EXPRESSEN.SE
I Andorra är det sol nästan året om.

I Andorra är det sol nästan året om.

Foto: Stuart Glayzer / Alamy

Visa i helskärm
1/1

Goda solchanser i minilandet Andorra

Det stora skidområdet i Andorra kallas Grandvalira och består av
200 kilometer pist. Här finns både lätta, breda backar och långa och härliga nedfarter utanför pisten för den som vill ha djupare snö.
Solchanserna är goda, Grandvalira skryter med 300 soldagar om året.
Andorra är det lilla mikrolandet, inklämt mellan Spanien och Frankrike i den pyreneiska bergskedjan, där det mesta är billigt. En Bosskos-tym till exempel kostar cirka 3 000 kronor mindre jämfört med i Sverige. En trerätters middag får du för under hundralappen, en bra Rioja för 75 kronor och en helflaska gin för 20 kronor. Men se upp för pizzan. Den är dyr.
Enligt uppgift har landet runt 80 000 invånare på en yta som motsvarar en tredjedel av Öland. Jordbruket var basen för ekonomin fram till mitten av 1900-talet.
Sedan växte handeln med konsumtionsvaror; billiga, tullfria varor lockade alltfler besökare från andra länder. Denna ström av köpvilliga utlänningar gjorde att turismen utvecklades till landets viktigaste näring vid sidan av den tullfria handeln.
Furstendömet Andorra blev en självständig stat så sent som 1993. Andorra är inte medlem i EU men har ändå ett omfattande samarbete med den europeiska unionen. Det är kanske därför man vill tona ned sin roll som ett skatteparadis?
- Säkert, säger Jonas Hägg, skidguide på den svenska resebyrån Quality Travel i Växjö som i dag är den enda svenska byrån som har Andorra på programmet.
Jonas menar att turismen har blivit allt viktigare för Andorra:
- Landet består av sju kommuner där varje kommun styrs av en familj. Efter många stridig- heter, kom man till sist överens om att man måste börja sam- arbeta för att utveckla landet. Det dög inte att vara ett paradis för skattesmitare. Man satsade många miljoner euro på att förbättra vägnätet så både spanjorer och fransmän lättare skulle kunna ta sig till Andorra.

Snälla backar

Eller ta det stora skidområdet i landet, Grandvalira. Tidigare styrde två familjer var sitt skid-område, Soldeu och Pasa de la Casa. Skulle man åka i hela området, krävdes två olika skidpass vilket var både dyrt och krångligt. 2005 bestämde sig de två familjerna för att samarbeta. Och tur var väl det för nu har man fått till ett sammanhängande område på närmare 200 kilometer pist eller dryga hundra nedfarter av varierande svårighetsgrad med betoning på lite lättare.
Vid första anblicken är det förvånansvärt snöfritt. Bussen har passerat gränsstationen och det är kalt, bergigt.
Vi kör igenom huvudstaden Andorra La Vella, bara en dryg halvtimme kvar till målet och inte en gnutta snö. Nu börjar många skruva på sig och undra hur dumma de kunde vara som valt Andorra.
Men så, pang, snö överallt. Det är ingen mjuk övergång utan här går man från brun-grått till vitt på bara några min-uter. Alla i bussen andas ut av lättnad.
Morgonen därpå ligger 20 centimeters nysnö och väntar. Här ska det klämmas lagg! Van vid långa liftköer till den kabin som brukar ta folk upp från byn till startpunkten, snabbar jag på med frukosten och hastar i väg.
Jag konstaterar glatt att det här med liftköer inte är något problem här i Soldeu. Jag står max i två- tre minuter i kö innan kabinen tar mig upp till själva startpunkten 400 meter upp. Byn ligger på 1 800 meters höjd så det är en snabb transport.
Jag ska få en egen pistvisning denna förmiddag. Manoel, från Bulgarien som jobbat här i sex år, möter mig vid skidskolan. Det blir en svindlande färd. Både djupsnöåkning och piståkning i två timmar... Manoel ser helt oberörd ut av åkningen, själv är jag helt slut, men så lycklig.
- Jag har varit här i sex år, berättar Manoel. Vi är 450 skidlärare och guider som arbetar under vintersäsongen. Det bästa med Grandvalira är att backarna är snälla men inbjuder till att åka fort om man vill.


Text av: Anders Örnevall

INSNÖAD

ELISABETH MONTGOMERY