Har moderaterna blivit ett piratparti?
Deras inlägg är ett pinsamt angrepp på äganderätten och ett hån mot konstnärer och andra som är beroende av upphovsrätten.
Det skriver i dag HORACE ENGDAHL och sex företrädare för film-, spel- och bokbranschen.
Under fältropet ”att fildela är en rättighet” går ett antal moderata riksdagsledamöter på denna debattsida till attack mot upphovsrätten. Under förevändningen av att kritisera ett enskilt lagförslag föreslår man i själva verket ett avskaffande av upphovsrätten som princip. Denna extrema linje drivs utan att undertecknarna tar hänsyn till de konsekvenser för kulturskapande och kreatörernas rättigheter som deras utspel skulle få.
I artikeln kritiserar de moderata riksdagsmännen den så kallade Renforsutredningens förslag om att ge Internetoperatörerna en roll i att motverka illegal fildelning av upphovsrättskyddat material. Men ytterst handlar inlägget inte om ett enskilt lagförslag utan om att begrava upphovsrätten som princip.
Enligt artikelförfattaren handlar det om ”rätten att fildela”. Vi som på olika sätt verkar inom kreativa områden hade gärna sett att en annan rättighet tagits upp: rätten att förfoga över och få ersättning för vårt arbete. Att ”bara” avskaffa upphovsrätten på Internet är ett försök att skyla förslagets verkliga konsekvenser. När en allt större del av kulturkonsumtion och distribution använder Internet som verktyg är det ohållbart att likt (m)-företrädarna hålla isär den hävdvunna upphovsrätten och den digitala.
Genom att skapa skuggmotståndaren ”upphovsrättsindustrin” försöker artikelförfattarna att slippa se de tiotusentals yrkesmänniskor man i själva verket angriper. Varför vågar artikelförfattarna inte vara tydliga med att det är författarens, regissörens, sångarens, speldesignerns och violinistens rätt att förfoga över sitt arbete som attackeras?
Artikelförfattarna angriper i svepande ordalag Antipiratbyrån. Det förvånar att moderata riksdagsledamöter är mer upprörda över att branscher och kreatörers ombud försöker försvara sina rättigheter, än att dessa rättigheter kränks. Men här har i alla fall Karl Sigfrid redan valt sida, då han på ett seminarium anordnat av Förläggareföreningen konstaterade att han står närmare Piratpartiet än det parti han representerar i Sveriges Riksdag.
Artikelförfattarna skriver att Sverige är en framstående tekniknation. Det är riktigt. Hårt arbetande entreprenörer försöker bidra till denna position genom att utveckla nättjänster för exempelvis ljudböcker. De har möjlighet att växa med den nya tekniken som hävstång, men då krävs att de, precis som andra professionella yrkesutövare, får rimliga spelregler och konkurrensvillkor. Att tekniken ger möjligheter innebär dock inte att den ska sätta riktlinjerna för hur man bäst drar nytta av framstegen. Om man vill bejaka Internet som plattform borde man eftersträva ett skydd för dem som försöker utveckla nya tjänster och ge hederlig ersättning till dem som arbetat med att skapa det innehåll som producerats, vare sig det är en bok en skiva, eller en film. Att istället slå undan benen genom att legitimera entreprenörernas illegala konkurrenter stärker knappast Sverige som tekniknation.
Vi vill med denna artikel främst bemöta det katastrofala förslaget om att skjuta svensk upphovsrätt i sank, inte diskutera Renforsutredningen. Men det är värt att konstatera att artikelförfattarna felaktigt påstår att Internetoperatörerna föreslås få i uppgift att bevaka sina kunder. Det ska självklart ankomma på upphovsmannen, eller dennes representant att presentera bevis för att en upphovsrättskränkning begåtts. Det är inte heller någon som, vilket artikelförfattarna hävdar, vill införa generell övervakning för att komma åt illegal fildelning. Det handlar om att samla in bevis när individer helt öppet – genom olaglig fildelning – delar med sig av, och tillskansar sig, upphovsrättskyddat material.
Det mest slående med artikeln är att företrädare för ett regeringsparti är beredda att fatta ett beslut utan att ha gjort en konsekvensanalys värd namnet. Om undertecknarnas önskan blev verklighet skulle det innebära ett brott mot såväl Bernkonventionen som Sveriges förpliktelser som EU-medlem. Detta är givetvis orealistiskt. Det enda artikelavsändarna har åstadkommit är därmed en ytterligare undergrävd respekt för upphovsrätten. Själva nöjer de sig med att konstatera att ”marknaden” ska ”anpassa sig”. Vad detta betyder för Sveriges fotografer, musiker, författare och skådespelare verkar artikelförfattarna inte intressera sig för.
I land efter land tar politiker nu sitt ansvar och skapar blocköverskridande lösningar för en modern upphovsrätt. Nu senast i Storbritannien där man i kulturutskottet gjorde ett gemensamt uttalande för att Internetoperatörerna måste samverka mot piratverksamheten.
Mot bakgrund av detta är det moderata inlägget ännu mer beklämmande och pinsamt. Karl Sigfrid har under hösten och vintern drivit kampanj mot upphovsrätten beväpnad med nyliberalt teoretiserande. Det är tråkigt att ett antal partikamrater nu gör honom sällskap i hans extremposition, inte ont anande att de agerar megafon åt en piratpartist. Vi hoppas och tror att detta är ett resultat av uppmärksamhetsjakt och desperat önskan att framstå ”modern”, och inte representativt för de nya moderaternas syn på upphovsrätt och äganderätt för Sveriges kreativa sektorer.
Horace Engdahl
Svenska Akademien
Joakim Hansson
filmproducent, Filmfolket
Eric Broberg
filmdistributör, Filmfolket
Kristina Ahlinder
Svenska Förläggareföreningen
Per Strömbäck
Dataspelsbranschen
Lars Gustafsson
Svenska ifpi
Jonas Modig
Federation of European Publishers
Av Fjärde Sidan
fjarde.sidan@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan