Priset för Görans kamp mot draken kan bli dyrare medicin

Twingly bloggsök

Ungefär hundra representanter för läkemedelsindustrin och lika många från vård och apotek samlades i torsdags till läkemedelsriksdag i Folkets hus i Stockholm. Socialminister Göran Hägglund inledningstalade och stämningen var munter, Hägglund skojar om att "incitamentsstruktur" är ett krångligt ord, publiken kluckar och fnissar. Talet handlar bland annat om avregleringen av apoteksmarknaden - och den är redan en succé, tycker socialministern. Efter sitt tal säger han till Expressen:
- Det är enklare att få tag på receptfria läkemedel och vi kommer att få fler nya apotek. Fler aktörer innebär en prispress. Och apoteken kommer att ta fram sina egna märken av läkemedel, precis som vi har ICA-kaffe får vi en Medstop-värktablett.
Förra söndagseftermiddagen ägnade socialministern också åt avregleringen, eller omregleringen, som han vill kalla den. Då nyinvigde han apoteket Påfågeln på Kungsholmen. Den gamla skylten från statliga Apoteket togs bort och den nya, för det privata Medstop, avtäcktes. Det bjöds på kaffe och kakor och ministern var också då på ett strålande humör och sågs lämna apoteket med en Medstop-kasse i handen.
465 apotek är på väg att skylta om. De har sålts ut till fyra bolag - Apotek Hjärtat, Kronans droghandel, Vårdapoteket i Norden och Medstop. Ytterligare 150 apotek ska att säljas till småföretagare i år. 330 apotek blir kvar inom Apoteket AB.
Avregleringen öppnar också för etablering av nya apotek. Vid Skanstull i Stockholm ska varuhuskedjan Åhléns öppna ett nytt apotek. Samma ska ske vid varuhuset i Norrköping. Ytterligare 40 ansökningar om nyetableringar har kommit in till läkemedelsverket.

De flesta konsumenter har redan märkt att receptfria läkemedel, som huvudvärkstabletter, nässprej och allergimediciner, numera får säljas i den vanliga handeln. Enligt läkemedelsverket har omkring 5500 mataffärer, hälsokostbutiker, bensinmackar och kiosker anmält att de startar försäljning av receptfria läkemedel.
Regeringen vill att tillgänglighet och service ska bli bättre, med fler apotek och generösare öppettider. Dessutom ska priserna på läkemedel pressas - till nytta för både den enskilda konsumentens plånbok och statskassan. Och alltihop utan att kompetens eller säkerhet blir sämre.
Men Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, delar inte munterheten. Priserna på receptfria läkemedel har ökat.
- Vi är för fri konkurrens och ökad tillgänglighet. Men att läkemedel skulle bli dyrare var ju inte meningen med avregleringen och tvärs emot alla teorier om hur det skulle bli.

Handlarna och läkemedelsföretagen bestämmer själva hur mycket de receptfria medicinerna ska kosta. Och många läkemedelsbolag passade på att höja priserna innan avregleringen. Mellan januari och oktober förra året ökade priserna på 30 av de 50 mest sålda receptfria läkemedlen. I genomsnitt ökade priserna med elva procent, visar en genomgång Dagens Nyheter gjort.
Hostmedicinen Theracough fick den största höjningen med närmare 50 procent, från 40 kronor för en 200-millilitersflaska till 59 kronor. Storsäljaren Alvedon höjdes med 39 procent per tablett. Kostnaderna för en förpackning med 30 tabletter var i genomsnitt 41:50 kronor. Nu har förpackningsstorleken minskat till 20 - men priset sänktes bara med tre kronor, till 38:50 kronor.
Sveriges konsumenter, där bland annat pensionärsföreningarna, LO och handikappförbundens samarbetsorganisation ingår, efterlyser analyser av hur avregleringen slår mot konsumenterna. Jan Bertoft tar Norge, som avreglerade apoteksmarknaden redan 2001, som ett avskräckande exempel. Visserligen ökade antalet apotek i landet, men ett fåtal aktörer styr hela marknaden och priserna har ökat.
- Men om man avreglerar bara av politiska principskäl riskerar konsumenterna att bli förlorare. Det blir inte alltid bättre, exempelvis inom elmarknaden. Den gav ett oligopol i stället för ett monopol.

Försäljningen av receptfria läkemedel går som smort. Handeln har redan tagit en tiondel av marknaden, en försäljning på 350 miljoner kronor per år, enligt tidningen Fri Köpenskap. Hela marknaden är värd 3,5 miljarder kronor årligen. Handeln får något dyrare inköpspriser än Aptoteket AB eftersom de köper in mindre volymer.
Men många mindre butiker, exempelvis bensinmackskedjan OKQ8, väljer dessutom att ta in de dyrare märkesvarianterna av receptfria läkemedel - som storsäljaren Alvedon - i stället för billigare generika, kopior som innehåller samma verksamma substans. Det är bekymmersamt, tycker Lars-L Gustafsson, professor i klinisk farmakologi och ordförande för Läksak som tagit fram läkemedelsrekommendationerna Kloka listan.
- Det kan bli dyrt för den enskilde. Det här betyder att det är ännu viktigare med välinformerade patienter, att de vet att den billigare generikan har samma medicinska effekt och efterfrågar den.

Och åsikterna om hur priserna på receptbelagda läkemedel utvecklas är delade. Avregleringen innebär ökade vinstkrav. Tre av de stora apoteksköparna ägs av riskkapitalbolag. De vill sälja de nya apoteken vidare med vinst efter fem år - kanske på börsen. Två av köparna, Apoteket Hjärtat och Medstop, ägs dessutom av bolag registrerade i Jersey, ökänt som ett skatteparadis.
Kritiken har varit hård, inte minst från oppositionen. Enligt Ylva Johansson, talesperson för Socialdemokraterna i vårdfrågor, kommer bolagens vinstmaximering leda till att skattebetalarnas kostnader ökar med nästan en halv miljard per år.
- Det är ett felaktigt användande av skattemedel och ett rent slösaktigt beteende. Företagen vill förstås sälja mer läkemedel vilket också kan öka risken för över- och felanvändning.
Men när Expressen pratar med Göran Hägglund i Folkets hus försvarar han riskkapitalbolagen.
- Det här är schysta bolag som gav de högsta priserna för apoteken. Vi kan inte förbjuda dem att sälja apoteken. Vi kommer att få lägre priser på läkemedel än vi hade haft med ett fortsatt monopol.

Hur blir det med service och säkerhet då? Handlarna som säljer receptfria läkemedel får göra reklam för medicinerna, men får inte sälja till personer under 18 år. Butikspersonal får heller inte ge råd i farmaceutiska frågor.
- I princip betyder det att de bör informera om var närmaste apotek ligger, säger utredaren Anna Beckman-Gyllenstrand på läkemedelsverket.
För tillfället finns ingen tillsyn av handlarnas läkemedelsförsäljning. Kontrollen är kommunernas ansvar och de flesta kommuner vet inte hur den ska gå till. Läkemedelsverket planerar därför nu utbildningar för kommunerna. De övertramp som rapporterats hittills handlar om felaktig skyltning och marknadsföring - som att man lagt nikotintuggummin bredvid vanliga hubba-bubba eller påstått att ett läkemedel botar allergi när det bara mildrar symtomen.
De nya apoteken ska ha tillgång till alla register - som receptregistret - som de gamla hade. Det ska vara möjligt att hämta ut sitt recept på vilket apotek som helst, och också kunna se vad man tagit ut tidigare. Just datasystem och register har varit en knäckfråga för många nya aktörer, och en orsak till en hel del förseningar.
Under året ska det undersökas vad vi konsumenter tycker. Hittills har de största förändringarna varit ytliga. Somliga apotek fått nya skyltar - och ny färg på väggarna.
Att reformen ökat tillgången till receptfria läkemedel är de flesta debattörer eniga om. Men om det blir fler apotek i slutändan vet ingen.
Alla apotek och apoteksombud måste vara kvar i tre år. Men om apoteket i Krokom, och andra i glesbygden, får vara kvar efter det är en öppen fråga. Apoteken måste vara lönsamma.
Socialminister Göran Hägglund, med utsikt från lobbyn på Folkets hus i Stockholm, ser framtiden an med tillförsikt.
- Det får vi ta ställning till då. Men det finns inget som säger att apotek på glesbygden har sämre lönsamhet.

Av Anna Bäsén
anna.basen@expressen.se