Sista vapnet i kampen för miljön - att styra vädret

Så fungerar geoengeneering

Partikelmoln
Partiklar i stratosfären reflekterar bort solens strålar. Släpps ut av plan på hög höjd eller skjuts upp från konstgjorda vulkaner.
Brister: Okända effekter på vädret, ojämna resultat.
Rymdspeglar
Speglar i omloppsbana som reflekterar bort solstrålar. Brister: Okända effekter på vädret, motverkar inte sura hav.
Havsgödning
Havet gödslas med järn som stimulerar plankton att äta koldioxid. Brister: Okända effekter på ekosystemet.

Vi uppmanas släcka lamporna, undvika flyget, äta mindre kött. Inte ens ett glas mjölk är okomplicerat i kampen för att rädda planeten. Men kanske är allt redan försent. Klimatförändringarna har gått i en sådan rasande takt att de inte längre kan bromsas. Alltså krävs en ny strategi: att vi tar makten över vädret.
Tekniken kallas geoengineering och låter som science fiction. På konstgjord väg ska vi reglera temperaturerna på jorden. Uppfinningsrikedomen känner inga gränser:
Enorma speglar i rymden ska minska värmen från solen.
Haven gödslas med järn för att öka upptagningen av koldioxid.
Partiklar sprutas ut i atmosfären för att reflektera bort solljuset.
- Den sista idén står ju i alla fall på en vetenskaplig grund. När vulkaner släpper ut partiklar kyler de ner klimatet, säger Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.
Han känner till förslaget att placera ut gigantiska plattformar på världshaven. Ett slags konstgjorda vulkaner ska spruta ut partiklar i stratosfären. Visserligen tycker han att det är en svår väg. Vi vet inte om metoden ger resultat, och än värre, den kan ge oönskade effekter.
- Men hamnar vi i ett nödläge, då finns kanske ingen annan lösning, säger Henning Rodhe.

Att människan är ansvarig för klimatförändringarna enar majoriteten av forskarna. Våra hejdlösa utsläpp har mixtrat med klimatet. Några av de ledande experterna resonerar: om vi mixtrar lite till går kanske allt att ställa till rätta.
Barack Obama utsåg förra månaden Harvardprofessorn John Holdren till sin vetenskaplige rådgivare. John Holdren har tidigare betonat att han tar den globala uppvärmningen på största allvar. Han liknar den vid att "köra en bil med dåliga bromsar genom dimman mot ett stup".
Lösningarna presenterade han i en intervju med AP i förra veckan. John Holdren lockas särskilt av de konstgjorda vulkanerna.
- Geoengineering kan inte uteslutas. Vi har inte lyxen att avfärda några till buds stående medel.
Han påminde om att det finns några "tipping points"; avgörande bevis för att uppvärmningen inte längre går att hejda med minskade utsläpp. Ett sådant bevis är då Arktis drabbas av isfria somrar. Då ackumuleras värmen i havet i ett skrämmande tempo.

Den amerikanske fysikern Lowell Wood, som arbetat för Pentagon de senaste 40 åren och går under öknamnet "Doktor Evil", anser att det nu är dags för "kriget mot stratosfären". Han deltog i ett toppmöte för amerikanska vetenskapsmän, arrangerat av NASA i november 2006. Lowell Wood föreslog att amerikanskt artilleri ska placeras vid Arktis. Därefter ska himlen bombarderas med miljoner ton partiklar som reflekterar solljuset och sänker temperaturen. Forskarna John Latham och Stephen Salter presenterade sitt förslag: havsvatten ska vispas in i molnen för att de ska bli tjockare och reflektera solens värmande strålar. Mötet fortsatte i samma banbrytande anda. Sedan dess har även det brittiska parlamentet tittat närmare på möjligheterna med geoengineering.
Men vem kan ta sig rätten att ändra vädret för hela planeten? FN? Ett ensamt land?
- Den frågan är väldigt intressant. Ingen vet, säger Henning Rodhe.

USA har tidigare tagit egna initiativ för att påverka vädret. Redan på 1840-talet undersökte meteorologen James P Espy hur hettan från avsiktligt anlagda skogsbränder kunde skapa eller förstärka regnmoln.
Efter andra världskriget blev forskare övertygade om att de hittat en metod för att skapa regn. Kylande ämnen - torris eller silverjodid - injiceras i molnet och får regnet att falla. Kemikalierna hälls ned från flygplan eller skjuts upp från marken. Syftet var att göra torra marker bördiga. President Eisenhower tänkte annorlunda - han såg ett nytt vapen. Eisenhowers meteorologiska rådgivare, Howard Orville, undersökte möjligheterna att orsaka skyfall över Sovjetunionen. Den följande missväxten skulle slå sönder supermaktens ekonomi. Amerikanerna gjorde aldrig verklighet av planerna. Däremot användes väderkontroll under Vietnamkriget. Den undersökande journalisten Jack Anderson avslöjade "Operation Popeye" i Washington Post i mars 1971.
Då hade amerikanska plan sedan 1967 bestrött molnen med kemikalier för att förlänga monsunperioden. Det häftiga regnet förvandlade marken till lera och försvårade transporter. Amerikanerna var nöjda med resultatet. Men en rapport från amerikanska vetenskapsakademin under 2003 konstaterade att det inte finns några övertygande bevis för att människan kan påverka vädret.
Professor Henning Rodhe instämmer.
- Ibland har molnen börjat regna,  ibland inte. Det finns inga bevis för att metoden fungerar.
Sovjetunionen lät sig inte nedslås av den amerikanska rapporten. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 hotade hela landet, även huvudstaden Moskva. Det ryska flygvapnet fick i uppdrag att skydda Moskva från radioaktiva regn. Moln bombades med silverjodid för att det giftiga regnet skulle falla över mindre befolkade områden i Ukraina och Vitryssland.
Sovjetunionen förnekade tilltaget, men major Aleksej Grushin avslöjade insatsen i en BBC-dokumentär under 2007.
- Om regnet fallit över de tätbefolkade områdena runt Moskva, då hade det inneburit en katastrof för miljoner människor.
Aleksej Grushin hävdar att han belönades med en medalj för sin insats.
I Kina har hemlig forskning för väderkontroll pågått de senaste 50 åren. Inför OS-invigningen i Peking 2008 häpnade omvärlden. Ett tusental raketer sköts in i avlägsna moln för att förmå regnet att falla i förtid. En strategi fanns även för de närliggande regnmolnen. Nederbörden skulle fördröjas genom att förminska dropparnas storlek. Om metoden användes är oklart.
Sverker Sörlin, professor vid avdelningen för teknik och vetenskapshistoria på KTH, tycker att väderkontroll är skrämmande. Han påminner om begreppet fjärilseffekten: "En fjärils vingslag i Brasilien kan orsaka en tornado i Texas."
- Om vi ändrar på förutsättningarna kan allt bli annorlunda.
Sverker Sörlin fruktar att geoengineering kan bli verklighet. Särskilt när de militära myndigheterna i USA backar upp förslagen och president Obama visar intresse.
- Säg att experimenten sänker temperaturen i Arktis, hur påverkar det andra delar av jorden? Hur trevligt blir det då att leva i Umeå eller Göteborg? Människans hybris är utomordentligt farlig.
Andra farhågor är att geoengineering kan användas för militära ändamål. Eller att tekniken gör det möjligt för oss att fortsätta med utsläppen. Men kanske har vi inget val, metoderna som i dag kallas galna kan i morgon bli vår sista räddning.

Av Lennart Kriisa
lennart.kriisa@expressen.se