Malin Lernfeldt. Foto: Privat.
Malin Lernfeldt.  Foto: Privat.
Jiang Millington. Foto: Thomas Palmqvist.
Jiang Millington.  Foto: Thomas Palmqvist.

Absurt att dra parallell med svenska män

Publicerad

Jag har inga illusioner om att svensk jämställdhet är perfekt. Men att dra paralleller mellan svenska mäns kvinnosyn och den som förkommer på de flesta håll i Mellanöstern och Nordafrika är snudd på absurt, skriver liberala debattören Malin Lernfelt.

REPLIK. Det pågår en het debatt om vad som egentligen hände i tyska Köln under nyårsnatten och i Stockholm i augusti. Att människor försöker få klarhet i hur grupper av män kunnat utsätta ett flertal kvinnor för sexuella övergrepp på allmän plats är inte särskilt märkligt.

Desto underligare är att det finns de, som när det framkommit att förövarna har sina rötter i Nordafrika och Mellanöstern, känner sig manade att påpeka att förnedrande kvinnosyn minsann inte är förbehållet män från den delen av världen.

Ett exempel är Jiang Millington, som på Expressen Debatt 9/1 skriver om hur hon som adopterad från Sydkorea ”sedan decennier fått lära sig att förhålla sig till svenska mäns självpåtagna rätt att dra in henne i sina sexfantasier”.

 

Jag tvivlar inte på att Millingtons erfarenheter av att mötas av fördomar och sexuella trakasserier är obehagliga. Samtidigt är det hon försöker göra, att på Schymanskt vis dra paralleller mellan svenska mäns kvinnosyn på en generell nivå, och den kvinnosyn som förkommer på de flesta håll i Mellanöstern och Nordafrika, snudd på absurt.

Det är som att påstå att den kamp våra mödrar och kvinnor före dem utkämpat under de senaste hundra åren varit förgäves. Som att europeiska kvinnors emancipation aldrig existerat.

Så är det naturligtvis inte.

Det är otvivelaktigt skillnad på Sverige och länder präglade av hederskultur och patriarkala sedvänjor.

Rötägg finns det överallt. Likaså hedersmän som behandlar kvinnor som likar och med respekt. Men på en övergripande nivå behandlar män uppvuxna i ett relativt jämställt land som Sverige kvinnor annorlunda än män som kommer från miljöer där kvinnans värde är lägre än mannens, och detta synsätt genomsyrar hela samhället. Det är också ett faktum att det kan uppstå krockar när dessa olika sätt att se på kvinnors rätt att ta plats i samhället möts. Något vi måste våga se och diskutera. Om inte annat för att vi annars sviker alla de människor - både kvinnor och män - som flytt hit just för att undkomma könsapartheid och förtryck.

 

Jiang Millington menar också att hon ”förvånas över hur enkelspårigt svenskt debattklimat har blivit” eftersom vi inte ”klarar av att vara mer sofistikerade än så här och låta fler parametrar än en belysas åt gången”. Även här har hon fel.

Är det något som fördummar debattklimatet så är det den allt större oförmågan hos skribenter att kunna diskutera X utan att problem Y också måste adresseras.

Att varje text om högerextremism också måste innehålla brasklappar om vänsterextremism eller tvärtom. Det blir till slut helt omöjligt att på djupet debattera någon form av problematik om varje utsatt grupp kräver att just deras situation belyses vid varje tillfälle för att de inte skall känna sig osynliggjorda.

Jag har inga illusioner om att svensk jämställdhet är perfekt. Visst finns det män i Sverige med en kvinnosyn som gör den modigaste mörkrädd. Men det betyder inte att vi bör förminska det lidande som hedersförtryck leder till genom att låtsas som om det är samma sak som att bli tafsad på på krogen.

Inte heller bör vi blanda in detta av samhället icke accepterade tafsande i debatten om hur vi hanterar de situationer som uppstår när stora grupper av unga män tar med sig en annan kvinnosyn än den vi är vana vid till Norra Europa.

 

Malin Lernfelt

Liberal debattör

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida