Så vill skatteverket kotrollera dig på nätet
Skatteverket har beslutat genomföra en gigantisk razzia mot de stora internetoperatörernas kunder i Sverige.
Flera hundra tusen svenskar berörs.
Cirka 60 procent av de svenska hushållen är nu kunder hos internetoperatörer via bredband. Det innebär cirka tre miljoner personer.
De största operatörerna är Bahnhof, Telia, Tele 2, Telenor, Comhem och Bredbandsbolaget.
I en skrivelse till internetoperatörerna kräver skatteverket att de lämnar ut en rad detaljerade uppgifter om varje kund:
Namn, adress, personnummer, organisationsnummer, samt datum för in- och utloggning och samtliga domännamn.
Syftet är att kontrollera vilka transaktioner enskilda kunder gör på nätet, in- och utbetalningar som kan vara skattepliktiga.
Om operatörerna vägrar blir vitet, böterna, en halv miljon kronor.
"Otroligt obehagligt"
En av de operatörer som fått denna order från skatteverket är Bahnhof vars vd Jon Karlung säger till Expressen:
– Vi kan aldrig ställa upp på det här. Skatteverket begär väldigt omfattande uppgifter om våra kunder, man är ute och trålar, man vill kartlägga vad svenskar har för sig på nätet.
– Detta är otroligt obehagligt och dessutom innebär det ett brott mot lagen om elektronisk kommunikation om vi skulle lämna ut dessa uppgifter. Det här är helt vansinnigt.
För att kunna klara av att hantera alla de mängder information som nu begärs in har skatteverket byggt upp en särskild organisation med ett 40-tal anställda på heltid.
Chef, eller riksprojektledare som titeln lyder, är Dag Hardyson.
Han säger till Expressen:
– Vi hämtar alltid in generella uppgifter, sedan kontrollerar vi. Vi vill ha reda på kundernas ekonomiska uppgörelser med webhotellen. Syftet är att minska skattefusket. Vi är ute efter de som ska betala skatt och vi ska då fastställa restskatt.
"Ändamålsglidning"
På frågan varför skatteverket kräver in namn och personnummer på samtliga hundratusentals personer svarar riksprojektledare Hardyson:
- Därför att vi vill identifiera dem som ska betala skatt.
Pär Ström, medlem av regeringens ID-råd:
– Det här är ett exempel på så kallad ändamålsglidning. När information väl finns börjar den användas för nya syften som den inte var avsedd för från början. Det här är oroande och det bådar illa för framtiden.
Av Ingvar Hedlund
ingvar.hedlund@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan