Nazia, till vänster, såldes till en heroinodlare. "Jag har inga pengar. I värsta fall kommer jag att vara tvungen att sälja Nazia igen", säger pappan Meer Ahmad förtvivlat. Foto: Jonte Wentzel

"Hur skulle jag välja?"

KABUL. Nazia, 4, såldes till en heroinodlare för 6 000 kronor.
Pappan Meer Ahmad tvingades att välja mellan två döttrar.
- Jag var tvungen att sälja henne för att kunna betala medicin till min äldsta dotter, säger han.

De små lerhusen står trångt. Mellan vissa av flyktinglägrets provisoriska bostäder hänger tjocka leriga filtar. Soporna, som på sina ställen ligger som en matta på marken, drar till sig enorma mängder flugor. Där sitter två små flickor Nazia, 4, och Sahibo, 8. Sahibo är tunn som ett skelett och kort som en tvååring. Hon är diagnostiserad med benskörhet och är mycket sjuk.
- Sedan ett år kan hon inte gå längre, säger pappan Meer Ahmad som stryker båda sina flickor över de toviga håren.
Döttrarna är allvarliga. Inte en enda gång drar de på mungiporna eller glittrar deras ögon till. De som många andra barn i Afghanistan har tvingats ta de svåra konsekvenserna av det långvariga kriget.
- När jag sålde Nazia kändes det som om hela jag brann, säger pappan.

Deras familjs historia liknar många andras. De kommer från den södra provinsen Helmand som de senaste åren präglats av intensivt krig mellan internationella styrkor och talibaner. För ett år sedan landande en raket på deras hem och de valde att fly till flyktinglägret Kambar i Kabul. Men deras problem tog inte slut där.
Meer Ahmad hade tidigare lånat 12 000 kronor av en heroinodlare för att köpa vård och medicin till sjukaSahibo. Innan de lämnade Helmand betalade han tillbaka 6 000 kronor.
- Jag hade inte mer och lovade betala tillbaka allt när jag tjänat pengar i Kabul.
Men för knappt en månad sedan kom heroinodlaren till flyktinglägret och krävde tillbaka pengarna.
- Men jag hade inte pengarna. Allt som jag fått ihop har jag använt till Sahibo, säger pappan och visar upp olika läkarintyg som hävdar att hon lider av benskörhet och som förklarar vilka mediciner hon behöver.
Benskörhet är mycket ovanligt för barn och enligt läkaren Alberto Cairo kan det snarare vara kalcium- eller näringsbrist från tidig ålder.
- Det kan vara så att familjen jagar medicin för helt fel sak, säger han.
Men oavsett om Sahibo fått rätt medicin eller ej kunde Meer Ahmad inte betala heroinodlaren. Då erbjöd sig mannen att köpa Nazia, 4, för 6 000 kronor, det vill säga skulden.
- Jag hade inget val. Om jag inte köper mediciner dör Sahibo. Hur skulle jag välja?

Heroinodlaren tog Nazia i famnen och gick.
- Jag vet inte vad han skulle göra med henne. Kanske skulle han sälja henne vidare, säger pappan.
Men Nazia skrek högt vilket gjorde att alla i flyktinglägret reagerade. Lägrets äldste Khwaja Mohammad kom rusande.
- Jag var så arg att jag ville döda både heroinodlaren och Meer. Aldrig att man säljer sitt barn! Men jag kände inte till bakgrunden och att Meer använt pengarna till att rädda Sahibo.
Khwaja började akut samla pengar och med lägerinvånarnas hjälp lyckades de köpa tillbaka Nazia.
- Det var fruktansvärda minuter medan jag väntade och en enorm lättnad att kunna tillbaka Nazia i famnen igen, säger Meer Ahmad.
Men situationen är ännu inte över. Dagligen kommer de fattiga läger-invånarna och ber om att få pengarna tillbaka.
- Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har inga pengar varken till dem eller till Sahibos mediciner? I värsta fall kommer jag vara tvun-gen att sälja Nazia igen, säger pappan förtvivlat.
Nazia och Sahibo rör inte en min. De gråter inte, de ler inte, de talar inte. De bara väntar. Det är som de visste att en av dem redan har offrats och kan offras igen.