Livsmedelsverket vägrar inse fakta
Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson har misslyckats med att göra upp med den kultur som präglat verket under årtionden. Det är en kultur av tvärsäkerhet, likriktning och en oförmåga att inse problematiken med de nära banden till livsmedelsindustrin. Livsmedelsverket behöver en ny ledning som har både vilja och förmåga att bryta med denna kultur.
Allt fler ser ett samband mellan den fetmaepidemi som drabbat stora delar av världen och att fett i stor utsträckning ersatts av snabba kolhydrater. Livsmedelsverkets ledning är väl medveten om denna diskussion. Den naturliga reaktionen i detta läge borde vara en öppen och självkritisk attityd från Livsmedelsverkets sida. Istället väljer Livsmedelsverket att gå ännu hårdare fram på den fastslagna vägen. Nya direktiv ges om att endast lågfettsprodukter som lättmjölk och lättmargarin får serveras på dagis och skolor.
Den förmodligen mest kände representanten för Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa, professor Stephan Rössner likställer i TV4:s "Kalla Fakta" den intellektuella nivån på de läkare och forskare som kritiserar kostråden med flugor som äter dynga! Professor Claude Marcus gick nyligen till frontalangrepp mot alla journalister som kritiskt granskat kostråden och anklagar dem för "vulgärjournalistik" i en debattartikel i DN.
Men redan när kostråden infördes på 1970-talet var de starkt ifrågasatta. De ansvariga myndigheterna ersatte den vetenskapliga kulturen av ständigt kritiskt ifrågasättande med en kultur av tvärsäkerhet. Marcus attack mot journalistkåren faller in i ett mönster av bunkermentalitet.
Den vetenskapliga hypotesen att det är raffinerade kolhydrater och inte fett som orsakar västvärldens folksjukdomar har en längre historia än de moderna kostråden. I korthet kan den beskrivas så här: Kolhydrater skapar hunger genom att stimulera hormonet insulin. Insulinet stänger av fettförbränningen och stimulerar fettbildning från kolhydrater. Det sänker blodsockernivån och vi blir snabbt hungriga igen. Den naturliga föda vi människor är anpassade för innehöll aldrig raffinerade eller snabba kolhydrater i stor mängd. Den kolhydratrika föda som förordas gör det omöjligt för många att kontrollera aptiten.
Så länge stora delar av befolkningen hade en vardag som krävde mycket fysisk aktivitet, fungerade en kost med en onaturligt hög andel kolhydrater. Kalorierna förbrändes. Flertalet människor i dagens samhälle kommer aldrig att komma i närheten av det tidiga 1900-talets fysiska aktivitet även om de motionerar någon timme om dagen. Därför har en koststrategi som utgår från kroppens naturliga mekanismer för mättnad och fettförbränning större potential i ett samhälle där allt fler har stillasittande jobb.
Som redovisades i "Kalla Fakta" bygger det vetenskapliga underlaget för dagens kostråd på ett fåtal gamla studier med undermålig konstruktion. Flera moderna studier med högre bevisvärde pekar i motsatt riktning. I en kommentar till Claude Marcus debattartikel staplar DN:s vetenskapschef Karin Bojs upp flera stora, välkontrollerade vetenskapliga studier som underminerar Livsmedelsverkets fettsnåla kostråd.
Hypotesen att mättat fett skulle vara farligt är helt baserad på korta studier där totalkolesterolet ökat något. I längre studier syns ingen sådan skillnad. Istället pekar allt fler studier på att blodfettvärdena blir bättre på en fetare kost. Totalkolesterolet har visat sig vara ett dåligt mått för att förutsäga hjärt- och kärlsjukdom. De så kallade apolipoproteinerna är ett bättre mått. Högt intag av kolhydrater påverkar apolipoproteinerna på ett sätt som är förenat med större risk för hjärt- och kärlsjukdom. Hela hypotesen om det mättade fettets påstådda farlighet och kolhydraternas nyttighet är en koloss på lerfötter
Efter avslöjanden om starka kopplingar med livsmedelsindustrin, har Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm entledigat ett par jäviga kostexperter i gruppen som skulle ta fram nya riktlinjer för diabetiker. Socialstyrelsen låter nu Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, utse en ny expertgrupp som ska utforma kostråd för diabetiker, personer med hjärt-kärlsjukdomar och överviktiga. Generaldirektören på Socialstyrelsen tog tag i frågan om osunda kopplingar till livsmedelsindustrin efter bara ett par veckor i ämbetet. Livsmedelsverkets generaldirektör blev uppmärksammad på samma missförhållanden flera månader tidigare men underlät att agera.
De statliga direktiven till gruppen som tog fram de första moderna kostråden på 70-talet uppmuntrade aktivt en nära samverkan med livsmedelsindustrin och handeln. Det resulterade bland annat i kampanjen "6- 8 brödskivor" där privata Brödinstitutet stod för pengarna med myndigheterna som garant för budskapet. Denna intima samverkan med livsmedelsindustrin har fortsatt. Det är en kultur som genomsyrar Livsmedelsverket och dess expertgrupper. Nu pågår en kampanj i bland annat Läkartidningen där företrädare för kostråden menar att vi ska nöja oss med en lägre grad av vetenskaplig bevisföring för kostråd än vad som gäller för läkemedel.
De officiella kostråden påverkar oss alla mer eller mindre. Våra barn på dagis och skolor har inget val. Inte heller de som bor på äldreboenden eller andra institutioner. Beviskraven på kostråden bör därför sättas högt. Livsmedelsverket behöver en ny ledning som har modet att erkänna att dagens kostråd har en svag vetenskaplig underbyggnad. Omsorgen om folkhälsan förtjänar en verksledning som vågar visa öppenhet och ta ett kliv tillbaka istället för att förstärka den rådande kulturen av tvärsäkerhet.
Annika Dahlqvist är allmänläkare i Njurunda.
Per Wikholm är författare till ”Ideologin och pengarna bakom kostråden”.
Av Sidan 4
fjarde.sidan@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan