Vännerna kan bli fiender när Reinfeldt ska styra Europa

Twingly bloggsök

EU-valet blev ingen dröm för Fredrik Reinfeldt. De svenska Moderaterna fick ett mediokert resultat. Däremot gick det bättre för partikollegerna ute i Europa.
Den konservativa partigruppen EPP förblir störst i parlamentet. Det är goda nyheter för Sveriges statsminister, som kan dra nytta av sitt nätverk av europeiska partivänner när han ska leda EU från 1 juli och ett halvår framåt.
- Det svenska ordförandeskapet missgynnas av att det är ett nytt parlament eftersom det innebär att arbetet i praktiken kommer i gång i september, och att många parlamentariker är noviser. Men själva valutslaget gynnar Sverige, säger Jonas Tallberg, Europaanalytiker och professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Det råder ingen tvekan om vad som är slutmålet för Fredrik Reinfeldts europeiska resa: FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december.
Då ska världens ledare göra upp om åtgärder mot den globala uppvärmningen.
- Det får inte bara sluta i en siffra. Det löser inte problemet. Vi måste svara på frågan om hur världen ska minska sin fossila bränsleanvändning, och hur ska vi ställa om ekonomin så att vi har ekonomisk tillväxt förenad med minskade utsläpp. Det har världen gjort för lite kring, och det kommer jag att vara på-drivande i att påpeka, säger Fredrik Reinfeldt.
Det skulle låta lite högtravande att påstå att han vill rädda planeten - men nu är Sveriges statsminister inte en man som skyggar för stort allvar eller stora ord.
- Det här är ju min stund i världspolitiken. Och jag har stor respekt för hur komplicerat det är att göra skillnad i världspolitiken. Det är så väldigt många faktorer att räkna in och så mycket djupare gångar att förstå än vad som kanske ibland är fallet i nationell politik, säger han.
Hindren på vägen mot ett klimatavtal är många.
Fredrik Reinfeldt ska inte bara övertyga resten av EU-ledarna om att sätta upp nya miljömål, han måste också få med sig giganterna USA, Kina, Indien och Ryssland. När ekonomin kärvar blir det svårare att få världens stormakter att prioritera kampen mot växthuseffekten.
Samtidigt pockar en lång rad andra Europafrågor på ord-förandelandet Sveriges uppmärksamhet - från krisen i Baltikum till telekompaketet.
EU ska utse en ny kommission och försöka få det nya regelverket i Lissabonfördraget - det som kallas unionens nya grundlag - i hamn.
Lägg till att företrädaren Tjeckien har varit ett skakigt ordförandeland, hämmat av inrikespolitisk kris.

Fredrik Reinfeldt åker till midsommarhelgens toppmöte i Bryssel med en tydlig agenda.
Han vill att regeringscheferna i rådet ska enas om en ny ordförande för kommissionen, eller snarare en nygammal: Den nuvarande ledaren José Manuel Barroso, tidigare högerpolitiker i Portugal.
Det var Barroso som blev en huvud- figur i den svenska EU-valrörelsen. Socialdemokraternas blivande Europaparlamentariker Marita Ulvskog ville ge honom sparken, med motivet att han gjort för lite för de fackliga rättig- heterna och jobben. Ett tag höll hon på att få en oväntad allierad i Frankrikes president Nicolas Sarkozy.
Han ville helst bara ge Barroso posten som "informell kommissionsbildare" i väntan på Irlands folkomröstning om Lissabonfördraget i höst. För om och när EU har en ny grundlag på plats, finns ett nytt maktpussel att lägga.
Det består av tre bitar, tre toppositioner: För det första, kommissionens ordförande. För det andra, en fast ordförande för rådet, det som ett tag kallades för EU:s president. För det tredje, en hög representant i utrikesfrågorna, en slags utrikesminister för EU.
Lita på att Frankrike vill lägga beslag på åtminstone en av pusselbitarna.
Nu har Sarkozy i sista minuten ställt sig bakom Barrosos kandidatur för fem år till, så det mesta talar för att ledarna tar beslut om kommissionsordföranden i Bryssel.
Men efter Irlands folkomröstning väntar sannolikt nya fajter med Sarkozy.
- Om irländarna röstar ja, så fortsätter debatten om nyckelposterna i EU. Det är något som stats- och regeringscheferna har en tendens att lägga oproportionerligt stor tid på, säger EU-kännaren Jonas Tallberg.

För några veckor sedan ställde den franske presidenten in ett besök i Stockholm med hänvisning till ett överspäckat schema. Enligt franska medier var orsaken egentligen en intervju med utrikesminister Carl Bildt i den franska tidningen Le Figaro. Bildt betonade vikten av att få med Turkiet i EU, och det ska ha retat upp den franske presidenten.
Den svenska regeringen har varken dementerat eller bekräftat uppgiften.
- På de områden där man uppfattar en oenighet och där det offentligt har registrerats en oenighet, så har Frankrike och Sverige stått på olika sidor, säger Jonas Tallberg.
Fredrik Reinfeldt själv svarar diplomatiskt på frågan om var han har sina vänner i Europa.
- I det här sammanhanget har jag varit i nära kontakt med Angela Merkel och jag har bra kontakt med mina nordiska kolleger. Jag trivs väldigt bra med Barroso. Jag skulle säga att jag har goda relationer med nästan hela regeringschefskretsen i dag. Vi kommer från samma position och vi är väldigt inriktade på att leverera resultat, säger han.
Det finns en nära vän utanför regeringschefskretsen, en vän som vill in.
Han heter David Cameron och är ledare för konservativa Tories i Stor-britannien. En "spännande, dynamisk politiker", enligt Fredrik Reinfeldt:
- Jag har väldigt nära kontakt med David Cameron. Han gör nu med de konservativa mycket av det som vi har gjort med Moderaterna. Han är på väg att göra de konservativa till valbara i brittisk politik efter lång, lång tid i opposition.

Ändå har han all anledning att vilja slippa möta David Camerons ansikte vid förhandlingsbordet under de närmaste månaderna - åtminstone tills Lissabonfördraget är i hamn.
De konservativa i Storbritannien har nämligen trappat upp den EU-skeptiska retoriken, och lovat att riva upp det brittiska godkännandet av fördraget och utlysa en folkomröstning, såvida Tories kommer till makten innan regelverket gått igenom.
Ett nyval i Storbritannien och ett snabbt brittiskt maktskifte skulle därför kunna ställa till med kaos i EU under det svenska ordförandeskapet.
Moderaten Reinfeldts hopp står till att den nuvarande och hårt kritiserade socialdemokratiske premiärministern Gordon Brown härdar ut.
Den svenske stats-ministern vill inte gärna uttala sig om situationen.
- Jag spekulerar inte kring saker som inte har hänt. Vi vet ju inte när det kommer ett brittiskt val. Det kan enligt konstitutionen dröja ända till 2010, säger Fredrik Reinfeldt.

Nicholas Aylott, forskare vid Södertörns högskola, tror att det brittiska valet dröjer - trots att Gordon Brown på kort tid gjort sig mäkta impopulär.
- Labour kan inte låta Brown gå utan att utlysa ett val. Det skulle se för konstigt ut. Men inga i partiet vill ha ett val just nu. Det skulle vara ett politiskt självmord för Labour om man ser på opinionssiffrorna.
Kanske hoppas till och med David Cameron att EU förekommer det brittiska valet med att anta fördraget. Det är i alla fall Nicholas Aylotts bedömning:
- Cameron försöker bara tillfredsställa sitt parti. De moderna konservativa är väldigt EU-skeptiska. Men Cameron är ingen EU-hatare. Så även om han inte kan säga det själv, så hoppas han att fördraget går igenom innan han kommer till makten.

Av Karin Eriksson
karin.eriksson@expressen.se