KLÄDERSOMPOLITIK. Är höstens riksdagsval det första modevalet? Det frågar sig dagens skribent Johan Wirfält. En som förstår vikten av kläder som politiskt budskap är Barack Obama. Han chockade tjänstemännen på sin första dag i Vita huset med uppkavlade skjortärmar i Ovala rummet. Foto: SCANPIX, STELLAPICTURES och AP. Kollage: STENWESTBERG
KLÄDERSOMPOLITIK. Är höstens riksdagsval det första modevalet? Det frågar sig dagens skribent Johan Wirfält. En som förstår vikten av kläder som politiskt budskap är Barack Obama. Han chockade tjänstemännen på sin första dag i Vita huset med uppkavlade skjortärmar i Ovala rummet. Foto: SCANPIX, STELLAPICTURES och AP. Kollage: STENWESTBERG

2010 blir det första svenska modevalet

Publicerad
Uppdaterad
Det lackar mot valrörelse. Efter det norska stortingsvalet iseptember - där statsminister Jens Stoltenbergs flitiga facebookandeanses ha bidragit till Arbeiderpartiets seger - spekulerar svenska bedömare nu i om samma sak kommer hända här. Blir 2010 årsriksdagsval det första som avgörs via sociala medier?
Men lite i skymundan finns något annat för valstrategerna att begrunda över morgonkaffet: Är höstens riksdagsval det första modevalet?
Frågan är inte så fånig som den först låter.
Samhället har som bekant aldrig varit så visuellt orienterat som i dag. Via nätet sprids bilder sekundsnabbt, samtidigt bygger rapporteringen i traditionella nyhetsmedier mer än någonsin på bilder.
En följd av det är att den bild offentliga personer presenterar av sig själva i medierna genomgår grundligare analyser än någonsin. Nobelklänningar och Oscarsoutfits tillägnas uppslag i tidningarna medan kändisars "modemissar" blivit ett stående format långt utanför skvallerpressen.

Det gäller popstjärnor, och det gäller även politiker.
En knasig kavaj, som den Carl Bildt bar på Grammisgalan för ett par år sedan, garanterar spaltmetrar. Det gör en opassande tenniströja - se Fredrik Reinfeldt, till synes yrvaken, kliva ur ett flygplan på statsbesök i Kina våren 2008 - också.
En enskild modemiss påverkar knappast opinionssiffrorna. Däremot bidrar klädseln i högsta grad till den totala mediebilden av en politiker. I Mona Sahlins korta klänningar och Lars Ohlys rutiga skjortor läser vi in åsikter och attityder. Kläderna blir en spegling av budskapet - och i förlängningen avgörande för de frågor en politiker försöker driva.
Maria Wetterstrand har förstått detta. Det senaste året har Miljöpartiet jobbat aktivt på att förändra mediebilden av sitt kvinnliga språkrör. När hon i december dök upp på Nobelfesten i galaklänning var det ett pr-mässigt genidrag, och det slutgiltiga steget bort från den bild av duktig-men-tråkig-flicka-som-inte-vill-släppa-loss som Maria Wetterstrand tidigare delvis dragits med.

Responsen från väljarna talar sitt tydliga språk. I decembers SIFO-mätningar fick MP bland sina bästa siffror någonsin, 10,3 procent väljarstöd. Efter Fredrik Reinfeldt är Maria Wetterstrand nu den politiker svenska folket har störst förtroende för.
Samtidigt finns det, i politikerkretsar liksom landet i stort, fortfarande en misstänksamhet mot det mesta som har med mode att göra. Ofta anförs någon sorts nedärvd bondementalitet som grund för svenskens modemisstro. Men kanske hör den, som Björn af Kleen för ett par veckor sedan skrev här i Expressen, i stället samman med det socialdemokratiska 60-talets rivna stadskärnor och du-reformer. Att klä upp sig anses synonymt med den högborgerlighet som ingen svensk politiker med självbevarelsedrift vill verka tillhöra.

Ur det perspektivet tycks ju Fredrik Reinfeldts landningsbanetenniströja ligga helt i linje med musiktipset han delade ut inför julhelgen: Magnus Ugglas samlade.
Det är folkligt, därmed nymoderatigt.
Problemet för de nya moderaterna, såhär i valrörelsens start, är att fler och fler väljare börjat se den folkliga kostymen som fernissa. Mysiga pikétröjor går helt enkelt inte ihop med indragen sjukpenning.
Modelärdomen är följande: Plaggen i sig är inte viktiga. Poängen är hur de svarar mot budskapet.
Flera svenska politiker avlade som bekant studiebesök hos Barack Obama under det amerikanska presidentvalet. Ett och ett halvt år senare twittras det från Riksdagshuset som om det inte fanns någon morgondag. Jag vet inte hur mycket svenskarna som gästade Obamakampanjen funderade på hur hans stab jobbade med bilder och kläder. Men om de gjorde det lärde de sig förhoppningsvis något.
Det första Barack Obama gjorde när han för precis ett år sedan flyttade in i Vita huset var nämligen att bryta mot en djupt inarbetad klädkod.

Under George W Bush tid var reglerna strikta: Ingen, inte ens presidenten, fick bära något annat än kavaj i Ovala rummet. Barack Obama hade bara befunnit sig bakom sitt nya skrivbord i några timmar innan han tog av sig kavajen och kavlade upp skjortärmarna. Han skyllde på att det var varmt i rummet, men ingen politisk kommentator missade symboliken. "Obama lovade att förändra Washington och det har han - inte bara till innehåll, utan också i fråga om presidentens stil", skrev New York Times, och förklarade hur de tjänstemän som var kvar från Busheran chockat tittat på.
Det var en ny tid i Washington. Ett år senare har Obamas uppkavlade skjortärmar blivit en symbol för politisk förändring.


JOHAN WIRFÄLT

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag