Dömda för yxdåd - är de offer eller gärningsmän?
Fem familjemedlemmar dömdes till sammanlagt 22 års fängelse och bilden av grannfejden var klar: Familjen höll en hel by i skräck.
Nu målar en av Sveriges mest kända journalister upp en helt ny bild: Att den romska familjen i stället är offer för rasistiska fördomar - fördomar som sträcker sig djupt ner i de mörkaste skrymslena i den svenska historien.
Men har familjen i Vojakkala buntats ihop och dömts utifrån rasistiska fördomar? Och vem är då offer och vem är gärningsman?
Alla i byn visste det men ingen sa det rakt ut, när tidningar och tv invaderade Vojakkala utanför Haparanda förra året. Familjen som "hållit en hel by i skräck" var en romsk familj.
TV3:s "Insider" och SVT:s "Uppdrag granskning" skickade reportageteam till byn. Rikstäckande tidningar och Tidningarnas telegrambyrå rapporterade om hur familjen - en nu 74-årig man och hans åtta barn - terroriserat omgivningen under drygt 20 år.
Nu hade det gått så långt att familjens terror nästan krävt dödsoffer när en granne fått en yxa i huvudet.
Flera grannar - både nuvarande och frånflyttade - berättade i medierna om hur de utsatts för trakasserier från familjen.
- Jag ville bara fråga varför han hela tiden pekade finger åt mig. Han sa inte ett ord, så jag vände mig om för att gå. Plötsligt brände det till i ryggen, sa bland annat en man som knivhöggs av en son i familjen 2004.
På internet förekom flera hatiska angrepp på familjen och där stod att de är romer.
Förra månaden dömde hovrätten fem familjemedlemmar till sammanlagt 22 års fängelse för yxöverfallet. Familjen var splittrad och fejden slut, verkade det som.
Den prisbelönte journalisten Maciej Zaremba har nu i ett reportage i Dagens Nyheter återvänt till byn. Bilden han finner av grannfejden är helt annan än den som tidigare presenterats. Synen på familjen och konflikten är starkt präglad av rasism - en rasism som också, enligt Zaremba, kan ha påverkat domen mot familjen.
"Jag vet inte något annat fall där domstolen visat sådant ointresse för att förstå bakgrunden till ett brott. Men det tycks finnas en mycket speciell förklaring till varför det blev så", skriver Zaremba.
Till förklaringen hör att familjen fått ta emot flera hot och att mannen som fick yxan i huvudet tidigare är dömd för dråp och vapenbrott. Vidare har få uppmärksammat att sonen i familjen - han som i hovrätten erkände yxattacken - faktiskt kan ha varit rädd för sin granne som bevisligen varit våldsbenägen. Sonen ska också ha varit rejält förbannad på sin granne som enligt familjen skändat deras mors grav.
Uppgifter som rätten inte ska ha fått ta del av, enligt Zaremba.
I stället har familjen under många år tvingats utstå fördomar och trakasserier, bland annat av ett företag på orten som ska ha bojkottat bybor som "hjälper zigenare".
- NN (familjens namn, reds anm) är en helt normal familj som blivit bortstött på grund av fördomar. För att de är zigenare. Det vet alla här. Om man blivit utsatt för fördomar under tjugo års tid och aldrig blir trodd, och inte är bra på att skriva - vad återstår annat än att kasta sten?, säger en Haparandabo i DN.
Men bilden av den terroriserande familjen har trummats in. De har beskrivits som "bråkmakare", "en samling kriminella som i decennier terroriserat en hel by" eller "avskum som borde utplånas".
De har buntas ihop i ett kollektiv och den tanken har till och med letat sig in i rättsalen där åklagaren gång på gång kallade dem för just "familjen".
Hovrätten dömde alltså fyra andra familjemedlemmar för yxattacken som en av sönerna erkänt. Familjen hade agerat som ett kollektiv och skulle dömas som ett kollektiv.
"Aldrig tidigare har svensk domstol gjort en så vid tolkning av 'medhjälp'", skriver Zaremba.
I tingsrätten ville däremot rättens ordförande Jan-Erik Oja höja ett varningens finger mot att bunta ihop familjemedlemmarna till ett kollektiv:
"Beviskravet när det gäller brott av detta allvarliga slag bör ställas högt och kollektivt ansvar för brott kommer inte i fråga. Var och en tilltalad skall således dömas efter sin handling och sitt uppsåt", skrev Oja.
Frågan om kollektivt ansvar inom rättsväsendet kommer då och då upp på agendan.
- Det kollektiva ansvaret finns inte men det är självklart att om man begår ett brott gemensamt och i samförstånd behöver man inte utröna vad var och en exakt gjort, säger Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och numera expertkommentator i rättsliga frågor.
Efter polismorden i Malexander 1999 hade man svårt att exakt avgöra vem som avlossat de dödande skotten. Trots det dömdes Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv till livstids fängelse för morden.
- Jag är lite rädd för att vi är på väg att få en kollektiv bestraffning, sa Tony Olssons advokat Peter Ahltin då.
Några år senare blev frågan aktuell igen efter EU-kravallerna i Göteborg 2001. Flera jurister och aktivister hävdade att åtta personer som dömts för medhjälp till våldsamt upplopp bestraffats kollektivt.
Enligt förre överåklagaren Sven-Erik Alhem krävs det inte mycket praktiskt deltagande för att en person i ett kollektiv ska kunnas dömas åtminstone för medhjälp.
- Befinner man sig på fel plats vid fel tillfälle kan det aldrig innebär straffrättsligt ansvar, men är man till exempel med i ett gäng som genom sin fysiska närvaro förstärker brottet kan man dömas, säger han.
En viktig del av ansvaret för att familjen i Vojakkala behandlas som just ett kollektiv ligger på den ensidiga - för att inte säga fördomsfulla - skildringen av familjen, enligt Zaremba.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, bekräftar att romerna är en av de mest utsatta grupperna i Sverige och att diskrimineringen mot dem accepteras i högre grad än diskriminering mot andra grupper.
Det är helt enkelt mer okej att ha fördomar mot romar än andra.
Förklaringen till romernas utsatthet sträcker sig djupt ner i den svenska statens mörkaste skrymslen.
- Vi har en mörk historia där romer på olika sätt har varit utsatta för statligt sanktionerad diskriminering. Vi vet att många romer blev utsatta för statens steriliseringspolitik. Långt in på 60-talet fördrevs romer från plats till plats, vilket ledde till att de inte fick tillgång till bostad och skola, säger Heidi Pikkarainen på DO.
En av de tidningar som skrivit flitigast om familjen i Vojakkala är lokaltidningen Haparandabladet. Ansvarige utgivare Örjan Pekka:
- Vi har inte betonat att de är romer. Det har nämnts vid nåt tillfälle när vi hade en diskussion med en av deras advokater och vi diskuterade om de varit utsatta för rasism.
- Jag har svårt att tro att de som fått överge hus och hem skulle ingå i nån slags rasistisk komplott mot den här familjen.
Nicke Nordmark var redaktör för SVT:s "Uppdrag granskning"-reportage om Vojakkala. Han betonar att de skildrade konfliktens många nyanser när de tog upp bakgrunden till bråket, familjemedlemmarnas psykiska status och att mannen som fick yxan i huvudet är en grovt kriminell. SVT ska också ha sökt myndigheternas ansvar i varför grannfejden blev så allvarlig.
- Oavsett förklaringarna tycker jag inte man kan glömma bort att det är väldigt grova brott som de gjort sig skyldiga till.
Kammaråklagare Agneta Karlsson, som ledde förundersökningen i Vojakkala, tillbakavisar anklagelserna om att fördomar mot romer påverkat fallet.
- De som jobbar med ärendet har varit väldigt försiktiga att inte lägga in några värderingar åt nåt håll eftersom man vet att den frågan alltid kommer upp.
Kritiken mot att familjen dömts som ett kollektiv - som en romsk familj och inte som enskilda individer - bemöter Karlsson så här:
- Det är ett argument från försvarets sida att vi utkräver kollektiv hämnd, men det är inte så att vi som åklagare och polis alltid behandlar dem kollektivt. Men nu var det att de tillsammans och i samförstånd agerat, säger kammaråklagare Karlsson.
Familjen har själva varit sparsam med att uttala till medierna men en dotter sa tidigare till Expressen:
- Visst har det hänt saker, men det är bara vi som straffas. Lagen ser inte likadan ut för oss som för våra grannar. Vi blir dömda medan våra grannar går fria, sa hon och fortsatte:
- Jag är ledsen över att medierna och alla andra pekar ut oss för allt som händer här.
Hela tiden får vi skulden för allt. Det är klart att vi inte kan må så bra.
Hovrättsdomen har nu överklagats till högsta domstolen.
- Det finns brister i domskälen men jag kan inte utläsa nånstans i domen att det skulle vara nån form av diskriminering på grund av att de är romer. Antingen beror det på att det inte funnits sådant eller att domaren inte är så korkad att han skriver det rakt ut, säger advokat Jan Södergren som för försvarets räkning granskat domen utifrån Europakonventionens krav.
Av David Baas
david.baas@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan