Trotsig ödmjukhet
NEW LEFT REVIEW | #43
Vart tog vänstern vägen? frågar sig Göran Therborn i det nya numret av New Left Review. USA har en liten, skarp vänster och Europa en stor, mjuk och nedstämd. Marxismen är slut. Den har "underutvecklats", medan kapitalismen "omstrukturerats". Föga troligt därför att en ny vänster skulle bli särskilt marxistisk. Therborn, i dag verksam vid Cambridge, är dock inte nedstämd. Han synar aktuella, delvis egendomliga filosofer som Slavoj Zizec, "den ende leninisten med västliga beundrare på senare år", och framför allt Ernesto Laclau och Chantal Mouffe med deras idé om en "radikal demokrati", där det som är kvar av socialismen är vägen dit, det vill säga medborgarstyre. Ungefär som Gramsci tänkte sig saken. Nej, det är inte så tokigt. Efter att ha granskat praktiskt taget alla pågående diskussioner i ämnet är Therborn i själva verket optimistisk. "Trotsig ödmjukhet" är den hållning han rekommenderar. Vi kommer tillbaka.






