FRA-lagen hindrar fria forskningen
- Vi som forskar om terrorism, aktivism och politiskt motstånd kommer ständigt att skicka texter och mejl till varandra som innehåller sökorden FRA fiskar in.
Det skriver i dag Christopher Kullenberg, forskare vid Göteborgs universitet.
Det har skrivits spaltmeter om FRA-lagen och medborgerliga rättigheter, främst i bloggvärlden, men även i traditionella nyhetsmedier. Det verkar dock som om den akademiska världen har tagit ett steg bakåt och undvikit att blanda sig i debatten, trots att den potentiella totalövervakning som är i görningen skulle sätta käppar i hjulen för den akademiska friheten att forska om vad som helst inom lagens ramar.
Forskningsnätverk är i dag globala, likaså är vårt kanske viktigaste epistemiska verktyg - peer-review-modellen. Nästan alla tidskrifter kommunicerar med varandra via e-post, och vi skär dagligen nationens gränser i vår kontakt med den transnationella forskningen. Att denna information, redan innan den är officiellt publicerad, kommer att stå under övervakning är en katastrof, främst för den kritiska samhällsvetenskapen och humanioran.
FRA-lagen innebär att all elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gränser kommer att genomsökas med så kallade nyckelord och mönster. Det mesta kommer enligt FRA att ignoreras, men det som är misstänkt kommer att följas upp. I praktiken innebär detta att man förhandsgranskar informationen för att kunna genomföra föregripande insatser.
Vi som forskar om terrorism, aktivism och politiskt motstånd kommer ständigt att skicka texter och mejl till varandra som innehåller dessa sökord. Men vi har väl inget att frukta? Vi är ju forskare som anställts för att ta reda på sanningen och producera viktiga insikter om sakernas tillstånd. FRA tillhör ju samma statsapparat som betalar våra löner.
Riktigt så enkelt är det inte. Om vi ser till den internationella utvecklingen växer skaran av exempel på hur denna nya form av "terrorbekämpning" har förödande konsekvenser. Låt mig nämna två fall.
Nästan exakt för ett år sedan genomsöktes den tyske sociologen Andrej Holms lägenhet av polisen, var på han arresterades eftersom han forskade om extremistgruppers aktivism i städer. Den brittiske sociologen Richard Sennett och den amerikanske ämneskollegan Saskia Sassen svarade med att kalla detta för "Tysklands Guantánamo" (The Guardian 20070821). Samma typ av forskning är högst relevant i Sverige för att förstå segregation och konflikter relaterade till våra städer.
För knappt en månad sedan greps en brittisk masterstudent, Rizwaan Sabir, vid Nottingham University efter att ha laddat ned Al Qaidas träningsmanualer från en militär amerikansk server och skrivit ut dem på universitetets skrivare. Han skrev en uppsats om terroristers taktikträning, och efter nästan en vecka i häktet, och med sin lägenhet genomsökt, var han nästintill psykiskt knäckt. Även om vi inte har haft några sprängdåd i Sverige måste forskningen få undersöka dessa frågor med akademisk frihet. Annars lämnar vi över hela fenomenet till polisiär verksamhet och politisk spekulation.
Terrorism, aktivism och politiskt motstånd är mycket viktiga forskningsfrågor för samhällsvetenskaperna. Mina amerikanska och brittiska kollegor uttrycker en allt större frustration över den stämning som i skrivande stund råder på universiteten. Just i denna historiska epok efter elfte september och Madridbombningarna behövs därför denna forskning mer än någonsin. Men då kan inte akademiker leva under den paranoida vetskapen om att varje korrespondens övervakas och att deras studieobjekt och forskningsfrågor kan innehålla just de ord som får systemet att börja misstänka dem trots att de är helt oskyldiga.
1942 skriver Robert K. Merton uppsatsen "The Normative Structure of Science". Texten är en direkt replik mot hur så kallad "judisk" forskning systematiskt utesluts i Nazi-Tyskland. Hans centrala argument är att det akademiska samfundet måste vara autonomt från statens direkta kontroll, annars kan den inte producera objektiva forskningsresultat, utan blir i stället en tjänare av den dominerande samhällsideologin.
Totalitära samhällen producerar till slut bara bra militärteknologi och social ingenjörskonst för att hålla befolkningen i schack.
Om vi i Sverige inför FRA-lagen och kombinerar denna med ytterligare kränkningar i stil med US Patriot Act (2001) eller brittiska Prevention of Terrorism Act (2005) kommer vi att förlora denna forskning. Kvar återstår då bara pseudovetenskapligt ja-sägande till vårt "krig" mot terrorismen.
Akademikers fackliga organisationer, SULF och Saco, bör uppmana riksdagen att rösta nej på onsdag. Detta är i allra högsta grad en facklig fråga. Paranoia är ett tillstånd som accelererar den stress som hög arbetsbelastning och osäkra anställningsformer redan skapar. Än värre är kanske den mentala munkavle som omöjliggör upplysningsfilosofins manande till kritiskt tänkande. Känslan av att inte kunna leva upp till kollektiva forskningsideal, att verksamhetens kärna har gått förlorad skapar till slut cyniska och improduktiva samhällsforskare i samma stund som de verkligen behövs.
Christopher Kullenberg är redaktör för Resistance Studies Magazine (rsmag.org) och doktorand i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Upp
Gå till förstasidan