Bilderna som fick julskinkan att förlora sin smak

Söndag kväll. På en grusväg i skogen utanför grisgården Fors säteri i Katrineholm står Ekot-reportern Daniel Öhman i mörkret. En bit därifrån har ett filmteam från Djurrättsalliansen tagit sig in i grisstallarna.
Kameran rullar och filmteamet har fått tydliga instruktioner.
- Om jag ser att de sätter in ett inplastat, oanvänt band innan de går in, filmar hela vägen när de går in och att jag får bandet direkt efteråt - då kunde jag med hundra procents säkerhet säga att bilderna var tagna på gården, säger Daniel Öhman.
Och på bandet som Öhman får i sin hand syns en uppsvälld gris. Kring den flockas andra grisar som tuggar på den döda grisen.
Gården ägs inte av vem som helst. Det är ordföranden i Swedish Meats, Lars Hultströms gård.
- Jag trodde inte att en sån person med så mycket att förlora skulle våga ha så dålig djuromsorg, säger Öhman.
Besöket på Hultströms gård är det sista som Djurrättsalliansen gör. Under två års tid har de besökt runt 100 grisgårdar.Bilderna från besöken ska slå ned som en bomb.
Tisdag morgon. Ekot publicerar Djurrättsalliansens avslöjande. Bilderna på sjuka, vanvårdade grisar väcker avsky.
De rikstäckande medierna hakar på. De ger stort utrymme åt grisskandalen, radions ring-in-program tar emot upprörda samtal och tidningarna får insändare på insändare från förbannade läsare.
Tajmingen är perfekt för Djurrättsalliansen. Exakt en månad till julafton, och samma dag håller grisproducenterna årsmöte i Jönköping.
Publiceringen är ingen slump. Djurrättsalliansen försökte sälja in sitt avslöjande till SVT:s "Uppdrag granskning" redan för två månader sedan.
De tackade nej på grund av att de såg tveksamheter i materialet och att Djurrättsalliansen ville styra tidpunkten för publiceringen.
- De ställde krav på att publiceringen skulle samordnas med deras kampanj, säger "Uppdrag gransknings" chef Lars-Göran Svensson till tidningen Resumé.
Erbjudandet gick alltså vidare till Ekots Daniel Öhman. Han motiverar publiceringen av materialet:
- Det är sant och extremt relevant. Det är grov vanvård på en gård som tillhör den kanske mäktigaste köttbonden i Sverige, säger Öhman.Om att materialet tillkommit genom vad som troligtvis är olaga intrång säger Öhman:
- Jag påverkade inte om de skulle göra besöket eller ej. Jag kontrollerade att materialet var äkta.
Djurrättsalliansens metoder har ifrågasatts. Till exempel pekar Lennart Holmlund, Socialdemokraternas kommunalråd i Umeå, på Djurrättsalliansens eget ansvar:
"Hade man velat djurens väl borde man väl omedelbart anmäla missförhållandena till dem som har ansvaret och inte vänta i två år", skriver han på sin blogg.
Djurrättsalliansen:
- Vi har alla tidigare anmält missförhållanden till djurskyddsinspektörer och sett hur lite som händer, säger talespersonen Anna Jansson.
Det var inga problem för filmteamen att ta sig in i grisstallarna. Av brandskyddsskäl bör lokalerna vara olåsta för att man ska kunna få ut djuren om det börjar brinna.- Vi har inte åsamkat nån skadegörelse. Vi har bara gått in genom olåsta dörrar. Har det varit låsta dörrar har vi åkt därifrån, säger Anna Jansson.
Även om det är olåst är det olagligt att stövla in i andras fastigheter. Djurrättsalliansen förklarar varför de bryter mot lagen:
- Det går inte att ringa upp och fråga om vi får komma och filma. Då lägger man verkligheten till rätta, säger Anna Jansson.
- Den lilla lagöverträdelse vi gjort är inget mot de lagöverträdelser som grisbönderna gjort. Det är långt grövre brott.
Onsdag. Bilderna på grisplågeriet har nu nått tidningar i hela landet. Swedish Meats ordförande har redan valt att ta "timeout" från sina förtroendeuppdrag - och senare också från mediekontakter.
I Djurrättsalliansens material finns också gården Kragsta utanför Norrtälje. Svinuppfödarna där tycker inte att de fem bilder som publicerats dagen innan från deras gård egentligen visar några fel.
De menar att aktivisterna verkar ha koncentrerat sig på att ta bilder i sjukboxar.
- Alla djur blir sjuka någon gång. Precis som vi människor. Skulle man strunta i dem är det så klart ett brott, men behandlar man dem och sätter dem separat i en sjukbox då anser i alla fall inte jag att man bryter mot djurskyddslagen, säger Marcus Irmsell, anställd på gården.
På gården hålls 3200 grisar åt gången i två stora hallar. Ägaren Jonas Sandgren köper smågrisar, som föds upp här under 16 veckor och sedan slaktas - det blir sammanlagt omkring 10000 grisar om året.
Gården är inte spärrad hos slakteriet. Både veterinär och en representant från slakteriet har gjort kontroll under veckan och hade inga anmärkningar.
Torsdag. På Expressens debattsida anklagar vänsterpartisten Jens Holm jordbruksminister Eskil Erlandsson, C, för att ha nedrustat djurskyddet och stå alltför nära "köttkapitalet".
Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson är också väldigt kritisk till hur regeringen skött djurskyddet, dels med nedläggningen av djurskyddsmyndigheten, dels med flytten av ansvaret för inspektionerna från kommunerna till länsstyrelserna vid senaste årsskiftet.
- Den här regeringen har dragit ned på tillsynen. Staten har tagit över ansvaret, men i själva verket har tillsynen minskat väldigt kraftigt, säger Eriksson.
Miljöpartiet får medhåll av Socialdemokraternas miljöpolitiske talesman Anders Ygeman, som nu tänker ställa jordbruksminister till svars i riksdagen.
Föga förvånande så håller inte Eskil Erlandsson med kritikerna. Han menar att kontrollinstansen blivit bättre.
- Skälet till flytten till länsstyrelserna var att i alltför många kommuner så förekom det ingen djurskyddstillsyn alls.
- Möjligheterna har blivit bättre, men vid övergången kom det ett berg av oavslutade ärenden som länsstyrelsen haft att jobba med under året.
På jordbruksdepartementet pågår nu en totalöversyn av djurskyddslagstiftningen och ministern har också kallat till ett krismöte med branschen i morgon.
Erlandsson berömmer den svenska djurskyddslagstiftningen.
- Men uppenbarligen är det ett antal som inte följer den lagstiftningen, säger Erlandsson och tillägger att han inte tycker att länsstyrelserna har för lite resurser att göra regelbundna kontroller.
Kontrollerna på landets grisgårdar har minskat.
2008 gjordes sammanlagt 534 djurskyddskontroller utspridda på landets drygt 3800 anläggningar. Året innan gjordes 692 kontroller, enligt jordbruksverkets siffror.
I år - efter att länsstyrelserna tagit över - har kontrollerna minskat ännu mer.
Nu görs nästan bara kontroller efter direkta larm om vanvård och ansvaret för att djurskyddslagen efterlevs ligger i dag till stor del på grisbonden själv.
- Det har varit väldigt få rutinkontroller. Det måste komma i gång, säger Björn Dahlén, djurskyddschef på jordbruksverket.

Fredag. En chockad bransch samlas till krismöte.
- Många av mina kollegor känner sig i dag påhoppade. De är frustrerade, ledsna. Det var till och med någon som inte vågade lämna sitt grishus på natten utan sov bland sina suggor, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund.
Enligt branschen har man inte en djurskyddskris, utan en förtroendekris. Skandalbilderna är bara undantag, säger man.
Trots att det bara rör sig om "undantag" ska branschen nu införa ett nytt, oberoende certifieringssystem som ska garantera bra djurskydd.Hur mycket veckans grisskandal skadat branschen vill Lars-Göran Pettersson inte uppskatta.
- Jag vågar inte säga det... nej, jag vågar inte det.
På Kragstagården i Norrtälje tror Jonas Sandgren att skandalen kommer att påverka konsumenternas lust att köpa julskinka. Men kanske borde reaktionen bli den motsatta? Nu blir ju kontrollen bättre.
- Vi tycker inte att vi har något att dölja, säger Sandgren.
Men är konsumenten villig att betala för en gris som haft det lite drägligare? Kött med märkningar som Krav eller Svenskt sigill kostar extra.Den alltför prismedvetne konsumenten är den glada grisens fiende, enligt Johan Beck-Friis på Sveriges veterinärförbund.
- Det är en av de viktigaste orsakerna till att grisarna inte har det bättre i dag. Konsumenterna vill inte betala särskilt mycket för sin skinka och bacon. Man vill ha det så billigt som möjligt.
- Vi får vad vi betalar för, tyvärr.
Finns det något sätt att försäkra sig om att julskinkan i köttdisken inte kommer från en gris som vanvårdats?- Det säkraste sättet är om det finns en gårdsmärkning. Då får man åka ut till den gården och se hur det ser ut där. Det är den enda hundraprocentiga garantin, säger Beck-Friis.

Lördag. Lars Hultström avgår från sina uppdrag i bland annat Swedish meats. På sin blogg skickar han en hälsning till konsumenterna:
"Samtidigt ska man komma ihåg att djuren på min gård, liksom många andra, föds för att bli till mat och livsmedel. Jag tror att den tanken är rätt främmande för den moderna människan. Trots att vi följer alla lagar och regler har jag förståelse för att konsumenter inte är vana vid att se djur födas upp och hållas i grisstallar för att sedan slaktas."
När Expressen ringer till Hultström går samtalet till hans mobilsvar:
"Lars Hultström har lämnat sina styrelseuppdrag på egen begäran, med omedelbar verkan, och har inga övriga kommentarer."
På Djurrättsalliansen kom i alla fall julafton tidigt i år.
- Vi är väldigt, väldigt nöjda, säger Anna Jansson på Djurrättsalliansen som nu polisanmält ungefär 90 av grisgårdarna.- Grisbranschen har en stark pr-strategi. De jobbar mycket för att förmedla en bild som inte är sann - grisar som springer omkring på gröna fält. Det sticker i ögonen på oss som vet att det inte är sant. Vi vill avväpna den propagandan.

Av David Baas
david.baas@
expressen.se

Av Karin Eriksson
karin.eriksson@
expressen.se

Av Lars Lindström
lars.lindstrom@
expressen.se