EXPRESSEN.SE
Inredningen i tåget är påkostad och bjuder på generösa ytor.

Inredningen i tåget är påkostad och bjuder på generösa ytor.

Foto: Peter Hanneberg
Tågen, som anses vara världens lyxigaste, tar 72 personer åt gången.

Tågen, som anses vara världens lyxigaste, tar 72 personer åt gången.

Foto: Peter Hanneberg
Den afrikanska solnedgången.

Den afrikanska solnedgången.

Foto: Peter Hanneberg
Den kunniga personalen på tåget.

Den kunniga personalen på tåget.

Foto: Peter Hanneberg
<span>Sällskapsutrymmena är både många och väl tilltagna. </span>

Sällskapsutrymmena är både många och väl tilltagna.

Foto: Peter Hanneberg
<span>Uppklädda tågresenärer. </span>

Uppklädda tågresenärer.

Foto: Peter Hanneberg
En middag under den varma kvällen.

En middag under den varma kvällen.

Foto: Peter Hanneberg
På utflykt i naturen.

På utflykt i naturen.

Foto: Peter Hanneberg
Zebror är en vanlig syn här.

Zebror är en vanlig syn här.

Foto: Peter Hanneberg
Maten på det här tåget är allt annat än inplastade smörgåsar.

Maten på det här tåget är allt annat än inplastade smörgåsar.

Foto: Peter Hanneberg
<span>Under det välvda taket intas de kulinariska trerättersmiddagarna på bord med linneduk.<br></span>

Under det välvda taket intas de kulinariska trerättersmiddagarna på bord med linneduk.

Foto: Peter Hanneberg
Köket har en egen vagn.

Köket har en egen vagn.

Foto: Peter Hanneberg
Tåget har ett väl tilltaget utbud av viner.

Tåget har ett väl tilltaget utbud av viner.

Foto: Peter Hanneberg
På väg genom den hänförande naturen.

På väg genom den hänförande naturen.

Foto: Peter Hanneberg
De berömda, röda sanddynerna i Sossusvlei.

De berömda, röda sanddynerna i Sossusvlei.

Foto: Peter Hanneberg
Visa i helskärm
1/1

Rovos Rail – så är det att åka med världens lyxigaste tåg

Familjen Vos i Sydafrika lever med och för sina tåg. Det handlar om världens lyxigaste tåg, som tar 72 kräsna passagerare åt gången genom södra Afrikas länder. Vi åkte med dem genom Namibia och Sydafrika.

Coach 148 PAFURI är nog den vackraste vagn jag upplevt bland de kända lyxtåg jag rest med i världen. Pafuri är stilbildare för kolonialtåget Rovos Rail. Under det välvda taket intas de kulinariska trerättersmiddagarna på bord med linneduk och med herrarna i smoking, eller minst kavaj och slips. 32 noggrant utvalda sydafrikanska viner skapar en diger vinlista för ett tåg.

 

LÄS OCKSÅ: Sydafrika – 12 måsten du inte vill missa

Pelare i äkta teak

Genom vagnen löper en arkad av sju par tunna, snidade pelare i äkta teak. Där taket är brutet sitter de öppningsbara ventilerna kvar i original. Fernissan på det vackra träet bevarar också berättelsen om ägaren Rohan Vos besatthet. Jag talar om den tågpassion som ledde till inköpen och restaureringen av de skrotningsfärdiga vagnarna från kung Edvards epok. Ett pojkaktigt tågintresse tillsammans med klokt entreprenörskap slutade som en kulturgärning.

Det rycker till i de gamla sirliga kolonnerna när tåget sätts i rörelse. Hela restaurangen rister under några oroliga sekunder innan inredningsdetaljerna återfunnit sin inbördes balans. Många av dem infogades redan 1911 då 24 matplatser, kök och matförråd samsades om just denna vagn.

Men redan 1924 byggdes Pafuri om till enbart restaurang med plats för 42 gäster, medan köket fick en egen vagn. Så är det än i dag. På Rovos kallas tågkupéerna på elva kvadratmeter för sviter. Andra fintåg runt världen kan ha rätt trånga kupéer.

 

LÄS OCKSÅ: Stefan Sauks 11 bästa tips till Dubai och Mauritius

Satsar på kvalitet och yta

”Utrymme är lyx, inte guldkranar”, säger Rohan Vos bestämt. Han och hustrun Anthea har sparat på glitter och prål men aldrig på kvalitet och yta. Det har bevisligen gett dem många återvändande resenärer.

Så här gott reste inte ens de förmögna passagerarna på Rhodesia Railways Train-de-Luxe, när första tåget mot Pretoria och Victoriafallen avgick från Kapstaden den 22 juni 1904 klockan 10.40. Det var precis på året 110 år före vår resa. Under en dryg vecka i maj färdas vi från norra Namibias halvökenlandskap söderut mot Kimberley och Pretoria i Sydafrika. Nio dygn, trehundra mil.

Tåget utgår från Swakopmund, en kuststad med gatunamn från tyskarnas kolonisering under fyrtio år runt förra sekelskiftet. Vi dunkar rytmiskt fram över rälsskarvarna, först norrut till Etosha nationalpark, bor på en safarilodge nära parken och gör viltskådarturer i skymning och morgon.

Pausar i huvudstaden

På väg tillbaka söderut pausar vi ett dygn i huvudstaden Windhoek, flyger med småplan till de berömda, röda sanddynerna i Sossusvlei. Tidigt i ottan glöder dynerna i den uppgående solen. Vi plumsar fram till Deadvlei, en fotogenisk slätt ingömd mellan dynerna, dekorerad som av en konstnär med skulpturala torrakor.

Längst söderut i Namibia hisnar vi när vi vandrar utmed kanten till den spektakulära Fish River-kanjonen, Afrikas eget Grand Canyon. Vi fortsätter följa kanterna av Kalahari, öknen med en yta som rymmer flera Sverige.

Passerar kolonialstäder

Väl inne i Sydafrika passerar vi städer från kolonialtiden och gruvbrytningarna. Kimberley är mest känt tack vare diamantgruvan. Dess minne till eftervärlden är en gigantisk vulkanliknande krater, The Big Hole.

Slutmålet för den lyxiga tågresan med kolonialkänsla är Pretoria och Rovos egen järnvägsstation Capital Park. I lokstallarna lurar fem gamla ånglokomotiv döpta efter Rohan och Anthea Vos barn. Mer eller mindre födda på räls har de per automatik vuxit in i verksamheten. Detta måste vara världens mest familjära järnvägsföretag.

 

Peter Hanneberg

Björn Lundberg

 

LÄS OCKSÅ: Kanarieöarnas 12 vackraste platser

INSNÖAD

ELISABETH MONTGOMERY