Maria Rydhagen: Om en stat så rik som Sverige inte vill vara med...
STRASBOURG. Vad är medborgare? Små rara konsumenter som ibland röstar fel när det är val, fast pappa har sagt hur det ska vara? I tisdags var det utfrågning av EU-kommissionärerna i EU-parlamentet här i Strasbourg. En ledamot frågade den spanske kommissionären Joaquín Almunia varför det tar så lång tid för Sverige att införa euron - och om inte Sverige borde dras inför rätta om sölet fortsätter? Almunia svarade att Sverige visserligen är skyldigt att införa euron. Och att det i teorin är möjligt att vidta åtgärder mot det långsamma landet. Men att det varken är troligt eller önskvärt att det blir så. - Men hur ska det gå med euron i så fall? Om en stat så rik och välskött som Sverige inte vill vara med ...har euron över huvud taget någon framtid? invände en annan ledamot. Nä. Tvärtom, rättade Almunia. 300 miljoner människor använder i dag euron, och den är så vansinnigt framgångsrik, så det är de andra (typ Sverige) som måste fråga sig om DE har någon framtid. Då lackade svenska Junilistans Hélène Goudin till. - Sverige har folkomröstat om euron! Vill ni köra över en folkopinion? röt hon på sin djupa, sjungande fransk-norrländska. Hon krävde att kommissionär Almunia skulle ta avstånd från detta odemokratiska synsätt. Det var då kommissionär Almunia avslöjade SIN syn på medborgare. Bråkiga, bråkiga barn. - Alla här vet att man måste följa fördraget. En negativ folkomröstning är en svårighet... Men det är ändå inte omöjligt att följa fördraget, sa han. Här i Frankrike vill socialistfavoriten Ségolène Royal införa medborgarjuryer som får direkt inflytande över politiska beslut (utöver att man får lov att rösta då och då). Hennes kolleger är helt tokiga av ilska. En minister säger: "Man skulle skratta... om det inte var allvar". Idén anses vara antiparlamentarisk och utmana de folkvalda. Royal säger att juryn tvärtom kunde HJÄLPA de folkvalda att fatta bra beslut. Är det "skrattretande"? Är medborgarnas åsikt en "svårighet" som dock "inte är omöjlig" att kringgå? De folkvalda är ju våra ödmjuka tjänare som ska tvätta våra fötter. Verkar de inte glömma bort det lite väl ofta?
Av Maria Rydhagen
maria.rydhagen@kvp.se
Upp
Gå till förstasidan