Försvaret måste bli kvar i Norrland

Kommunalråd i Luleå Kommunalråd i Boden Karl Petersen gjorde sin militärtjänstgöring på P6 i Kristianstad 1970- 71 och Olle Lindström sin på Ing3 i Boden 1957.

Under gårdagen, när förbandscheferna träffade ÖB Håkan Syrén och generaldirektör Marie Hafström i syfte att diskutera de nya sparkraven på försvaret, presenterades en rad nerskärningar. Målet är att försvaret nu ska spara in 3- 4 miljarder, motsvarande en 10-procentig neddragning. Bland annat föreslår försvarsledningen att militären i Luleå, Arvidsjaur, Karlsborg, Eksjö och Uppsala ska försvinna, och norr om Vänern blir inte en enda flygflottilj kvar.
Redan under den förra nedläggningsvågen försvann en tredjedel av förbanden. Då var vi fyra kommunalråd och en landshövding som gick samman och lyckades rädda militären kvar i Luleå, Arvidsjaur och Boden. Vi finns kvar även denna gång.
För det är orimligt att Sveriges nordligaste flygförband ska vara stationerat på Västgötaslätten. Det kan inte stämma överens med någon försvarspolitisk tanke att lägga ned den flottilj som ligger närmast det säkerhetsmässigt mest komplicerade området i Europa. En nedläggning av Norrbottens flygflottilj, F21 i Luleå, skulle få stora säkerhetspolitiska konsekvenser och även näringspolitiska. Det tyder på att försvarsmakten gör andra bedömningar än både Nato och EU.
De stora energitillgångarna i Arktis och Ishavet gör att intresset för dessa områden har ökat, ekonomiskt och strategiskt. Det är enorma olje- och gastillgångar som nu är på väg att exploateras. Under en tioårsperiod kommer mer än 1000 miljarder kronor att investeras i Norge och i västra Ryssland.

Säkerhetspolitik handlar i grunden om tillgången på råvaror och försvaret av dessa. Därför har Nato pekat ut Nordkalotten och Barentsregionen som ett strategiskt viktigt område. Om Sverige minskar sin militära närvaro i detta område får det säkerhetspolitiska konsekvenser för hela Europa. Det handlar även om de norrländska råvarornas betydelse för den europeiska industrin. Här finns skogen och merparten av mineraltillgångarna, exempelvis Europas enda järnmalmsgruvor. Därför har EU markerat norra Sverige som strategiskt viktigt för den industriella tillväxten i Europa. Ska då Sverige gå motsatt väg?

En nedläggning av Norrbottens flygflottilj skulle innebära att F7 i Såtenäs blir landets nordligaste flygförband och att det norrländska luftrummet ska försvaras från Västsverige. Det är inte trovärdigt och skickar helt fel signaler till omvärlden. Det kan tolkas som att Sverige har en annan syn på Norrland än övriga Europa, och det kanske är så det ska tolkas. Ibland blir man förvånad över bristen på omvärldsanalys.

En nedläggning av F21 skulle också få konsekvenser för den gemensamma incidentberedskap som Sverige, Norge och Finland har börjat diskutera och där flyget har en viktig roll. En sådan beredskap kräver närvaro och omedelbara insatser. Om Sverige koncentrerar sina stridskrafter till södra Sverige gör man en annan bedömning av säkerheten och stabiliteten i vår närhet än vad man gör i Norge och Finland. Om det svenska försvaret drar sig tillbaka från Norrland överlåter vi till Finland och Norge att försvara våra intressen på Nordkalotten. Därför höjer man på ögonbrynen i våra grannländer där man har en annan syn på säkerhetsläget. Orosmolnen ligger norr om Sverige, inte söder om.

Det handlar också om Försvarsmaktens förmåga att klara sina åtaganden. Garnison Nord, där I19 i Boden och F 21 ingår, är en slagkraftig enhet som bygger på samverkan mellan flyg- och markstridskrafter. En nedläggning av F21 skulle innebära en försvagning av Garnison Nord och den svenska försvarsförmågan. Slagkraften beror på de goda möjligheterna till samövning mellan flyg och marktrupper som finns i norra Sverige. Det norrbottniska luftrummet är stort och med relativt begränsad civil luftfart. Därför kan militärflyget disponera stora ytor och tider för sin verksamhet.

Detsamma gäller för marktrupperna, som kan operera över relativt stora områden utan att störa eller störas av den civila trafiken. Miljö och hållbarhet är andra aspekter som också måste vägas in. Norra Sverige har stora luft- och landområden där försvaret kan öva utan att belastningen på det civila samhället hämmar verksamheten. Det gäller också möjligheterna att samöva med utländska förband.

Redan i dag sker kontinuerliga samövningar med internationella flygförband. Det är en verksamhet där Sverige som nation kan spela en viktig roll i Europa. Från Norrbotten erbjuder vi dessa tillgångar till både Sverige och Europa, och hoppas att försvarsmakten ser möjligheterna och vinsterna.


Karl Petersen (s)
 Kommunalråd i Luleå


Olle Lindström (m)
Kommunalråd i Boden

Karl Petersen gjorde sin militärtjänstgöring på P6 i Kristianstad 1970–71 och Olle Lindström sin på Ing3 i Boden 1957.

Av Sidan 4
fjarde.sidan@expressen.se