070206: Som på räls
Sverige är ett avlångt och glesbefolkat land. Det innebär att människor och varor måste förflyttas ofta och långväga. Om infrastrukturen inte fungerar, fungerar inte Sverige. Trögrörlighet betingar ett högt pris, inte minst ekonomiskt, när matchningen på arbetsmarknaden lider och regionerna har svårt att nå varandra. Så det är inte konstigt att Alliansen placerade infrastrukturministern på näringsdepartementet. Men infrastruktur är i dessa dagar långt mer än en näringsfråga. Mot bakgrund av att trafiken är en av de stora miljöbovarna har infrastrukturen kommit att bli en brännande klimatfråga. Ett transportslag som blir alltmer lockande är tågen. För den som har minnen från 1970-talet, då tåg var själva sinnebilden för torftighet, mossighet och tidsslöseri, kan det vara svårt att få in i huvudet, men tågen går faktiskt mot en ny vår. Tågtrafiken har ökat med 30 procent de senaste åren och såväl flyg som bussar och bilar har fått maka på sig vad gäller marknadsandelar. till framgången är avregleringen och den ökade hastigheten.Två centrala skäl
Tågen konkurrerar
med snabbhet och komfort. Flyget är billigare, vilket är ohållbart med tanke på vad det kostar oss miljömässigt. Men även om tågen skulle bli det billigare alternativet, är snabbheten en oundgänglig faktor. Det finns en smärtgräns för hur lång tid människor vill lägga ner på en given förflyttning. Den förra regeringen utvecklade, med miljöpartiet som dejtingservice, en allt varmare järnvägskärlek. Den borgerliga regeringen måste bli ännu mer amorös. Investeringar behövs i stambanorna så att människor inte ratar tågen på grund av sjösjuka. Dubbla spår måste byggas på fler sträckor, för att öka kapaciteten och minska förseningarna. Företag som inte lever upp till sina åtaganden vad gäller säkerhet och punktlighet måste behandlas hårt - och mer konkurrens ger bättre service och billigare biljetter. Regionerna spelar allt större roll i globaliseringens tid och i såväl Stockholm-Mälardalen som i Västsverige och södra Skåne behövs ökad spårkapacitet. Godstrafiken måste också få bättre villkor, med längre tåg som tål större vikt. Hon har mycket att stå i, infrastrukturminister Åsa Thorstensson, och hon bör stå med en fot i miljödepartementet.
Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se
