Ipred-lagen har klubbats igenom

Ipred-lagen
Utgår från ett EU-direktiv från 2004, som egentligen skulle varit genomfört 29 april 2006.
Lagen ger från 1 april upphovsrättsägare rätt att bland annat:
° samla uppgifter om aktivitet på ip-adresser, utan särskilt tillstånd från Datainspektionen.
° i domstol begära identitetsuppgifter om innehavare av ip-adresser, för att kräva skadestånd.
° därefter samla bevis under 1 månad utan att den misstänkte informeras.
° under den månaden i domstol begära intrångsundersökning, där kronofogden kommer hem och kopierar innehållet i en enskilds dator.
Lagens tillämpning ska löpande granskas av regeringen.
Källa: Näringsutskottets betänkande 2008/09:NU11. (TT)

Från 1 april blir det därmed möjligt för upphovsrättsägare att i domstol tvinga internetleverantörer att avslöja namn på kunder i vars datorer "nedladdning av viss omfattning" misstänks förekomma.
Hur stor denna omfattning måste vara kunde justitieminister Beatrice Ask (M) inte säga i debatten. "Stor" sade hon först, men tvingades efter klargöranden från Vänsterpartiets Kent Persson medge att lagförslaget säger "viss". Om det stannar vid enstaka nedladdningar eller något mer omfattande blir upp till domstolarna, enligt Ask.

Blottade datorer

Upphovsrättsägaren kan därefter skicka kravbrev, med summor som kritiska riksdagsledamöter befarar kan bli mycket stora. Om kraven bestrids väntar civilrättsliga processer där, enligt kritikerna, misstänkta nedladdare ställs mot välfinansierade jurister och krav på att bevisa sin oskuld.
Lage Rahm (MP) varnade för att enskilda personer när som helst kan drabbas av intrångsundersökningar av allt innehåll i en dator där privatlivet blottas.
- Hur det rimmar med integritet är obegripligt, sade han.
Under den nästan fem timmar långa debatten användes en rad retoriska grepp. Förespråkarna talade gärna om enskilda hårt kämpande kulturskapare, människor som försöker leva på sina "idéer, tankar, fantasi, skapande" som Hans Wallmark (M) uttryckte det, men som genom fildelningen får levebrödet ryckt ur händerna.
- Kulturarbetarna har länge levt knapert och känt hur det gungat under fötterna, sade justitieminister Ask.

Gammalt mot nytt

Kritikerna talade hellre om en tekniskt frånåkt storindustri som genom lagen ges verktyg att skrämma kulturkonsumenter på nätet till att ta del av konstnärliga verk i "rätt" format – en maktkamp mellan gammalt och nytt precis som skett med alla tidigare tekniska genombrott i historien.
- Vi politiker ska inte lägga oss i hur betalningen (till upphovsrättsinnehavarna) ska gå till, sade exempelvis Per Bolund (MP).
Socialdemokraterna, som utan att få gehör ville se modifieringar av lagen, röstade med allianspartierna. Ledamöterna från MP och V var de enda som ville skrota hela förslaget.

Karl Vicktor Olsson/TT Lillemor Idling/TT

Av TT
expressen@expressen.se