Finskt personval ger politikerna ryggrad

Sedan Sverige gick med i EU kan man konstatera att den svenska riksdagen är rejält överdimensionerad. Den är en enorm apparat som får allt mindre faktisk betydelse. Det finns ingen anledning för lilla Sverige att ha så många som 349 riksdagsledamöter. Som i brist på vettig sysselsättning ägnar sig åt rena idiotier, vilket man kan se när man tittar på interpellationer och skriftliga frågor ställda i riksdagen.
Nu har riksdagen, där ytterst få personer ens är folkvalda, också klubbat igenom en lag som slungar in Sverige i en Stasiliknande värld. Det spelar ingen roll hur mycket de som först varit emot men sedan ändå röstat för lagen förklarar och försvarar sig. Allt prat om tillägg som ska garantera att ingens (!?) integritet kränks etcetera hjälper inte: det lilla förtroende som fanns för enskilda ledamöter, regeringen och socialdemokraterna som påbörjade det som Alliansen nu slutfört i det upp och nedvända Sverige, är borta. Dessutom: det handlar inte enbart om de två riksdagsledamöterna Fredrick Federley, (c), och Annie Johansson, (c). I stället för att slita dem i stycken borde man ta fasta på att det är ett dåligt system som gjorde det möjligt att det blev som det blev.

Fredrick Federley och Annie Johansson borde ha stått på sig och röstat nej och inte krumbuktat sig. Det hade varit det mest rätta och hederliga. De hör nämligen till de få som kryssades in i riksdagen, visserligen från partibestämda listor, men i alla fall. De borde ha varit extra lyhörda gentemot sina väljare som samstämmigt krävde deras nej till avlyssningslagen. Men i det hårt styrda, partipiskevinande svenska systemet måste man vara gjord av sten för att klara mangling, hot, spott och spe, mobbning och allt som vi fått en glimt av genom den lilla reva i riksdagskulissen som Federley via sina uttalanden gjort.
Hela Cirkus FRA är djupt beklaglig och besvikelsen riktar sig inte enbart mot två riksdagsledamöter utan också mot dem som gjorde sig osynliga och ohörda både före och efter omröstningen och lät Federley och Johansson stå ensamma i orkanen. Feghet, rädsla, brist på civilkurage parat med ett drillsystem där sergeanten visslar i pipan och de meniga rättar in sig i ledet, det är så det ser ut i den skendemokrati vi upplever i Sverige.

Sverige behöver en slimmad riksdag. Etthundra ledamöter kan lätt tas bort och sedan kan personval införas, till exempel med det finländska systemet som modell där kandidaterna inte först mals genom partiernas kvarnar.
I Finland kan vem som vill kandidera till riksdagen, för det parti den är medlem i. Det finns inga listor beslutade av personer som tagit sig rätten att bestämma vilka folket ska få rösta på. Man kan också kandidera utan att vara med i något befintligt parti överhuvudtaget. Om minst 5 000 personer ger sitt stöd kan man registrera ett parti och får man tillräckligt med röster så kommer man in. Pertti "Veltto" Virtanen, psykolog, författare, rockartist med mera satt i Finlands riksdag som sig själv under åren 1995- 1999. Han röstades alltså in av tillräckligt många människor som ville att han skulle representera dem. Det kallas demokrati och betyder bokstavligen "folkstyre".
Svenskar strävar av tradition efter konsensus i det mesta, vill undvika konflikter så långt det bara är möjligt och uppmuntras inte att ta personligt ansvar. Därför är de främmande inför vad det innebär att vara personvald på riktigt. Det måste bli en ändring. Folket vill inte som sina företrädare ha 349 nickedockor som kostar hundratals miljoner skattekronor och sitter där bara för att några vill bevara en otidsenlig kvarleva som är helt onödig eftersom EU beslutar i de flesta stora frågor.

I Sveriges riksdag är klimatet tyvärr inte sådant att man kan rösta enligt egen övertygelse ens i en av de viktigare frågorna på mycket länge. Men det är inte främst fel på Fredrick Federley och Annie Johansson eller de tiotals andra som inte heller vågade rösta enligt sin övertygelse, det är fel på ett diktatoriskt och ofritt system som utsätter dem för stark mental utpressning tills de ger vika.
Krymp riksdagen och inför riktiga personval! Då kanske folk engagerar sig mer och politiken får ett uppsving i stället för att gå mot sin undergång.

Merit Wager
Merit Wager är debattör och bloggar på www.meritwager.wordpress.com. Hon skulle aldrig vilja sitta i riksdagen under de diktatoriska förhållanden som råder där i dag, men kan tänka sig att kandidera om ett riktigt personval infördes.

Av Sidan 4
fjarde.sidan@expressen.se