I söndags föll en 16-årig flicka från balkongen på fjärde våningen. Hon dog direkt. Två anhöriga till flickan är nu anhållna och misstänkta för att ha att kastat henne. Mordet misstänkts vara hedersrelaterat. Foto: ULF RYD
I söndags föll en 16-årig flicka från balkongen på fjärde våningen. Hon dog direkt. Två anhöriga till flickan är nu anhållna och misstänkta för att ha att kastat henne. Mordet misstänkts vara hedersrelaterat. Foto: ULF RYD

080205: Inga fler "balkongflickor"!

Publicerad
Sent i söndags kväll föll en 16-åring flicka ner från en balkong och avled. Två anhöriga till flickan är anhållna och misstänkta för att ha kastat henne.
Sara Mohammadi och Saga Rosén, från föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, menar att det är en skam för den svenska rättsstaten att förundersökningar vid liknande fall brukar läggas ner i brist på bevis.
Sverige halkar efter i arbetet mot hedersvåld och borde lära av Frankrike och Danmark. Hur många fler "balkongflickor" ska omkomma innan Sverige hunnit dit? frågar Mohammadi och Rosén i dag.
Ännu ett misstänkt hedersmord skakar Sverige. Senaste halvåret har fem balkongfall inträffat, varav tre där tonårsdöttrar fallit från balkonger och där deras föräldrar blivit misstänkta – men släppts i brist på bevis.
Varje förundersökning som läggs ned i misstänkta hedersrelaterade brott är en skam för den svenska rättsstaten.
Den så kallade hederns offer måste uppmärksammats innan de går döden till mötes, och det ska ske inom alla offentliga sektorer.
Rättsstaten är den sista sektionen av de offentliga systemen där hedersproblematiken gör sig till känna. Det är försent då, förhindrandet av hedersrelaterat våld börjar redan i skolan.
I dag tas det inte tillräckligt allvarligt på när elever med invandrarbakgrund hindras av sina föräldrar att delta i sexualundervisning eller gymnastiklektioner.
Enligt en studie gjord av Sara Högdin förra året visar på skrämmande siffror. Hela 27 procent av invandrarflickorna och 17 procent av invandrarpojkarna på högstadiet förhindrades att delta vid ett eller flera utbildningsinslag i skolan!

I en kollektiv skräck bland stora delar av skolväsendet vågar man inte ta tag i problemen. I stället för att hjälpa barnen som tvingas utebli från undervisningen så blundar man.
Allt på grund av rädsla för att bli misstänkt för att vara främlingsfientlig om man tar tag i problemet som främst drabbar barn med invandrarbakgrund.
Många av de barn och ungdomar som lever under hedersrelaterade strukturer har skolan som en av få frizoner från övervakning och förtryck. Skolan måste i större utsträckning ta ansvar för att skolplikten uppfylls bland de barn vars föräldrar inte vill deras bästa.
Dagens lagstiftning säger att elever kan befrias från obligatorisk undervisning ”vid särskilda omständigheter”. Lagtextens luddighet gör att det är lätt att tolka om, rädslan för rasistanklagelser gör att många rektorer har svårt att sätta ned foten då det kommer till invandrarbarns utbildning.
I Frankrike finns en lagstiftning som säger att all undervisning är obligatorisk och att det är brottsligt för föräldrar att mot barnets vilja hindra barnet från delar av undervisningen.
Lagstiftningen ger en tydlig signal om att barn, oavsett kulturell och religiös bakgrund, har rätt till undervisning. Det är även en tydlig markering mot hederskulturen. Sverige bör anta en liknande lagstiftning för att möjliggöra en rättvis skolgång för alla elever.

En annan sektor som bör våga ta bladet från munnen är socialtjänsten. Att många inom sektorn saknar en uppfattning om hedersvåldet, eller dess konsekvenser, bidrar till att många flickor som känner sig hotade av sina närmaste hamnar mellan stolarna. Bristande förståelse och lämplig metodik hos socialtjänsten bidrar även till att flickor och pojkar drar sig från att söka hjälp. I en situation där en ung tonåring kontrolleras och hotas av sin egen familj kan man inte föra en dialog med den drabbades familj.
I en sådan situation måste man få bort barnet från familjen till säkerhet så fort som möjligt. Ett rundabordssamtal med offret och dennes familj kan sluta med döden.
Polisen och rättsstatens roll är förstås också mycket viktig i frågan om hedersrelaterat våld. Den senaste tiden har det skett en rad – inte bara ett enstaka – fall av tjejer med invandrarbakgrund som ”fallit” från balkonger.
Det är en olycklig trend som tyder på att familjer utför hedersmord med motivet att dölja och konstruera olycksfall genom att knuffa den unga tjejen i fråga från balkongen.
Tyvärr har polisen i många fall inte kunnat bevisa att det rör sig om hedersvåld, utan i stället gått direkt i hedersmördarnas fälla.

Invandrarkvinnor är överrepresenterade i dödsstatistiken då det kommer till kvinnomord. Regeringen har lovat att tillsätta en specialkommission för att utreda kvinnomord som begås av män i nära relation till offret.
Det är en bra början, men ändå inte tillräckligt.
Det som glöms bort är att både kvinnor och män drabbas av hedersvåldet.
Brott där män misstänks blivit utsatta för hedersmord bör även de utredas i enlighet med den kvinnomordskommission som regeringen presenterat.
Vidare bör en specialkommission för hedersvåld upprättas för att hindra att balkongflickornas öden blir ouppklarade.
I två fall har flickor skadats allvarligt efter att ha hoppat från balkonger då de har fått utegångsförbud och försökt att rymma.
Vissa ser detta som självförvållat – men i grund och botten handlar det om ett desperat försök att rymma ifrån hedersvåld och en kontrollerande familj. Även dessa flickor bör få upprättelse.
Hederskulturen är utbredd i Sverige. För att hindra att flera invandrarflickor dödas i mystiska fall bör vi för det första genast göra det olagligt för föräldrar att hindra sina barn att gå på undervisningsinslag på grundskolan.
Vi bör som sagt också upprätta en specialkommission för hedersvåldsoffer och uppmärksamma de pojkar som faller offer för hedersvåld.
När det gäller bekämpandet av hedersrelaterat våld är även Danmark en förebild: där lyckas man döma åtta av nio släktingar vid fall av hedersmord.
Hur många fler ”balkongflickor” ska omkomma innan Sverige inser allvaret?


Sara Mohammad

Ordförande för föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Saga Rosén
Skribent och medlem i föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag