Det ständiga problemet med Jas 39 Gripen
Om Saab misslyckas med ännu en budgivning kommer regeringen att se över stridsplanets framtid. I veckan ska Carl Bildt försöka övertyga sina brasilianska kolleger. Men många befarar att det redan är kört. Vapenaffärer är storpolitik och Sverige knappast någon storspelare. Är Gripen på väg att bli ett museiföremål?
Strax före jul kom en förfrågan om ett Jas 39 Gripen - från Ängelholms flygmuseum. Det ligger viss symbolik i museichefen Kenneth Hanssons vädjan om att få visa upp ett snart avställt Gripenplan. För intresset från potentiella kunder har inte precis varit våldsamt.
När riksdagen för ganska exakt 28 år sedan beslutade att satsa på ett helt nytt flygvapensystem Jas (Jakt, attack, spaning) var Sverige en av världens starkaste militärmakter, sett till befolkningsmängden. Men flygflottan, bestående av Viggenplan, hade blivit föråldrad. Man ansåg att vi behövde ett flygvapen i internationell toppklass som skydd mot ryssen.
Det normala för ett litet land som Sverige hade varit att köpa in flygplan från USA, Storbritannien eller något av de andra stora tillverkarländerna. Men Sverige värnade sin neutralitet. Egen produktion skapade dessutom välbehövda arbetstillfällen i svensk industri.
Politikerna som fattade beslutet insåg att Jas skulle bli en mycket dyr historia. Men man räknade med att mycket av kostnaderna skulle täckas av vapenexport.
Övertygelsen var att Jas 39 Gripen skulle göra internationell succé. Det blev inte riktigt som man hade tänkt sig.
Med Sovjetunionen försvann hotet som Gripen-planen skulle skydda oss från. Och Jas har knappast blivit den säljsuccé man kalkylerade med. Bara 38 Jasplan har sålts till utlandet medan Sverige sitter på närmare 200 stycken - dubbelt så många som enligt försvarsbeslutet behövs operativt.
Jas 39 gripen har hittills kostat skattebetalarna minst 120 miljarder kronor och notan stiger för varje år. Frågan är hur långt regeringens tålamod räcker.
I förra årets budgetproposition skrev försvarsminister Sten Tolgfors att regeringen måste "fatta ett beslut om flygsystemets inriktning" om den nu aktuella affären med Brasilien, eller något annat land, inte blir av.
Ett flygvapensystem som Jas 39 Gripen måste ständigt utvecklas för att förbli konkurrenskraftigt på den internationella marknaden.
Förutsättningen för att Saab ska kunna bygga vidare på modellen är att den svenska staten ständigt lägger nya miljarder på utvecklingen.
Om Brasilien köper Jas kommer regeringen att beställa en uppgradering av ett antal plan till nästa generations standard - så kallade "Super-Jas". Säger Brasilien nej är alltså "Super-Jas" i fara - och därmed hela Gripenprojektet.
- Min gissning är att chanserna inte är särskilt stora, säger Johan Tunberger, säkerhetspolitisk analytiker och försvarskonsult.
Brasiliens upphandling av 36 stridsplan är en stor tilldragelse i flygvapenindustrin. Med ett värde på cirka 40 miljarder kronor är det en av de största flygvapenaffärerna i modern historia. Det faktum att landet bakom ordern traditionellt räknats till den tredje världen gör händelsen än mer historisk.
Förutom Jas 39 Gripen ingår även det franska planet Rafaele och amerikanska F/A 18 Hornet i budgivningen.
Ett antal svenska ministrar - Sten Tolgfors, Maud Olofsson och Ewa Björling - har talat sig varma för Jas på plats i Brasilien. På onsdag landar utrikesminister Carl Bildt i huvudstaden Brasilia.
Men ytterst fattas beslutet av Brasiliens president Lula da Silva och han har redan markerat var hans sympatier ligger.
I september poserade han broderligt tillsammans Frankrikes president Nicolas Sarkozy framför världspressen och förklarade att de hade inlett "slutförhandlingar". Det väckte inte bara ont blod i Sverige, utan även i Brasilien. Landets försvarsminister försäkrade att upphandlingen alls inte var klar.
Men även om fransmännen är odrägligt tvärsäkra på att vinna upphandlingen finns det, åtminstone på papperet, mycket som talar för Sverige.
Med ett kraftigt rabatterat pris på cirka 500 miljoner kronor per plan är Jas det billigaste alternativet.
Men framförallt är Jas det brasilianska flygvapnets favorit. I en teknisk genomgång som offentliggjordes i januari kom Gripen på en överlägsen första plats, medan franska Rafaele hamnade sist.
Problemet är att flygvapenaffärer sällan i första hand handlar om kvalitet. Jas 39 gripen har inte misslyckats för att det är ett dåligt plan - det är det inte.
- Att det är ett bra plan är alla överens om. Men det finns många bra plan och det är sällan planet som avgör.
Det är politiska beslut. Det är svårt när USA sätter in sina politiska muskler, naturligtvis. I fallet Brasilien så har även Frankrike tagit till storsläggan, med presidentbesök med mera, säger Jan Joel Andersson, programchef och forskare på Utrikespolitiska institutet.
Siemon Wezeman, forskare med inriktning mot vapenhandel på det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri, beskriver det som att man inte bara köper flygplan, utan också en vän i den internationella politiken.
- Om man köper från Sverige så har man Sverige som "vän", men vad hjälper det i världen? Om man köper från Frankrike har man en stor vän, om man köper från USA en ännu bättre. Sverige står inte särskilt starkt när det gäller politik.
Hur bra stridsplan vi än bygger så är lilla Sverige inte särskilt hett åtrått som strategisk partner i den internationella politiken. I en eventuell brasiliansk affär med Frankrike ingår att Nicolas Sarkozy kommer att lobba för att Brasilien får en efterlängtad permanent plats i FN:s säkerhetsråd. Sverige har inte mycket att sätta emot fransmännen, och ännu mindre att erbjuda i jämförelse med USA - vars flygvapenindustri vunnit de flesta av upphandlingarna som Jas har förlorat.
Norge var det senaste landet, efter bland annat Finland, Chile och Polen, att välja amerikanska plan framför Jas.
För att matcha stormakternas kraftfulla marknadsföring har Sverige ökat sina ansträngningar. I dag är runt 100 personer i regeringskansliet inblandade i försäljningen och snart öppnar en ny myndighet som på heltid kommer att arbeta för svensk vapenexport.
Frågan är om det kommer att hjälpa. För varje misslyckad Jas-försäljning har omvärldens förtroende för stridsplanet minskat. Länder som köper stridsplan som ska användas i årtionden framöver måste kunna lita på att planen fortsätter att utvecklas. Alltfler frågar sig om Sverige kan ta det långsiktiga ansvaret.
- Var och en som köper Jas måste fråga sig om Sverige uthålligt kommer att kunna hålla en stor flygvapenindustri under armarna under de 30- 40 år som planen kommer att flyga. Där tror jag att det finns allvarliga dubier som jag tror spelade stor roll för Norges beslut i frågan, säger Johan Tunberger, säkerhetspolitisk analytiker och försvarskonsult.
Jan Joel Andersson på Utrikespolitiska institutet jämför flygplanstillverkaren Saabs försäljningssvårigheter med Bil-Saabs.
- Ju fler som har Gripen desto säkrare är man på att de kommer fortsätta att flyga. Man kan jämföra med hur det går med saab-bilarna till exempel. När det ryktas om nedläggning så minskar intresset av att köpa nya. Det finns en liknande psykologi i det här.
Hur det än går med försäljningen kommer svenska försvaret att vara tvunget att uppgradera och supporta sin egen Jas-flotta, och de plan man hittills sålt. Därför kan man inte bara "lägga ned" Jas-systemet. Men Johan Tunberger tycker att det börjar bli dags att Jas "kryper in i en mindre kostym". Men regeringen är fortfarande inställd på att satsa nya miljarder på ny utveckling. Johan Tunberger jämför politikernas agerande med hur en gambler beter sig vid spelbordet. När man spelat bort stora summor är det svårt att acceptera förlusten och gå vidare. I stället gör man nya satsningar.
- Har man satsat så mycket så tänker man att om man satsar lite till så går det hem. Det är gamblerns inställning, säger Johan Tunberger.
Siemon Wezeman på Sipri tror att "gamblingen" snart måste ge utdelning om Gripen ska klara sig.
- Om Sverige inte lyckas sälja till Brasilien eller Indien så finns det inte mycket kvar, säger Siemon Wezeman.
Källor: Fokus, Ny Teknik, Sydsvenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Helginsborgs Dagblad, www.regeringen.se
Av Johannes Forssberg
johannes.forssberg@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan