Malin Lernfelt. Foto: Privat.Malin Lernfelt. Foto: Privat.
Malin Lernfelt.  Foto: Privat.
Jessica Schedvin. Foto: Privat.Jessica Schedvin. Foto: Privat.
Jessica Schedvin.  Foto: Privat.

90-talets tankesätt kommer inte försvinna

Publicerad

När Schedvin skriver att ”skoldebatten berör så mycket mer än käbbel om kepsar och betyg” visar hon att hon inte förstått att så väl kepsar som betyg är symboler för strävandet efter en skola präglad studiero, skriver Malin Lernfelt.

REPLIK.

Att lära av misstag. Att kunna ta till sig av de erfarenheter andra gjort och förfina och förbättra i stället för att försöka uppfinna hjulet gång på gång och rulla ned i samma dike som tidigare generationer hamnat i. Att förstå sammanhang och utifrån det göra analyser som bär en in i framtiden. Det är vad kunskap och insikt handlar om. Det är vad skolan bör handla om.

Därför är det skrämmande att läsa det snömos den nyutexaminerade svenskläraren Jessica Schedvin häver ur sig i sin text på Expressen debatt (30/8). Schedvin skriver att hon ”inte är intresserad av ”vem som gjorde fel på 90-talet” och syftar på den debatt som uppstod efter att professor Jonas Linderoth i förra veckan gått ut i Dagens Nyheter och offentligt bett om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer och den skada de åsamkat svensk skola. Idéer som bland annat gick ut på att läraren skulle vara guide snarare än kunskapsförmedlare och ”stödja elevens självständiga lärande” i en lärsituation som utgick från ”elevens naturliga motivation”.  

Flum som lett till att många elever i dag har grunda baskunskaper, svårt med läsförståelse och inte förstår sådant de inte direkt kan relatera till den egna sfären.

 

LÄS MER: Den svenska skolan behöver mer diciplin

 

Det ställningstagande Linderoth gjorde var viktigt. Det var kulmen på en lång och intensiv debatt om de djupa sprickor som uppstått mellan verklighetens skola och en majoritet av den pedagogiska forskning som bedrivits på svenska universitet och präglat lärarutbildningarna under de senaste decennierna.  

Viktigt därför att det är omöjligt att gå vidare och tänka nytt - och framför allt rätt - så länge man inte vet vad som gick fel och varför. Något som Schedvin märkligt nog inte alls intresserad av.

I stället ägnar hon sig åt ordsallad deluxe. Som journalist och opinionsbildare som i snart två decennier granskat och skrivit om skolan och dess utveckling har jag ingen aning om vad det egentligen är hon menar med följande:

”Vår skola står inför ett paradigmskifte och den skola som vi står inför kommer att se annorlunda ut. Med medvetna lärare som ställer krav på din tillvaro skapas en politisk kraft som är kraftfullare än alla skolpolitiska reformer tillsammans.”

 

LÄS MER: Elevernas inställning som är problemet

 

Att skolan står inför ett paradigmskifte är tveksamt. Visst pågår en viss förändring. Men samtidigt tyder mycket på att de idéer Linderoth tar avstånd ifrån fortfarande lever kvar.

Till exempel är katederundervisning fortfarande ett rött skynke för många inom skolan. Att Schedvin tveklöst förkastar historien och vad den har att lära oss tyder också på att 90-talets ytliga tankesätt inte kommer att släppa greppet om lärarkåren i första taget.

När Schedvin skriver att ”skoldebatten berör så mycket mer än käbbel om kepsar och betyg” visar hon dessutom att hon inte förstått att så väl kepsar som betyg är symboler för strävandet efter en skola präglad av lugn och studiero där alla barn ges goda möjligheter att lära sig på djupet och en fast kunskapsgrund att stå på. Med tanke på hur stor betydelse ordning och reda och tydliga mål har för skolans resultat och barns framtid är det omöjligt att diskutera skolutveckling utan att lyfta dessa frågor. Det är frågor som verkligen betyder något, som handlar om verkligheten i klassrummet. Till skillnad från lulllull om ”paradigmskifte, visioner och politiska krafter”.

En sak håller jag dock med Schedvin om. Att vi måste lyssna på lärarna. Men framför allt då på de lärare som likt Jonas Linderoth genomlevt flumskolan och sett vad den ställt till med.

De som inte strävar efter att bli ”maktfaktorer i ett systemskifte” utan är beredda att arbeta långsiktigt, lära av tidigare misstag och återta den självklara auktoritet som läraren skall ha i klassrummet.

 

Malin Lernfelt

Liberal debattör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag