Rädda internet!

"Vad tycker Piratpartiet i alla andra frågor då?" sägs det, inte sällan lite överlägset, som om man måste ha strategier för allt för att inte vara oansvarig. "Vi tycker ingenting" låter tråkigt och ihop med "enfrågeparti" låter det onekligen futtigt.
Många tror att Piratpartiet endast handlar om fildelning, riktigt så begränsat är inte programmet. Men hur den frågan behandlas politiskt är bara ett av flera symptom i samhällsutvecklingen där internet numera är en oseparerbar del. Medborgarrätt, privatliv, meddelarskydd, budbärarimmunitet, yttrandefrihet, rättssäkerhet... det förvånar mig varje gång intelligenta människor tycks mena att det är enfaldigt att värna om dessa värden.

I princip alla frågor i samhället vilar på de grundläggande principer Piratpartiet kämpar för. Rycker man undan basen rasar allt som ett korthus. När flera partipolitiskt engagerade då uttrycker att ett utmanarparti är "oansvarigt" för att det är helt dedikerat värnandet om medborgerliga rättigheter, stör det mig.
Ska det tolkas som att det är oansvarigt att inte vilja kunna kompromissa bort det viktigaste vi har i samhället?
Det är onekligen lätt att göra den tolkningen, inte minst när näringsdepartementet under en pressträff om EU:s telekompaket på måndagen inte höll sig till sanningen. Telekompaketet är tänkt att reglera internet och jämförs med kabel-TV; du kan tvingas välja mellan olika nätpaket och inte få tillgång till annat än de tjänster operatören vill tillåta.
Det har inspirerat till massiv opinionsbildning mot förslaget och lett till ett stort engagemang för att i praktiken rädda internet som offentligt utrymme för alla. Vid en direkt fråga på måndagen förnekade dock näringsdepartementet att formuleringen ”lawful content” ens fanns med i förslaget till telekompaket. Det avslöjades omedelbart av bloggare som osant. Uttrycket oroar eftersom det lämnar utrymme för begränsningar av internet.

Nätet är i dag vårt viktigaste verktyg för att bedriva opinionsbildning, särskilt på gräsrotsnivå. Det mest kraftfulla demokratiserande verktyg vi någonsin haft befinner sig dock under ständiga attacker från politiker och kommersiella särintressen. Det är symptomatiskt att det som avses kontrolleras och stävjas är samma plats där en lögn från ett departement, dagen före omröstningen i EU ska ske, avslöjas.

Jag och andra ser det här som den viktigaste frågan under vår livstid – att rädda internet och bekämpa marschen mot ett totalitärt övervakningssamhälle. En enda fråga må låta futtigt, men när man synar det i sömmarna handlar det om en omfattande problematik. Det är stort och det är viktigt och det förtjänar därför rejält fokus.
Det betyder inte att jag inte har åsikter om annat. Men hur ska jag kunna bedriva opinion i andra viktiga frågor om jag inte får yttra mig fritt? Hur ska jag kunna engagera mig i fördelningspolitiska frågor om inga andra än konglomerat kan påverka lagstiftningen? Hur ska jag kunna engagera mig i samhällsfrågor och politik om jag inte har några rättigheter?
Mitt underkännande av svensk politik i dag, som mitt engagemang i Piratpartiet kan ses som, handlar inte om de frågor som faktiskt bevakas av etablerade svenska politiker. Det handlar om det som inte bevakas. Rätten till ett privatliv, att få yttra sig, att få slippa åsiktsregistrering, avlyssning och ständigt kontroll och kartläggning.
"Problemet" med ett utmanarparti av den här typen skulle kunna lösas väldigt enkelt genom att våra rättigheter återinförs. Skulle frågor om integritet, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och proportionalitet drivas mer seriöst skulle inte Piratpartiet existera.

Marie ”Emma” Andersson
Marie ”Emma” Andersson är piratpartist och bloggar på opassande.se. I fjol vann hon Stora Bloggpriset i kategorin årets politik och samhällsblogg.

Av Sidan 4
fjarde.sidan@expressen.se