Lotta Gröning: Extraavgifter har blivit ett sattyg
Det är den inte.
Skolresor, friluftsdagar, simutflykter, insamlingar till fröken - allt kostar.
En kvarts miljon barn i Sverige lever i familjer med ont om pengar. För de barnen är det inte självklart att följa med på friluftsdagar och klassresor. I deras familjer kan femtiolappen till frökens present ta knäcken på hela månadens ekonomi.
I dag startar Expressens artikelserie om avgifterna i skolan.
Skolan är det viktigaste vi har. Där formas våra barn. Barnen får sin kunskap om samhället hämtade ur böcker och databaser - och sin kunskap om livet hämtade i skolan, i kontakten med lärare och andra elever.
De lär sig de sociala spelreglerna. Skolan blir för många en brutal läroanstalt, en institution som bygger på samhällsklasser och konsumtionsmönster.
Många ungdomar ser på varandra utifrån vilka kläder de har. Eller om kompisen har mycket pengar att handla för, åker på många resor och så vidare. Ofta är detta ett socialt spel som många skolor har svårt att påverka.
Men skolorna själva bidrar också till att dela in eleverna i olika samhällsklasser, mellan de som har och inte har. De som inte har råd att ta med sig mellis varje dag, de som inte har råd att ge den där femman varje månad till fadderbarnet i Sydafrika.
Extraavgifter i skolan har helt enkelt blivit ett sattyg. Det bottnar givetvis i kommunpolitikernas bristande förmåga att lösa problem men också i en ovilja att satsa på skolan. Det är särskilt lätt i kristider att vältra över kostnader från skolan på föräldrarna och den enskilde eleven.
Många skolor låter gärna föräldrarna betala för det lilla extra - antingen med en avgift, eller genom att låta föräldraföreningen kräva in "frivilliga" bidrag.Färentunaskolan i Ekerö kommun tar ut 200 kronor per termin till en klassresa. Och föräldrarna i Tappströmskolan i samma kommun satsade 4 000 kronor till en resa till Disneyland.
Slutsatsen vi kan dra är att pengar är viktiga för en bra skolgång. Föräldragåvorna ger dessutom en tydlig signal: "I vårt område har vi råd, har inte ni det?"
Att övervältra ansvaret för diverse utgifter i skolan på eleverna sker i små steg. Många kommunpolitiker reflekterar nog inte ens över fenomenet. Lite frukt ska väl alla föräldrar ha råd att ge sina ungar.
För många är inte detta något problem, men för andra blir de extra pålagorna från skolan ett helvete. Det är som bekant skamligt att vara fattig i Sverige.
Många förnekar till och med att fattig-domen finns. Få går ut och säger att de är fattiga eller ens att de har dåligt ställt. I stället försöker många så gott det går upprätthålla skenet utåt. För barnen blir det kanske särskilt viktigt i en tid när pengar ger dig status.
Till slut spricker bubblan för dem som inga pengar har. Ofta är det skolan som lyfter fram din fattigdom och ditt underläge.
"Va, hade du inga pengar till insamlingen till fröken?"
"Varför har du aldrig med dig frukt?"
"Ska du inte följa med på utflykten?"
"Är du konstig eller?"
Av Lotta Gröning
lotta.groning@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan