Skriv ut Skriv ut Textstorlek: Textstorlek 1 Textstorlek 2 Textstorlek 3
Girighet. Precis som Gordon Gekko i filmen Wall Street drivs många finansmän av girighet. Finansmarknaden är ett reservat för unga, aggressiva män, där politiskt inkorrekta beteenden och värderingar gynnas., skriver Peter Norberg.

Sjuka mansideal fick börserna att krascha

Risktagandet som orsakade finanskraschen är ett resultat av ett sjukt mans-ideal, anser Peter Norberg, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm:
"Med förebilder som psykopaten Gordon Gekko är finansmännen själva offer för patriarkala strukturer."
"Finansmarknaden är ett reservat för unga, aggressiva män, där politiskt inkorrekta beteenden och värderingar såsom styrka och djärvhet gynnas."

"Greed is good. Greed works" säger finansödlan Gordon Gekko, spelad av Michael Douglas i Oliver Stones film "Wall Street". Den girighet och det överdrivna risktagande som dessa dagar får banker världen över på fall kan kopplas till en kultur. Finansmännen tar till sig berättelser om börsmäklare som de i Wall Street och American Psycho. Mäklarna återger sådana skildringar av hänsynslöshet och girighet om och om igen varigenom arbetskamrater och nyanställda leds in i kulturen. Ett arbete som simulerar populärkulturens fiktiva idoler stimulerar.
Jag har själv intervjuat en mängd börsmäklare på kontoren kring Stureplan och blivande finansmän på handelshögskolor inom ramen för min forskning.
En student beskrev hur viljan att leva som i filmen American Psycho får honom och andra självutnämnda "yuppies" att genomlida fyra år på en handelshögskola för att sedan slava 100 timmar i veckan.
Med förebilder som Wall Street-psykopaten Gordon Gekko är finansmännen ytterst själva offer för patriarkala strukturer.
Normer för önskvärt beteende skapas internt på arbetsplatsen. I en sammansvetsad grupp bestraffas avvikelse från normerna. Dessa mönster tas förgivna och överförs till nyanställda. De som inte anpassar sig stöts ut, eller väljer själva att lämna arbetsplatsen. Få vill ställa sig utanför. Anpassning är vägen till framgång.

Finansanställda är ekonomer
och utbildade med modeller som antar perfekta marknader. Antaganden om rationella aktörer simmar i finanskalvarnas modersmjölk innan de väl släpps lösa på marknadens grönbete. En effektiv marknad skulle förvandla individers egennytta till samhällsnytta. Handelsstudenter får lära sig att egenintresset är fundamentalt för ett blomstrande näringsliv.
En fondkommissionärs-vd uttryckte hur en nyanställd inte har möjlighet att värja sig mot vad som sitter i väggarna på arbetsplatsen. Ynglingen drabbas av såväl goda som dåliga traditioner. Marknadskulturen talar direkt till människors egenintresse och tävlingssinne. Med sömngångaraktig säkerhet följer den anställde sedan omgivningens förväntningar. Likhet skapar sammanhållning, som får beslutsfattare att avskärma sig. Nu märker vi hur kommersiella eliter som isolerar sig kan hota befolkningars välfärd och kanske också samhällets sammanhållning.
Mansdominansen på finansmarknaden är påfallande. Bara en tiondel av de anställda mäklarna vid Stockholmsbörsen är kvinnor. Rutinuppgifterna "back office" däremot utförs av kvinnor. När en brittisk bankir tillfrågades hur många kvinnor som var anställda svarade han: "25 procent på banken är kvinnor, det vill säga en sekreterare på var tredje mäklare." Finansiella marknaders höga inkomster och hårda konkurrens lockar manliga karriärister. Män väljer ofta arbete som gynnar deras sociala status. I en mängd psykologiska studier framstår män som mer tävlingsinriktade än kvinnor.
Män visar sig som grupp vara mer upptagna av pengar än kvinnor är. Kvinnor är också mindre benägna att fuska med skatten. Obligationschefen för en firma fyllde själv på: "Tjejer luras inte lika mycket. De ljuger inte lika mycket."
För marknadens män framstår risk som så vardagligt att de inte upplever risk som något negativt. En börsmäklare hävdade själv att: "Arbetet är otryggt, vilket gör att få kvinnor arbetar här." Män är mer överdrivet optimistiska om sina prestationer än kvinnor är. Kvinnliga placerare är ofta små, passiva och ovilliga att riskera sina besparingar.

Traditionellt förväntas män
manifestera sina maskulina dygder genom att bryta ny mark i en obändig natur. I ett allt mer jämställt samhälle, och ett arbetsliv som allt mer efterfrågar feminina egenskaper är finansmarknaden ett reservat för unga, aggressiva män, där politiskt inkorrekta beteenden och värderingar såsom styrka och djärvhet gynnas.
En investmentbolags-vd sa inför publik för några år sen: "Att köpa fastighetsaktier är som att köpa kvinnor. Man vill inte köpa en billig hora om man kan köpa en dyr hora". Jargongen i finansvärlden är inte sällan just så rå och sexistisk.
Det är denna sjuka machokultur som skapat de beslut vi nu ser resultatet av - när börserna faller världen över.


Peter Norberg
Peter Norberg är doktor i etik på Handelshögskolan i Stockholm.

Publicerat 2 oktober 2008
Uppdaterad 2 oktober 2008
Tyck till
Det finns 46 kommentarer på artikeln
Logga in och kommentera
Du är inte inloggad!
Logga in till höger
Regler för kommentarer

Ekonomin är den enda akademiska ämnet som man inte får ifrågesätta .. Skyddad verkstad ... Mmmm ... Skumt...
Milton Friedman-fanatiker (ekonomer) skiljer sig inte mycket från Religösa fanatiker genom tiderna.. Makt och pengar är målet och genom massiv deregulation så skapas en riktigt lukrativ marknad för stora spekulanter . Milton friedmans tes om den självreglerande marknaden fungerar bevisligen inte då staten får ta smällen när börshajarna spelat bort sitt och ditt kapital ...

Det är själva ruttenheten i det kapitalistiska systemet som nu kommer till uttryck i finanskrisen. Det råder ingen tvekan att det finns en patriarkal machokultur som vegeterar i denna ruttenhet men det är ingalunda den som är orsaken. Delar av Norbergs artikel är bra men han slirar en aning på orsak och verkansammanhag.

Det är inte det ända som dom får och krascha.

Det är väl snarare fördomarna om finansvalparna som är skadliga. De skapar en bild av en yrkeskår som är helt felaktig och därav följer en inställning till dessa yrkesmänniskor som emellanåt ges uttryck i rent hat.

hard case det beror ju på ur vilken vinkel man ser det din chef blir glad och lönekontoret om du, och/eller facket inte löneförhandlar....

Det är väl bra att folk är giriga.Inom rimliga gränser främjar det utvecklingen.Varför sitter du och jag och löneförhandlar?.Inte är det för att vi är nöjda.Vi vill ha lite till.




Eftersom finansmarknaden inte är den yttersta orsaken till krisen, utan den amerikanska staten (vilket Johan Norberg visat i denna tidning häromdagen), vore det mera givande att diskutera de amerikanska politikernas "mansideal". Hur är det möjligt att stå inför landets befolkning och låta som om man är ärliga och hyggliga människor i nationens tjänst - samtidigt som man skor sig på väljarnas pengar för egen och för de egna finansiärernas del? Hur ser man sig själv i spegeln?

Ulf Elfvin

Efter att ha jobbat hos olika arbetsgivare i hjärtat av Stockholms finanscentrum i 12 år, utan att någonsin stött på en "riktig gekko-typ", kan jag avdramatisera bilden av "börsklipparna". Jag tror att få människor i branschen känner igen sig i beskrivningen. Det som möter en besökare på vilken som helst av de tongivande bankerna eller mäklarfirmorna är hårt jobbande familjepappor och -mammor, varav 99 % är välbalanserade, seriösa och prestigelösa. Sexigheten och glamouren syns bara på bio. "American psycho" känns mycket långt borta och denna koppling känns lite som ett hån mot finansanställda i allmänhet.
Artikeln verkar vara fördomsfull och baserad på enstaka skräckexempel.
Är man doktor på handels borde man rimligen ha bättre koll - dags för Norberg att ta steget från den akademiska världen ut i verkligheten kanske, eller åtminstone ett studiebesök...


Könen är lika *bra* här, borde jag ha skrivit.

Könen är lika här. Gnället på mannen enligt strukturalism är nymarxism. Detta är ett exempel av allt som görs till politik i syfte att omstörta borgerliga samhället, som jag kallar fria samhället. Även klimat görs till politik och kritik av konsumtion och kapitalism. Dikotomiseringen av kön med demoniseringen av det ena, det manliga, ska få oss att tro att Peter strider för det goda, men demoniserandet av män/"patriarkala strukturer" är en ny klassdefinition och ideologin bakom är ytterst marxism (metodologiskt i symbios med dialektik) med dess mål. Jag förstår att våra universit är inpyrda med detta och att den akademiska friheten minskar, men det gör inte saken bättre! Tvärtom.
1 2 3 4 5 Nästa
För att anmäla ett inlägg, klicka på Anmäl inlägg
Sök debattartiklar
Sök ledare