Moderaternas fildelnings-revolution sprider sig

Anförda av Horace Engdahl går en koalition av särintressen till angrepp mot vårt förslag om att avkriminalisera den fildelning som gör miljontals svenskar till brottslingar. Att tillåta fildelning vore enligt undertecknarna ett hårt slag mot de tiotusentals yrkesmänniskor som skapar upphovsrättsskyddat material. Bland undertecknarna är det dock glest med kreatörer. Istället är det en grupp lobbyister som tillsammans med Engdahl säger sig företräda kulturskaparnas intressen.
Artikelförfattarnas uppdragsgivare är inte kulturskapare utan distributörer. Det är fullt logiskt att Svenska Förläggareföreningen är skeptiska till en teknisk utveckling som ger författare möjligheten att distribuera sina verk utan hjälp från ett förlag. Skivbranschens intresseorganisation IFPI sitter i samma båt. Skivbolagen är naturligtvis inte intresserade av en ordning som gör dem själva överflödiga.
Det kommer alltid att finnas somliga vars mål är att bevara det rådande. När marknaden förändras ropar de skräckslaget på hårdare tag. Detta intresse av att bromsa utvecklingen måste dock
vägas mot allmänhetens intresse av att kunna utnyttja teknikens möjligheter. Om politiker hade tillgodosett upphovsrättsindustrins krav genom historien hade vi haft ett betydligt fattigare medialandskap, utan video, mp3-spelare och online-tv.

Visst behöver mediabranschen rimliga spelregler, men majoriteten har en helt annan uppfattning om vad som är rimligt än den som Svenska Akademiens sekreterare torgför. Därför har förbudet mot fildelning förlorat sin legitimitet, och saknar förutsättningar att fungera.
Rätten till rimliga spelregler bör omfatta även Internetleverantörerna, som absolut inte vill tvingas agera Internetpoliser. Att Bredbandsbolaget inte ska behöva bevaka vad kunderna laddar hem på nätet är lika självklart som att posten inte ska behöva öppna varje försändelse. Den som brinner för kreatörers rättigheter bör också värna alla människors rätt att kommunicera utan övervakning.
Något som tycks komma som en nyhet för Horace Engdahl och hans allierade fildelningsmotståndare är att moderaterna värnar yttrande- och informationsfriheten. Om de gjort sin hemläxa hade de vetat att vi gick till val på att
avkriminalisera fildelningen. Följande gick att läsa på moderaternas hemsida: ”Dagens hårda lagstiftning har plötsligt gjort miljoner svenskar till brottslingar. Sådana lagar kan man givetvis inte acceptera! Har riksdagen tagit en lag som inte fungerar i verkligheten får man inte vara rädd att ändra lagen.”

Horace Engdahl och hans medskribenter hävdar att vissa av oss som vill tillåta fildelning bara försöker få uppmärksamhet, och att vi egentligen inte förstår vad vi skriver. Det stämmer inte. Vi är insatta i frågan om fildelning och tar den på stort allvar.
Frågan är oerhört komplicerad och därför har vi valt att stå för den enda väg som är möjlig om vi inte vill ha en värld där den enskilda människan utsätts för orimlig övervakning.
Moderaterna är ett öppet parti med högt i tak. Vi värderar en fri debatt när vi formar vår politik. Därför har vi full respekt för att det finns partiföreträdare som förespråkar hårdare tag mot fildelare, även om det är vår övertygelse att vi som parti kommer att landa i en mer pragmatisk hållning.
Att stoppa fildelningen är nämligen inte så enkelt som att stifta en lag. För varje fildelningskanal som stängs öppnas det snabbt en ny, och det kommer inte att dröja länge förrän fildelningen sker anonymt.
En stor del av all kopiering sker dessutom vid sidan av internets fildelningsnätverk. Allt från email till chattprogram och mobiltelefoner kan användas för att skicka film och musik. Hur ska Svenska Akademiens sekreterare förhindra detta? Genom att visitera medborgarna på gatan och göra husrannsakan i varenda hem?

Vad tycker författare i kontrollstater runt om i världen om att Svenska Akademiens sekreterare ansluter sig till särintressenas kamp mot fri informationsspridning? Det är lätt att kräva en hårdare lagstiftning, men svårare att stå för konsekvenserna. Är Horace Engdahl
beredd att försvara det övervakningssamhälle som han nu har blivit pådrivande för?

Karl Sigfrid,
Margareta Cederfelt,
Ulf Berg,
Lena Asplund,
Staffan Appelros,
Lisbeth Grönfeldt Bergman,
Göran Montan,
Jeppe Johnsson,
Marie Weibull Kornias,
Finn Bengtsson,
Ann-Charlotte Hammar Johnsson,
Sven Yngve Persson,
Anders Hansson,
Riksdagsledamöter (m)

Av Sidan 4
fjarde.sidan@expressen.se