Nyhetsankarets makt är större än vad tv-tittarna tror
Bakom Claes Elfsberg flimrar tv-skärmar från internationella tv-kanalers utsändningar och dataskärmar med nyhetswebbsidor, en illustration till att programledaren sitter mitt i flödet av händelser som rapporteras varje sekund, dygnet runt, året om.
Vad många inte vet är hur stor makt nyhetsankaret har över de direktsända tv-nyheterna. Den är större än vi tror.
Måndag den 20 april, 42 sekunder in i Rapports halvåttasändning, tonar Claes Elfsbergs trygga ansikte in i tv-rutan. Just denna kväll bär han grå kavaj, vit skjorta och röd slips med vita prickar.
Han börjar med att smacka lätt, säger sedan "Gokväll" och tittar oss rakt i ögonen.
"Regeringen ger nu alltså AP-fonderna i uppdrag att motverka bonusar i de företag där fonderna äger aktier", säger Claes Elfsberg.
Han kastar sedan en blick ned till vänster där han på en skärm kan följa det bildproducenten lägger ut. Som i detta fall innebär ett klipp till en intervju med finansmarknadsminister Mats Odell (KD) i ett inslag av reportern Jeanette Larsson.
Så här kan startminuterna på en vanlig nyhetssändning i svensk tv se ut. Men innan dess har redaktionen, som ett team, under dagen arbetat fram vad programmet ska innehålla och hur det ska presenteras.
Att den som presenterar nyheterna är en betydelsefull maktfaktor, och påverkar dagordningen för och presentationen av tv-nyheterna, är inte självklart för tittarna - eller ens för kollegerna på redaktionen.
Lisbeth Åkerman, som har jobbat som nyhetsprofil på Rapport sedan 2005, menar att fördomarna är många och påtagliga, att människor i allmänhet inte ens vet att
nyhetsuppläsarna är journalister. "De tror att vi, som i en del andra länder, är valda för att vi ser bra ut, och får ett manus i handen och lite smink", säger Lisbeth Åkerman.
Hon har intervjuats av Lisa Jakobsson och Lisah Pettersson, som i en analys för Mittuniversitetet i Sundsvall punkterar myten om nyhetsankare som högläsande marionettdockor.
Efter att tidigare under många år ha jobbat som reporter vet Lisbeth Åkerman att det finns en tudelad syn på nyhetsankaret även bland kolleger. Hon beskriver det som en sorts hatkärlek. Å ena sidan betraktas programledaren som en sorts "nippertippa" som slipper vara ute på fältet, å andra sidan en klok person med stor journalistisk tyngd.
Claes Elfsberg, som under mer än 30 år suttit i Rapportsändningar, har också upplevt att många tittare missförstått nyhetsankarets uppdrag.
- Utifrån de erfarenheter jag har från att hålla föredrag ute i landet vill jag påstå att en majoritet inte har koll på vad vi gör, säger han.
Ulrika Nilsson har många gånger, sedan hon för nio år sedan blev programledare för
Nyheterna i TV4, fått frågan om hon skriver sina egna manus:
- Jag brukar svara med en motfråga. Varför skulle jag INTE göra det?
Ulrika Nilsson menar att den som tror att nyhetsankaret dråsar in en stund före sändning och får allting serverat för uppläsning förmodligen har sett för många filmer från Hollywood.
Verkligheten ser helt annorlunda ut. Arbetsdagen för kvällssändningen kan börja vid elva på förmiddagen, och precis som redaktörer och producenter håller sig nyhetsankaret uppdaterad på vad som händer i Sverige och världen under dagen.
Möjligheterna att påverka nyhetssändningen är stora. Informellt genom att delta i den journalistiska diskussionen under dagen och arbeta nära redaktörerna. Formellt genom att skriva en stor del av de telegram, påannonser och löpsedelstexter som ska läsas upp i sändningen.
Claes Elfsberg säger att "det ska fan mycket till" om någon ska ändra i hans manus. Bengt Magnusson, veteran på TV4, menar att hans inflytande över manus är total.
Peter Lindgren, som presenterat nyheter i fyran sedan 2000, betonar att det direkt skulle lysa igenom om han inte var påläst. Det går inte att lura tittarna.
Nyhetsankaret ska också ha "gott sittfläsk", som Bengt Magnusson beskriver det.
På tisdagskvällen inleder Peter Lindgren Nyheterna i TV4 på tisdagskvällen med en sen nyhet:
"Vi ska börja med att berätta att målet kring 15-åriga Sofie X (efternamn), som tog sitt liv strax före det att rättegången mot hennes misstänkte våldtäktsman skulle börja, tas upp på nytt. Det här beskedet kom för en stund sen."
Flera av Sveriges mest rutinerade nyhetsankare beskriver hur triggade och taggade de blir av sent material. En händelse som inträffat eller en nyhet som plockats fram av redaktionen nära inpå sändningsstart är "ett test på mina kunskaper", menar Lisbeth Åkerman.
Claes Elfsberg går ett steg längre. Hans ideal är att jobba med en sändning där allt är så nytt att det inte finns något manus överhuvudtaget.
En respekterad och stabil programledare kan bli mycket värdefull för nyhetsprogrammets trovärdighet. Och för nyhetsankarets personliga varumärke. För några år sedan räknade Veckans Affärer ut att Bengt Magnusson hade ett varumärkesvärde på 150 miljoner kronor.
Paul Ronge, PR-konsult och medierådgivare, gör följande analys:
- En trovärdig programledare gör att tv-nyheterna kan vinkla lika tufft som Expressen och Aftonbladet.
Han betonar att ett nyhetsankare inte får vara full på krogen, ska hålla sig borta från hemmahosreportagen, och inte får ha för stökigt familjeliv. Ett "rent" privatliv gör det lättare för tittaren att tro på det som sägs i nyheterna.
"Mr Rapport", som Claes Elfsberg har kallats, skulle gärna se att SVT skulle satsa på färre programledare, kanske en och samma måndag till fredag, som i USA. Den extrema profileringen är inte bara lönsam för kanalen, utan även för den enskilde nyhetsjournalisten. "De tjänar 70 gånger mer än vad jag gör", hävdar Claes Elfsberg.
Varumärkestänket finns i Sverige, menar han, men det är ingen som går hela vägen. Han är kritisk mot hur programledare på SVT får fortsätta "även fast de kanske inte är bra i rutan".
Samtidigt poängterar "Mr Rapport" att det är tv-mediet som skapar uppmärksamheten. Folk tittar inte för att det är han som sitter där. Den tanken tycker han att alla tv-profiler ska tänka "åtminstone en gång om dagen" för att inte få hybris.
Samma resonemang förs av Paul Ronge. Han säger att lyskraften hos programledaren bleknar ganska snabbt, och att det finns många som försvunnit ur fokus när de bytt program eller kanal.
Claes Edsberg får avsluta:
"Ja, då är vi framme vid vädret. Hur blir det Per-Erik?"
Av Lars Lindström
lars.lindstrom@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan