Skriv ut Skriv ut Textstorlek: Textstorlek 1 Textstorlek 2 Textstorlek 3
X2000-tågen lockar allt fler resenärer. Två centrala skäl är avregleringen och den ökade hastigheten.

070206: Som på räls

Sverige är ett avlångt och glesbefolkat land. Det innebär att människor och varor måste förflyttas ofta och långväga. Om infrastrukturen inte fungerar, fungerar inte Sverige. Trögrörlighet betingar ett högt pris, inte minst ekonomiskt, när matchningen på arbetsmarknaden lider och regionerna har svårt att nå varandra. Så det är inte konstigt att Alliansen placerade infrastrukturministern på näringsdepartementet. Men infrastruktur är i dessa dagar långt mer än en näringsfråga. Mot bakgrund av att trafiken är en av de stora miljöbovarna har infrastrukturen kommit att bli en brännande klimatfråga. Ett transportslag som blir alltmer lockande är tågen. För den som har minnen från 1970-talet, då tåg var själva sinnebilden för torftighet, mossighet och tidsslöseri, kan det vara svårt att få in i huvudet, men tågen går faktiskt mot en ny vår. Tågtrafiken har ökat med 30 procent de senaste åren och såväl flyg som bussar och bilar har fått maka på sig vad gäller marknadsandelar.

Två centrala skäl

till framgången är avregleringen och den ökade hastigheten. När SJ var ensam på täppan blev det som det ofta blir med monopol: inplastade mackor till folket, vare sig folket ville eller inte, och allmän brist på ambition och uppfinningsrikedom. Dagens konkurrensutsatta aktörer tvingas ta hänsyn till kundernas önskemål, både vad gäller komfort och tillgänglighet. Det har gjort tåget alltmer bekvämt - om än inte helt punktligt. Men ännu viktigare har den tekniska utvecklingen varit. Människor vill komma snabbt fram och 90-talets stora investeringar, som gav bättre banor och snabbare tåg, har burit frukt. "När det tidigare var järnvägar och stationer som lades ned är det i dag flyglinjer som blir olönsamma eftersom konkurrensen med tåget blivit för tuff," skriver tidskriften Fokus i ett stort reportage (48/06). "För ett par årtionden sedan gick det att flyga från Arlanda till städer som Västerås och Örebro. Det går inga sådan flyg längre." Orsaken stavas i all enkelhet X2000.

Tågen konkurrerar

med snabbhet och komfort. Flyget är billigare, vilket är ohållbart med tanke på vad det kostar oss miljömässigt. Men även om tågen skulle bli det billigare alternativet, är snabbheten en oundgänglig faktor. Det finns en smärtgräns för hur lång tid människor vill lägga ner på en given förflyttning. Den förra regeringen utvecklade, med miljöpartiet som dejtingservice, en allt varmare järnvägskärlek. Den borgerliga regeringen måste bli ännu mer amorös. Investeringar behövs i stambanorna så att människor inte ratar tågen på grund av sjösjuka. Dubbla spår måste byggas på fler sträckor, för att öka kapaciteten och minska förseningarna. Företag som inte lever upp till sina åtaganden vad gäller säkerhet och punktlighet måste behandlas hårt - och mer konkurrens ger bättre service och billigare biljetter. Regionerna spelar allt större roll i globaliseringens tid och i såväl Stockholm-Mälardalen som i Västsverige och södra Skåne behövs ökad spårkapacitet. Godstrafiken måste också få bättre villkor, med längre tåg som tål större vikt. Hon har mycket att stå i, infrastrukturminister Åsa Thorstensson, och hon bör stå med en fot i miljödepartementet.

Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se

Publicerat 6 februari 2007
Uppdaterad 6 februari 2007
Vem vinner 2010?
Sök ledare