Politikernas sexbluff i EU

Twingly bloggsök

Ända sen EU-parlamentet flyttade in i den splitternya glasbyggnaden för tio år sedan, har det talats om politikernas sexköp i Strasbourg.
Svenska EU-ledamöter har berättat om kondomer på gatorna, hela busslaster med traffickingoffer och horder av östeuropeiska kvinnor kring parlamentet på nätterna.
I vintras väckte den tyska parlamentsledamoten Silvana Koch-Mehrin nytt liv i debatten när hon kritiserade sina kolleger för att köpa sex.
Hon jämförde EU-mötena i Strasbourg med en "skolresa":
- Attityden som råder är 'ingen ser mig, jag kan göra vad jag vill', sa hon till tyska veckotidningen Bunte.

Program i P1

Tidningen EU Observer refererade också uppgifter om "välbetalda EU-anställda och ledamöter som betalar för sex när de är bortresta från sina partners under sessionsveckan".
Även Sveriges Radio rapporterade om den "massiva strömmen av östeuropeiska flickor" som ska ha dykt upp på Strasbourgs trottoarer, i programmet "Studio ett" i P1.
I programmet uttalade sig en rad svenska politiker:
- Vi vet att problemen finns och att de ökar när parlamentet kommer hit, sa exempelvis Olle Schmidt (FP).

"Det är allmänt känt att det är så"

Eva-Britt Svensson är vice ordförande i EU:s kvinnoutskott och har gjort sig känd som "svenskan som vill kriminalisera prostitution" i parlamentet, berättar hon.
I höstas drog hon i gång en kampanj mot sexhandeln på hotellen.
Enligt Eva-Britt Svensson är det vanligt att hotellen i Strasbourg förmedlar prostituerade kvinnor till gästerna:
- Det är allmänt känt att det är så. Det är samma sak vid politiska toppmöten som stora idrottsevenemang.
Hennes assistent Berit Dahlström fyller i:
- Under parlamentsveckan finns inte samma sociala kontroll. Folk kommer hit utan familj och alla bor på hotell. Många kanske gör saker som de inte skulle göra i sitt hemland, säger hon.

Skickade protestbrev

I september skickade Eva-Britt Svensson ett protestbrev med krav på nolltolerans för hotell-prostitutionen till EU- talmannen Hans-Gert Pöttering.
"På många hotell är det praxis att bedriva sexhandel med människor, som om de vore vanliga handelsvaror" kunde man läsa i brevet.
Det skrevs under av ett 40-tal nordiska ledamöter, varav 14 svenska. En av dem var miljöpartisten Carl Schlyter.
- Det sägs att det kommer hit en extra busslast med prostituerade under parlamentsveckan, säger han.
Varifrån bussen kommer är oklart - men det kan röra sig om trafficking från Albanien, menar Carl Schlyter.
- Jag har hört om hur östeuropeiska maffian plockar upp kvinnorna i mercedesbilar bakom katedralen på nätterna, och tar pengarna de tjänat.

Stort genomslag internationellt

Hotellupproret fick stort genomslag internationellt, och blev omskrivet i flera tyska och brittiska dagstidningar.
"Nordiska parlamentariker kräver: släng ut prostituerade från våra hotell" var rubriken i brittiska The Independent.
Parlamentarikern och feministen Maria Robsahm (FI), tidigare Carlshamre, uppmärksammade även problemet i en artikel på Expressens sidan 4.
Och nyligen rasade EU-kandidaten Liv Öberg Nilsson (FI) mot att "ledamöterna passar på att köpa prostituerade i Strasbourg" i tidningen Norran.
Men vad är egentligen sanningen om sexhandeln kring EU-parlamentet?

Har inte märkt någon ökning

Isabelle Collot har arbetat på Mouvement du Nid, en fransk organisation med kopplingar till katolska kyrkan, i över 20 år.
Organisationen hjälper prostituerade som blivit misshandlade, fixar advokat och erbjuder franskalektioner. Ett par gånger i veckan åker de runt i Strasbourg och pratar med kvinnorna som går på gatan.
Men de har inte alls märkt någon ökning av prostitutionen under sessionsveckorna.
Varken kunderna eller sexsäljarna har blivit fler, enligt Isabelle Collot.
- Jag tror att det är ett rykte. Vi har inte sett någon skillnad i alla fall.
- Om parlamentsledamöterna köper sex så letar de inte upp prostituerade på gatan, det skulle ju skada deras anseende. Men jag vet inte om de hittar eskorter via strippklubbar, hotell eller internet.
Tillbaka på hotellrummet ringer jag runt till ett femtontal eskorter som - enligt någorlunda uppdaterade annonser på kända sexsajter - ska vara stationerade i Strasbourg.
Men inte en enda verkar ha koll på att det är EU-vecka.
"Aurelie" befinner sig inte ens i stan och planerar att åka till Strasbourg senare i maj, medan "Julia" förklarar att hon i själva verket bor i Schweiz, flera mil härifrån.
- Jag har tyvärr aldrig haft en parlamentsledamot som kund, säger "Dana", 55, som enligt egen utsago jobbat som prostituerad i Strasbourg till och från i 20 år.
Transsexuella Cornelia Schneider har arbetat som prostituerad i Strasbourg i fem år. Hon annonserar på nätet och är aktiv i sexarbetarnas fackförbund.
När jag träffar henne avfärdar hon bestämt uppgifterna om sexhandeln kring parlamentet som politisk propaganda:
- Svenska antiprostitutionslobbyn verkar vara besatt av den påstådda "ökade sexhandel" här i Strasbourg, säger hon.
- Men det är rena fantasierna. Jag känner väl till situationen här och skulle veta om det fanns en specialiserad prostitution eller eskorter som jobbade mot parlamentet, säger hon.

"De åka ända över gränsen"

Senare på kvällen hittar jag till slut en taxichaufför som berättar att han fått körningar med parlamentariker som vill besöka bordeller.
- Men då får de åka ända över gränsen till Tyskland, till Offenburg, det tar väl en halvtimme med Autobahn, säger han.
Någon explosionsartad ökning av sexhandeln här i Strasbourg har han däremot aldrig hört talas om.
Det har inte heller hotellportiererna. De tittar på mig som om jag vore galen när jag börjar ställa frågor.
I Frankrike är det inte olagligt att köpa sex - endast koppleri är ett brott. Den lokala polisen vill dock inte uttala sig i offentligt om huruvida sexhandeln ökar de dagar som politikerna är här:
- Prostitutionen i Strasbourg är ett utbrett och mycket känsligt problem, och det finns kvar oavsett om parlamentsledamöterna är här eller inte, säger en högt uppsatt polisman som arbetar i staden.

Känner till ryktena

Inte heller den europeiska kriminalunderrättelsetjänsten Europol kan bekräfta ryktena om att trafficking ökat i Strasbourg.
- Vi har inte fått några uppgifter eller underrättelser från någon av medlemsländerna som stödjer detta, säger Sören Pedersen, presschef på Europol.
Kriminalinspektör Björn Clarberg, tidigare chef för traffickingavdelningen på Europol i Haag och numera på Rikskriminalpolisen, är väl bekant med ryktena.
- Det har länge funnits rykten och uppgifter om att det kommer busslaster med flickor från olika håll. Men man vet inte om den här prostitutionen verkligen finns, den har aldrig gått att bevisa, säger han.
Fantasibilden av lyxeskorter som flockas kring politikernas hotellobbys verkar alltså inte stämma. Men att det finns högst verkliga, prostituerade kvinnor i Strasbourg behöver vi inte åka särskilt långt från EU-byråkratin för att se.

Kommer från Ghana

24-åriga Sharon, som kommit till Frankrike från Ghana, är en av alla kvinnor som vi stannar för att prata med den här månklara natten.
De står utspridda, ensamma eller två och två, som spöklika skuggor längs med boulevarderna i stadens utkant. Alla har höga klackar och en liten handväska för servetter, kondomer och mobiltelefon.
Hit når sällan politikernas omsorger.
De är kvinnorna som ingen skriver protestbrev om.
Några av dem har bara lärt sig några få ord på franska: "La fellation" och "l'amour", avsugning och samlag.
Och så "euro", så klart.
"Euro" är faktiskt den enda kopplingen de har till EU-parlamentet, byråkraternas glaspalats, några kilometer härifrån.
Att några svenska parlamentariker har engagerat sig i ett "hotelluppror" låter lika absurt för dem som att 3000 EU-anställda släpar sina rullväskor mellan Bryssel och Strasbourg en gång i månaden.
Det hjälper dem lika lite som queer-feministernas slagord om skatteplikt för sexarbetare.

"Skriv inte att vi är sexgalningar"

Här möter vi Mariana från Rumänien, som precis kommer ut från skogsdungen med en kund. Han ser ut att vara en vanlig fransman i 40-årsåldern, sätter sig utan ett ord i sin röda Fiat och flyr från våra blickar med en rivstart.
Vi pratar lite med Lisa, som står under en bro vid infarten till centrum. Hon nämner sin sjuåriga dotter i Bulgarien, som hon inte sett på flera månader.
I det gula ljuset under viadukten träffar vi Lena, Eva och Monika - som de själva kallar sig - den sistnämnda från Bulgarien, de andra två från Tjeckien. De bor i en hyreslägenhet i byn på andra sidan tyska gränsen, och har varit här i ungefär ett halvår.
Själva säger de, precis som alla andra kvinnor vi pratar med, att de kommit hit till Strasbourg på egen hand.
Men enligt organisationen Mouvement du Nid sitter inte sällan deras hallick kvar i hemlandet och väntar på att pengarna ska rulla in.
Eva byter om till mysbyxor. Det är färdigjobbat för i kväll. Hon tar mig i handen.
- Skriv fint om oss, säger hon.
- Skriv inte att vi är sexgalningar. Det finns inga jobb hemma, och inga pengar att tjäna. Vi har inte haft det så lätt.
De skakar förvånat på huvudet när vi frågar om det märker av "parlaments- veckan". Några politiker bland kunderna har de inte märkt av. Affärerna går ganska dåligt nuförtiden.
- Det är finanskrisen, säger de.

Tryckte upp speciell t-shirt

"Football YES - Prostitution NO" stod det på t-shirten som svenska socialdemokraterna tryckte upp inför fotbolls-VM i Tyskland sommaren 2006.
Då spådde man att horder med traffickingoffer skulle tvingas sälja sex i landet.
Efteråt visade det sig att paniken var överdriven. Prostitutionen ökade inte alls - utan minskade tvärtom under mästerskapen.
Vi försöker hitta siffror eller fakta som bekräftar uppgifterna om den ökande sexhandeln under EU-parlamentets möten i Strasbourg - men det är omöjligt.
Allt verkar bygga på samtal i hissar eller korridorer, uppsnappade rykten, raderade mejl och anekdoter från andra ledamöters assistenter.
Det enda dokumenterade fallet rör den polske EU-politikern Bogdan Golik.
Han anmäldes för våldtäkt av en prostituerad kvinna 2005, och friades sedan från anklagelserna. Fast detta ska ha inträffat i Bryssel.

"Det är inget som jag kan belägga"

Faktum är att den enda personen som, enligt tidningsintervjuer, ska ha sett EU-snusket i Strasbourg med egna ögon är moderaten Charlotte Cederschiöld.
Jag frågar henne vad det är hon egentligen sett.
- Det är äldre manliga parlamentariker som glatt kommer i sina bilar med påtagligt yngre flickor, 20-åringar som ser ut att jobba i den branschen, säger hon.
- Det är inget som jag kan belägga, men det luktar åt det hållet.
EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP) medger att hans enda informationskälla är en fransk polisman han träffat på en tågresa. För sju- åtta år sen.
Varför sprids sådana uppgifter om de inte stämmer i dag?
- Om prostitutionen har minskat sedan dess så är det ju bara bra! Men sådant här är alltid svårt att belägga eftersom det inte finns någon statistik, säger han.
Folkpartiets Olle Schmidt förklarar att han trodde att hotellupproret handlade om något helt annat när han skrev under:
- Jag uppfattade att det gällde hotellen vi bor på när vi är på resor i andra länder i Europa, säger han.

Har själv aldrig sett något

Eva-Britt Svensson erkänner att hon själv egentligen aldrig har sett sexhandeln i verkligheten - men berättar om ett cocktailparty där någon antytt att en fru till en EU-anställd såg ut som en prostituerad.
Men vad hade hotellupproret för syfte då?
- Under fotbolls-VM uteblev ökningen av prostitutionen, kanske tack vare att vi hade uppmärksammat problemet. Kanske har våra protester haft samma verkan nu? säger hon.
Maria Robsahm, före detta Carlshamre, är också övertygad om att sexryktena stämmer. Vid ett tillfälle ska hennes manliga kolleger i den liberala partigruppen ha sagt att "prostitution inte är något problem" berättar hon.
Hur bevisar man att det inte bara handlar om rykten?
- Alla vet att det är så. Du kan fråga vem som helst.

Av Natalia Kazmierska
kulturen@expressen.se