre personer med komplexa hälsoproblem. Detta beror på uppdelning på huvudmän (landsting-kommuner), vårdformer (sjukhus-primärvård), medicinska specialiteter och vårdyrkesgrupper samt att de ekonomiska ersättningssystemen kraftfullt styr mot fortsatt fragmentering.

Journaler: De medicinska journalerna är inte inriktade på överblick och sammanhang för proaktiva bedömnings- och beslutsstöd, utan fungerar mer som retroaktiva, kronologiska dagböcker.

Utbildning: Utbildningen av läkare och vårdpersonal i gerontologi (läran om det normala åldrandet) och geriatrik (läran om sjukdomar som har samband med åldrandet) är nästan försumbar för de flesta vårdyrkesgrupper. En svensk läkare får i genomsnitt cirka en veckas undervisning i geriatrik under 5,5 års grundutbildning. Under två procent av alla sjuksköterskor som arbetar i kommunernas äldreomsorg har vidareutbildning i geriatrik.

Forskning: Det vetenskapliga underlaget för behandling av personer 65 år och äldre är mycket begränsat för isolerade sjukdomar, och särskilt när det gäller komplexa hälsoproblem. För åldersgruppen 75 år och äldre finns nästan inget vetenskapligt underlag för behandling. Orsaken är att äldre personer sedan många år exkluderats från vetenskapliga studier på grund av att de har komplexa hälsoproblem.

Sammantaget bidrar dessa faktorer till en onödigt låg vårdkvalitet över tid till onödigt höga kostnader. Befolkningsprognoserna talar för en mycket kraftig ökning av antalet personer över 80 år under de kommande 20 åren. De kvalitets- och kostnadsproblem som föreligger i dag är därför bara en föraning om vad som kommer.

Det råder en bred enighet om behovet av en systemansats. Vården måste utvecklas till ett sammanhängande system anpassat till äldre personer med komplexa hälsoproblem, där vården är individualiserad, integrerad och koordinerad över tid samt målstyrd mot resultat som är relevanta för de enskilda äldre personerna.

Här ingår ett systematiskt förebyggande och rehabiliterande arbete. Till detta kommer att utbildningen för alla vårdyrkesgrupper måste få en mycket större inriktning mot gerontologi och geriatrik och att klinisk behandlingsforskning måste anpassas till komplexa hälsoproblem.

Förändringsarbetet kan inte genomföras i ett steg, utan bör ske genom experimenterande i mindre försöksverksamheter med betydande frihetsgrader att testa nya idéer och åtgärder. Kunskapsområdet geriatrik har mycket att erbjuda. Vilket landsting eller region blir först i landet?

Detta borde en av valets viktigaste framtidsfrågor.

 

Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Örebro universitet

Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet

Carina Metzner, ST-läkare i geriatrik i Stockholm

 

Fotnot: Akner, Gustafson och Metzner medverkar tillsammans med en rad världsledande forskare och kliniker från USA, Japan och Europa i Personalized Geriatric Medicine, den första internationella geriatrikkonferensen i Sverige som pågår mellan den 20 till den 22 augusti i Stockholm.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida