Olle Wästberg. Foto: Leif R Jansson / Tt
Olle Wästberg.  Foto: Leif R Jansson / Tt
Valsedlar. Foto: Jessica Gow / Tt
Valsedlar.  Foto: Jessica Gow / Tt

16-åringar ska få rösta i kommunalvalen

Publicerad

Forskarna tycks tämligen eniga om att 16-åringars mognad inte skiljer sig avsevärt från 18-åringars. Demokratiutredningen kommer därför att föreslå rösträtt från 16 års ålder i kommunalvalen, skriver Olle Wästberg.

När frågan om att sänka rösträttsåldern till 16 år kom upp i demokratiutredningen var jag tydlig: Något sådant förslag blir det inte!

Min uppfattning var dels att vi inte ska bryta sambandet mellan myndighetsålder, valbarhetsålder och rätt att rösta, dels att 16 år förefaller alltför lågt. Den som är 16 får utöva sitt inflytande genom kommunala ungdomsråd, elevråd och liknande.

Men jag har ändrat mig och utredningen kommer nu i sitt betänkande den 18 januari att föreslå försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder i kommunalvalen.

Vad var det som fick mig att ändra uppfattning? Främst följande skäl:

 

Rösträttsåldern i Sverige är inte 18 år, utan drygt 20. Eftersom det är fyra år mellan valen och man inte får rösta förrän på sin födelsedag innebär det att förstagångsväljarna i snitt är drygt 20 år. De flesta förstagångsväljare har både varit myndiga och valbara i två år när de röstar. Om vi sänker rösträttsåldern till 16 blir genomsnittet drygt 18 år.

I november tog EU-parlamentet ett steg genom att rekommendera att EU-länderna skulle enas om 16 års rösträttsålder i EU-valen. I Österrike är rösträttsåldern 16, likaså i lokalvalen i flera tyska delstater. I Norge har man försök med sänkt rösträttsålder i vissa kommuner i de lokala valen. Erfarenheterna är genomgående goda. Ingen redovisar några större problem. (Inte heller tycks ungdomsröstandet ha påverkat valresultaten.)

 En klar erfarenhet från bland annat Norge är att 16 års rösträttsålder leder till högre valdeltagande även framöver. För den som just flyttat hemifrån, börjat på universitetet eller börjat jobba är det ofta inte självklart att gå och rösta, förstagångsväljarna har lågt valdeltagande. Om man röstar för första gången när man går i skolan finns man i ett sammanhang som gör att sannolikheten för att gå till valurnorna och komma in i ett röstbeteende ökar.

Svenska skolelever vet för lite om hur demokratin fungerar. Man kan nog utgå från att en svensk gymnasist vet mer om ett amerikanskt presidentval än ett svenskt landstingsval. Just den lokala politiken är ofta frånvarande i skolorna. En sänkt rösträttsålder skulle bli ett incitament till en annan inriktning i samhällsundervisningen.

 Vi har ju en rad olika "myndighetsåldrar": Skolplikt, straffrättsålder, rätten att få handla alkohol, valbarhetsålder etcetera. Därför är det ingen drastisk förändring att sänka rösträttsåldern, särskilt som ju hälften av de som kommer att rösta för första gången vid en sänkt rösträttsålder kommer att vara myndiga och valbara.

Forskarna tycks tämligen eniga om att 16-åringars mognad inte skiljer sig avsevärt från 18-åringars. Och som vanligt är de individuella skillnaderna större än de generella.

 

Demokratiutredningen avser därför att föreslå att vi i 2018 och 2022 års kommunalval i vissa kommuner (som ansökt om detta) genomför en försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder.

Forskarna kan följa resultaten vilket gör att vi får ett underlag för ett rikstäckande beslut inför 2026 års val. Dessutom bör det stå kommunerna fritt att införa 16 års rösträttsålder i kommunala folkomröstningar.

Intressant nog har detta förslag – när vi testat tankarna - nästan inte väckt några invändningar bland parlamentariker och kommunpolitiker.

Det bör alltså finnas gott hopp om första steg mot sänkt rösträttsålder redan i nästa val.

 

Olle Wästberg

Ordförande för 2014 års demokratiutredning

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida