Lilla istiden kan redan vara här
WIBJÖRN KARLÉN är klimatforskare och professor emeritus i naturgeografi vid Stockholms universitet . Han är också invald i Kungliga vetenskapsakademien som ledamot nummer 1368 och i Stockholmsinitiativets råd.
Är vi på väg mot en ny liten istid? En stor del av norra halvklotet har vid årsskiftet drabbats av ett markant kallt väder. Är detta början på en trend eller något tillfälligt? Onekligen har det globala klimatet envist vägrat att bli varmare sedan sekelskiftet och klimat följer därmed inte det scenario som IPCC, International Panel on Cliamte Change, anger i sin rapport. En kort kallperiod bevisar inget, men vi bör kanske betrakta den grund varpå tron på ett varmare klimat vilar.
Tron på ett allt varmare klimat är baserad på teori och modeller. En mycket viktig faktor i dessa är ett hävdat markant samband mellan mängden koldioxid i atmosfären och klimat. Eftersom människan förbrukat stora mängder fossila bränslen har koncentrationen av koldioxid i luften stigit och därmed förväntas också temperaturen att stiga i framtiden.
Enligt de data som presenteras i IPCC var mängden koldioxid i atmosfären tämligen konstant under århundradena före industrins utbyggnad. Därefter har koncentrationen långsamt stigit fram till cirka 1950. Därefter har koncentrationen ökat allt mer markant. Denna åsikt är baserad på mätning av koldioxid i iskärnor, en metod som alltmer ifrågasatts. Direkta mätningar av mängden koldioxid i atmosfären, som har utförts sedan början av 1800-talet, visar stora variationer. Förekomsten av en markant variabilitet även längre tillbaka i tiden har påvisats genom studier av torvavlagringar. Den av IPCC använda stadiga ökningen av koldioxid i luften är troligen fel och bör inte användas som en viktig faktor vid beräkning av det framtida klimatet.
IPCC hävdar ett klart samband mellan koldioxid och klimat: man framhåller att både mängden koldioxid i luften och temperaturen har stigit under 1900-talet. Beaktas variabiliteten i dessa faktorer under 1900-talet är det omöjligt att se ett samband utom under åren mellan 1970 och 2000.
Under huvuddelen av 1900-talet saknas samband.
Få kan ha undgått höra att den globala temperaturkurvan som IPCC försetts med från universitetet i East Anglia har modifierats för att ge ett bättre stöd för växthusteori. Enligt ett antal oberoende studier av klimatet inom begränsade områden var temperaturen omkring 1940 lika hög som omkring år 2000. Den globala uppvärmningen inträffade därför innan stora mängder koldioxid producerades. Data oberoende av de manipulerade dataserierna från East Anglia visar inte en global uppvärmning utöver den före 1940.
Vid ett antal tillfällen har förespråkare för växthusteorin sagt att "det finns ingen annan förklaring än mängden koldioxid i luften".
Men det finns andra teorier. Ett antal forskare har visat ett samband mellan solens aktivitet och klimat - antalet solfläckar visar solens aktivitet. Solens aktivitet påverkar jordens magnetfält vilket i sin tur reglerar mängden kosmisk strålning som når atmosfären. Denna faktor - det så kallade rymdvädret - påverkar molnmängden, en faktor som har mycket stor betydelse för temperaturen, jämför förhållandena i skuggan av ett moln och ute i solskenet en sommardag.
Utöver solens aktivitet påverkas klimatet av till exempel förekomsten av stora vulkanutbrott och förändringar av havens strömmar. Lokalt påverkas klimatet av tät bebyggelse.
En värld har övertygats om att en faktor, koldioxid, styr klimatet och att vi kan förhindra framtida förändringar genom att kontrollera utsläppen av denna gas. Utöver att stora anslagssummor lagts ner på att bevisa denna teori, som tycks vara av underordnad betydelse, har den ensidiga satsningen medfört att forskningens trovärdighet reducerats allvarligt.
Efter en lång tids studier av klimatets variationer har jag kommit fram till att rymdvädret talar för att vi sannolikt går mot en kallare period än en varmare. Vi kan redan nu befinna oss i inledningen till en liten istid, som kan behålla sitt grepp tiotals år framöver.
Ett kallare klimat medför givetvis stora effekter för samhällsplaneringen.
Det är hög tid att rusta så att samhället fungerar även i betydligt kallare klimat.
WIBJÖRN KARLÉN
Av Sidan 4
fjarde.sidan@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan