Vi Elvis-fans säger upp bekantskapen
Detta på årsdagen av Presleys död.
Hans Edlers utspel har skakat de svenska Elviskännarna.
I dag skriver BÖRJE LUNDBERG att Hans Edler borde omyndigförklaras.
”The only man on the island” heter en av Tommy Steeles lättglömda så kallade rocklåtar. En mycket passande titel. Hans 50-talsmusik gör sig bäst om den framförs på en öde ö.
Min gamle vän Hans Edler har fått solsting eller något betydligt värre. Med sin bakgrund borde han veta att Tommy Steele inte ens kan nämnas i samma mening som Elvis Presley, om det ska finnas någon trovärdighet i texten och den inte blir genant.
Vi är just nu tio Elviskännare på plats i Bad Nauheim för att hylla Elvis i samband med hans dödsdag, och vore det inte för att Hans Edler är en snäll och generös person så skulle vi definitivt säga upp bekantskapen, alternativt få honom omyndigförklarad.
Hans, ta fram och spela Tommys ”Water, Water” och lägg pa ”One Night” med Elvis efteråt. Det är som att jämföra Manchester United med IFK Eskilstuna, Nej, förresten, IFK klarar sig bättre.
”Tommy var stor i Sverige”, skriver Hans. Ja, tack vare att Bildjournalen matchade honom stenhårt och att han var den första utländska ”rocksångare” som besökte Sverige. Som tur var hörde ingen vad han sjöng, högtalarna var för dåliga, annars hade hans karriär säckat ihop direkt.
Tommys avtryck i rockhistorien är obefintligt. Inte en enda av hans låtar tog sig in på Hot 100 i USA, Tommy var en mespropp. Hans musik var passé redan när den gjordes, och tiden har inte på minsta vis ändrat detta faktum.
I tonarstjejernas ögon pa 50-talet var Tommy gullig och söt, men för oss som gillade riktig rock’n’roll och var klädda i myggjagare och skinnpaj var Tommys utstrålning snarare i nivå med en blöt tax.
Naturligtvis är det inte skamligt att erkänna att man gillar Tommy Steele. Det vittnar bara om dåligt omdöme. Och det är ju inte förbjudet.
Tommy har alltid skildrats som svärsmorsdröm och Elvis som farlig rebell. Det märkliga är att det borde vara precis tvärtom. Tommy hade varit till sjöss innan han blev artist och lärt sig en del om livet i hamnstäderna. Elvis var mammas gosse i Memphis.
Men musikaliskt är det förstås Elvis som var nyskaparen. Han lyckades förena rhythm & blues, gospel och country till en egen tidlös oslagbar blandning av svart och vitt. Tommy gjorde urvattnade versioner av redan bleka melodier. ”Elevator rock” heter ett av hans nummer. Tommy skulle behöva en åktur uppåt i hissen från rockmusikens källare där han befinner sig.
Dock ska sägas att Tommy med tiden kom in på rätt spår. Musikaler borde ha varit hans grej redan fran början.
Att han vann omröstningen i Bildjournalen 1958 var säkert bara fejk.
Första pris var nämligen att möte med idolen, och det var självfallet mycket lättare för Bildjournalen att få Tommy att ställa upp än Elvis.
Som framgick i början av artikeln befinner jag mig i Bad Nauheim i Tyskland där Elvis tillbringade ett och ett halvt år i lumpen. Han bodde aldrig på kasernen men var i övrigt ”en soldat som alla andra” för att citera titeln på en bok.
Varje kväll när Elvis kom hem till sin hyrda villa stod fans och väntade. Vanligen spelade de skivor på en enkel batteridriven grammofon placerad pa en grindstolpe. Elvis kollade alltid vilka plattor ungdomarna hade med sig. Ofta bad han dem spela någon. Men aldrig hans egna skivor. Och råkade han någon gång lyssna pa Tommy Steele insåg han säkert att han inte behövde vara det minsta orolig för konkurrensen.
Tommy är att likna vid en av de exoplaneter som astronomerna upptäckt utanför vårt solsystem. Dessa planeter kan bara vagt anas när de passerar förbi stjärnan.
Börje Lundberg
Börje Lundberg var under 35 år journalist på Expressen. Han utkom nyligen med boken ”Hello Sweden, I’m Johnny Cash”. Om några veckor utkommer han
med ”Stora Rock’n’Rollboken”
Av Fjärde Sidan
fjarde.sidan@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan